I vanliga fall är jag allergisk mot påståendet "det är bara för att hon är kvinna" när något stolpskott har gjort bort sig och tvingas avgå.
Men när det gäller Miljöpartiets petning av Åsa Romson som språkrör kan man undra om det faktiskt inte är just så.
Visst, hon var en katastrof som politiker och en belastning för sitt parti. Men i den aktuella kris som reste krav på språkrörens avgång var det faktiskt inte hon som var problemet – utan Gustav Fridolin.
Det är Fridolin som är polare med Kaplan. Det var Fridolin som inte förstod varför det var ett problem när Kahn inte ville ta en kvinnlig reporter i hand. Det var Fridolin som gjorde krisen värre varje gång han öppnade munnen.
I sak var Fridolin problemet. Men det var Romson som fick gå. Frågan är varför.
Hon fick avgå då de behövde offra någon för att tillfredsställa press/allmänhet. Eftersom Fridolin hade en säkrare ställning i partiet och var en bättre maktspelare så fick det bli Romson. Att hon var kvinna hade ingenting med saken att göra.
SvaraRaderaAtt Fridolin var ansvarig för krisen har heller ingenting med saken att göra. Makt är allt.
Påminner inte detta mer och mer om "Game of Thrones"? :-)
SvaraRaderahttp://www.imdb.com/title/tt0944947/
För att Romsons förtroendesiffror var nere på ensiffrigt medan Fridolins fortfarande var tvåsiffrigt, är väl en rimlig förklaring?
SvaraRaderaDen ironiska twisten. Romson fick gå för att hon är ett höns. Men ingen av de debattörer och skribenter som aldrig annars missar ett tillfälle att hävda tesen "det är för att hon är kvinna" ger ifrån sig så mycket som ett pip.
SvaraRadera