2017-05-21

Har vi anledning att vara rädda för muslimerna?


Våra politiker är märkligt dåliga när det gäller att förstå sig på folk. Eller möjligen ovilliga.

I människans reptilhjärna ryms reflexer som hjälpt oss att överleva under vår ofta mörka, våldsamma och besvärliga utveckling. Reflexer som inte nödvändigtvis eller alltid är rationella. Reflexer som triggas igång utan att vi själva kan påverka dem.

En sådan reflex är att vara avvaktande mot främlingar. Vi vill veta vilka vi har att göra med och deras avsikter innan vi släpper dem inpå livet. Speciellt gäller detta främmande människor i större grupper. Som regel – och inte sällan av goda skäl – sätter vi vår egen familj, stam eller klan i främsta rummet.

Man kan tycka vad man vill om detta. Men det är så människor fungerar. Och det gäller i princip alla människor.


Så intressant. Vad innebär det för oss, här och nu?

Om jag får spekulera, så funderar många svenskar på en fråga som de flesta politiker absolut inte vill närma sig: Har vi anledning att vara rädda för de muslimer som kommer till vårt land?

De ser annorlunda ut, de klär sig ofta annorlunda, de har andra vanor och traditioner, vissa har en medeltida syn på kvinnor och bögar – och de har en knepig religion som är anpassad för att upprätthålla maktstrukturer i ett klanbaserat krigarsamhälle på 600-talet. Deras ursprungsländer kännetecknas inte sällan av vidskepelse, våld och kaos. Och de verkar vara rätt många.

Det vore väl märkligt om folk inte tog notis om sådant.

Men vad vill de? Vill de något alls?

Vissa deltagare i debatten vädjar till de mörkaste delarna av våra reptilhjärnor – och hävdar att det handlar om en invasion av ondsinta människor som egentligen tänker skära halsen av oss alla och att vi därför måste behandla dem så illa att de verkligen kommer att få anledning att tycka illa om oss. Vilket låter som en plan med luckor.

En i sammanhanget känslig fråga är om vi skall sträva efter att integrera invandrare (med sina egenheter) i det svenska samhället – eller om de bör assimileras för att i princip bli svenskar.


Hur bör man förhålla sig till detta frågekomplex? Det är naturligtvis upp till var och en.

Föga förvånande tänker jag utgå från min frihetliga liturgi: Människor skall ha så stor frihet som möjligt. Gränsen för denna frihet går där man inkräktar på någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Alla skall ha lika rättigheter inför staten och vara lika inför lagen.

(Om jag få göra en utvikning, så landar detta även i en helt annan invandringspolitik än den som drivs i dag: Människor skall ha rätt att bo var de vill. Men inte på andras bekostnad. Gränsen för denna frihet går där man inkräktar på någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Men där är vi, som sagt, inte i dag. Inte alls.)

Frihetstanken lutar sig mot repekt för individen och respekt individer emellan. Vilket leder till att det är ointressant vilken religion, hudfärg, sexuell läggning, kulturbakgrund eller vilket kön en människa har. Hon skall bedömas utifrån den enda intellektuellt hederliga och rättvisa måttstock som existerar: Sina handlingar.

Här ställer religioner i allmänhet – och islam i synnerhet – till med problem, eftersom de är den fria människans, den fria handlingens och det personliga ansvarets antites. Dessutom tenderar religioner att splittra människor, helt i onödan.

Därför måste den politiska signalen vara att religion är en privatsak – som inte skall kunna tvingas på andra eller tillåtas påverka samhällelig verksamhet, lagar eller samhällssystemet. Denna princip måste tillämpas konsekvent för att kunna upprätthållas.

Vilket landar i att vi mycket väl kan integrera människor som tror på ditt eller datt i sitt privatliv i vårt samhälle. Vad folk tror och tycker är helt enkelt inte statens sak. Men det krävs naturligtvis också att den som är nyanländ så snart som möjligt börjar fungera i samhället. Vilket rimligen är en grad av assimilering som måste till, då vissa beteendemönster nu behöver ersättas av andra.

Eftersom en minsta gemensam nämnare för regler om mänskligt umgänge måste kunna upprätthållas (till exempel lagar som skyddar liv, säkerhet och egendom) – så bör reglerna vara få, begripliga och i linje med det allmänna rättsmedvetandet för att så många som möjligt skall kunna acceptera och därmed underordna sig dem. Därför är det lämpligare att fokusera på att upprätthålla en viss nivå av allmän ordning än att staten lägger sig i vad olika människor tror på eller tycker. One red line, same for all.

Men så är det ju inte i dag. Staten bestämmer massor av saker, överallt, hela tiden. Politiker lägger sig i folks liv, ger oss pekpinnar om vad vi skall tycka, stiftar morallagar och skapar brott utan offer. Vi ser en stat som har glömt vad som är viktigt och som därmed inte kan upprätthålla grundläggande funktioner och ordning. En härskande klass som försöker ändra på folket istället för att bygga ett samhälle för alla människor – och som aldrig kommer att lyckas med varesig integration eller assimilering. Som trycker ner där man borde bygga upp.

Så har svenska folket – i allmänna val och god demokratisk ordning – beslutat att det skall vara. (Ni röstade på dem.)


Så, har vi anledning att vara rädda för muslimer? Några enstaka, säkert. De flesta, knappast.

Vad vi däremot har att frukta är en politisk och byråkratisk klass som vill bestämma över allt och alla och som samtidigt har tagit sig vatten över huvudet. En härskande klass som genom att blunda för verkliga problem bara gör dem värre. En överhet som är mer road av politiskt tingel-tangel än att leva upp till det ansvar dess funktionärer iklätt sig. En misslyckad elit som, övertygad om sin egen förträfflighet driver väljarna rakt i armarna på nazisternas barnbarn.

18 kommentarer:

  1. "Vissa deltagare i debatten vädjar till de mörkaste delarna av våra reptilhjärnor – och hävdar att det handlar om en invasion av ondsinta människor som egentligen tänker skära halsen av oss alla och att vi därför måste behandla dem så illa att de verkligen kommer att få anledning att tycka illa om oss. Vilket låter som en plan med luckor."

    Låter mer som ett påstående med halmgubbar.

    Läs Ayaan Hirsi Ali.

    SvaraRadera
  2. Idealet om självständiga och upplysta individer som, givet att de inte kränker annans äganderätt eller frihet, maximerar sin egennytta är naturligtvis Fantastiskt. Jag tror dock att det förutsätter en viss civilisatorisk nivå. Hade vi ett gäng snubbar från medeltiden som tror på häxor och troll, så kan det ju tänkas att dessa i någon mån behöver utbildas så att de inser libertariansimens förträfflighet. Skolan bör därför utbilda alla att det inte finns några som helst rationella skäl till att tro på Gud eller Allah. Varför så ej sker är ett mysterium. Min poäng är bara att man inte bör (även om hakkorsrande bör vara lagligt) uppmuntra till galenskap (som att säga att det är kul eller färgstarkt med tex Islam eller nazism). Upplysning upplysning upplysning. Om människor sen i det privata väljer galenskap som nazism, kristendom eller islamism så skall det naturligtvis respekteras. Men assimilation inducerad via utbildning bör naturligtvis genomföras.

    SvaraRadera
  3. Det finns en f.d. naturvetare som påstår att muslimer förr eller senare tar över de länder de kommer till (kommer ej ihåg hans namn). Perspektivet är undratals år. Tyvärr har jag inte en aning om ifall han har rätt, och det är svårt att hitta någon som på ett faktabaserat sätt diskuterar hans teorier, och vad av det som han påstår är korrekt och vad som inte är det. Så, för mig är frågan om islam ändrar på sig, eller om den består i västerlandet genom århundradena, och ifall den kan få den muslimska diasporan att bibehålla en hög nativitet. Om detta stämmer, så är det jättefarligt. Till slut finns det bara USA kvar som ett fritt samhälle....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problematiskt blir det väl bara om de inte hinner sekulariseras genom utbildning och assimilation. Att öppna gränserna vidöppet (så att inflödet av icke-sekulära krafter blir större än antalet som sekulariseras per vald tidsenhet) och som Sahlingänget säga att det är tufft med hijab torde dock inte vara att rekommendera.

      Radera
  4. "Så, har vi anledning att vara rädda för muslimer? Några enstaka, säkert. De flesta, knappast."
    I vilka länder lever muslimerna fredligt med andra religioner? Finns inga sådana. Islam erövrade andra länder, påtvingade sin religion på andra människor oftast med våld redan från början. En muslim får inte byta till en annan religion. Det är inte bara terroristerna som är farliga utan en växande muslimsk befolkning också, som förr eller senare vill påtvinga andra sitt sätt att leva, klä sig etc... Jag är ganska övertygad att de flesta muslimerna är inte intresserade av vår kultur, seder, historia. De flydde inte för att bli europeer, har fått nog av islam, utan deras klan, grupp, land har förlorat mot en liknande muslimsk klan eller grupp.
    Jag skulle säga: Så, har vi anledning att vara rädda för muslimer? De flesta, säkert. Några enstaka, knappast.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Relevant betraktelse och väl formulerad.

      Radera
  5. Inget samhälle i världen uppskattar islam. Inte något. Inte ens muslimska samhällen vill ha med andra muslimer att göra.

    Och anledningen är oerhört simpel.

    Betrakta de muslimska länderna. Vartenda muslimskt land är mer eller mindre dysfunktionellt. Vartenda ett. De är fattiga och efterblivna och bereder föga glädje åt sin befolkning. De som har möjlighet lämnar gärna och bosätter sig hos den vite mannen.

    Korrelationen islam=dysfunktionalitet är 100%.

    Råder då kausalitet? Beror dysfunktionaliteten på förekomsten av islam?

    Svårt att veta, men jag är inte ett ögonblick intresserad av att i ett fullskaleexperiment utröna förhållandet genom att bereda islam plats i Sverige.

    Jag hatar inte muslimer, tycker bara att de är lika usla som kommunister när det gäller att bygga anständiga samhällen. Jag hatar inte heller kommunister, tycker bara att de är intellektuella sopor som inte har kraften att observera hur det går när vänstern råder. Det går åt pipsvängen. Alltid. Senast i Venezuela. Men det påverkar inte en svensk kommunist, de är lika troende ändå.

    Så svaret är "tack, men nejtack" om jag ges ett erbjudande om att ha muslimer i landet.

    Nu kommer jag dock aldrig att få frågan för Reinfeldt, Fridolin och en hoper andra snillen har redan påbörjat fullskaleexperimentet.

    Islam är inte till någon som helst nytta i något samhälle någonstans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr har du förmodligen fullkomligt rätt.

      Radera
  6. En libertarian, eller för all del en liberal en, har ingen anledning att vara rädd för muslimer.Inte heller judar, feminister eller bögar.
    Det vore ju direkt faktaresistent att påstå dylikt!

    SvaraRadera
  7. Jag skulle resa utomlands och kollade om UD har någon varning/avrådan för landet i fråga. Det slog mig att nästan alla länder dit man avrådde folk att resa var muslimska eller hade en stor del muslimer i befolkning. Eller ett område i landet man avrådde resa på grund av muslimsk konflikt.
    Kommer vi också att ha det så? Är det en adekvat fråga eller är jag bara paranoid?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Besök närmaste förort så får du svar.

      Radera
  8. Den stora frågan är om ett klassiskt liberalt samhälle (individen maximerar sin preferenstillfredsställelse utan att annans äganderätt eller frihet kränks) möjligt att etablera utan att hänsyn tas till civilisatorisk nivå. Min uppfattning är att ett klassiskt liberalt samhälle är kronan på verket i lång civilisatorisk utveckling. Men andra ord krävs det att sekularism och ett vetenskapligt förhållningssätt är utbrett i samhälle för att systemet inte ska kidnappas av religiösa/politiska/kollektivistiska extremister. För att säkerställa att så sker bör invandringen inte vara okontrollerad (så att invandraren hinner assimeleras och sekulariseras -civiliseras helt enkelt!). Man bör vidare utmana totalitära idéer som kristendom, islam, nazism och kommunism i grundskolan för att understödja civilisationsprocessen!

    SvaraRadera
  9. "Så, har vi anledning att vara rädda för muslimer? Några enstaka, säkert. De flesta, knappast." ...

    Så, har vi anledning att vara rädda för islam? Finns det något exempel där islams utbredning lett till tolerans, blomstring, stabilitet och frid?
    Finns det ett enda muslimskt land i fredlig samexistens med icke-muslimska grannländer (landgräns)?
    Är Sverige immunt mot en utveckling likt den i Libanon under 1900-talet? Om ja, varför?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där det finns muslimer där skaver det.

      Alltid och överallt.

      Radera
  10. Det är bara i ett sedan länge sekulariserat land någon kan få för sig att islam någonsin kan vara "en privatsak" och inget mer. Det är inte frimärkssamlande vi pratar om, det är religion för helvete! Livsåskådning. Rätt och fel. Meningen med livet. Privat-offentligt, religion-politik, det är inte separerbart. Som om den enda skillnaden mellan religioner skulle vara när helgdagarna infaller och vilka matvanor man har, typ.

    Förresten, hur går det för de nya, moderna, upplysta muslimerna (i den mån det verkligen finns några) i Sverige? I vilken riktning går islam i Sverige idag? Med tanke på i vilken omfattning och hur länge vi har pumpat i skattepengar i diverse muslimska organisationer borde det här med t.ex. hederskulturer eller kvinnoförtryck vara närmast borta vid det här laget. Och den där nya jättemoskén i Malmö, den måste rimligtvis tillhöra någon särskilt mild och demokratiskt sinnad inriktning av islam, eller?

    SvaraRadera
  11. Är det du Jonas Gardell? Det finns verkligen ingen anledning att vara rädd under den kommande fastemånaden Ramadan, inga minoriteter kommer jagas, misshandlas eller dödas. Finns ingen anledning att vara rädd för attacker i religions trots att Ramadan är årets dödligaste månad. Det är alltid lika lustigt när gays försvarar en ideologi som kommer döda dom när får makt. Kognitiv dissonans deluxe.

    SvaraRadera
  12. Varför inte titta hur det ser ut i den muslimska världen? http://www.reuters.com/article/us-religion-atheists-idUSBRE9B900G20131210
    Pew Research har ju ganska mycket information också om vad muslimer runt om i världen faktiskt tycker. http://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/02/27/muslims-and-islam-key-findings-in-the-u-s-and-around-the-world/

    Borde vara nog för att skaffa sig en egen uppfattning.

    SvaraRadera

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.