Svensk politik är makt utan funktion

Makt utan funktion har ingen legitimitet.

Våra politiska makthavares främsta uppgift måste rimligen vara att se till att den samhälleliga kärnverksamhet som utförs av det offentliga fungerar - och att skattebetalarna får valuta för sina pengar.

Här har vårt lands politiker misslyckats fullständigt.

Ändå fortsätter de att samla på sig makt och att lägga allt mer av samhällelig och mänsklig verksamhet under sin kontroll.

Makten kan även drivas av en idé eller en vision. (Även om det då inte är så kul för alla dem som inte delar densamma.)

Men även här har svensk politik brutit samman. I såväl riksdag som landsting och kommuner ser vi nu de mest osannolika maktkonstellationer prövas och växa fram. Majoriteter byggs som innebär att de inblandade partierna offrar allt vad ideologi, vallöften och heder heter.

Det är alltså inte principerna, idéerna och vad man vill uträtta som är det viktiga - utan makten som sådan.

Makten må ha ett värde för makthavarna, för politikerna. Makt över andra är en drog. Makt ger bra inkomster, en upphöjd ställning i samhället och förmåner. Den som har makt får även många vänner - speciellt sådana som gärna är med och delar på bytet (det vill säga skattepengarna).

Men detta är makt för maktens egen skull. Detta är makt utan funktion eller nytta för resten av samhället och medborgarna. Detta är en överhet som parasiterar på folket.

Lik förbannat röstar väljarna på dessa partier - och låter dem hållas.