En tes om allt

Bland det mest kontroversiella man kan säga är att saker och ting är som de är. Det kommer aldrig att bli som det var. 

Men det kan bli annorlunda mot hur det är just nu. Om det blir bättre eller sämre beror på våra handlingar. Och på vår attityd.

Först och främst behöver vi en strategi för fredlig och civiliserad mänsklig samexistens. Den sociala marknadsekonomin har visat sig vara en kompromiss som de flesta kan leva med.

Ekonomisk frihet, tillväxt, utveckling och social grundtrygghet. Systemet är inte perfekt men det har brett folkligt stöd.

En annan grundpelare är den demokratiska rättsstaten. Det vill säga det enda system som i rimlig mån löser konflikter utan våld.

Det bygger på likhet inför lagen, lika rättigheter och grundläggande mänskliga rättigheter som skyddar individen mot övergrepp från staten.

Detta är ett system som inte bedömer människor utifrån vilka de är, hur de ser ut, varifrån de kommer - utan vad de gör. Ett system där man tar ansvar för sina handlingar.

I detta system förutsätts människor respektera varandras frihet, säkerhet och egendom. Om inte får statens våldsmonopol gripa in.

Rasism, identitetspolitik, religiös fundamentalism och utopier som försöker tvinga in folk i ideologiska experiment står i konflikt med allt det ovanstående.

Samtidigt måste vi respektera människors frihet att leva sina liv efter eget huvud - så länge de inte skadar eller tvingar någon annan.

Staten bör vara liten men stark och fokusera på sin kärnverksamhet. Staten bör även vara tolerant, undvika morallagstiftning och att skapa brott utan offer.

Detta är principer som bygger på årtusenden av västerländsk idėutveckling, på erfarenhet och på respekt för den enskilda individen.

Och på logik, kontakt med verkligheten som den är och på sunt förnuft, vill jag tillägga. Det är principer som alla rimliga människor borde kunna förstå och acceptera.

Principer som kan göra vårt samhälle rimligt igen. För en bättre framtid.

Låt mig avsluta med att upprepa mitt mantra:

Människor bör ha så stor frihet som möjligt.

Gränsen för denna frihet går där man kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom.

Alla skall vara lika inför lagen och ha lika rättigheter inför staten.

Svårare behöver det inte vara.

Det är detta som är det normala

Detta är en bild från min kvällspromenad här i Berlin.

Folk sitter längs kanalen, dricker öl och röker en jolle i fredlig harmoni.

I Sverige hade väl polisen kommit för att röja upp.

På lördagsmarknaden säljs öl och vin per glas att avnjutas på plats. På närmsta Späti kan man köpa sig en öl till promenaden eller att dricka med kompisarna på bänken utanför.

När det är stor fotbollsmatch tar folk med sig stolar hemifrån och slår sig ner framför de storbilds-tv-apparater som sätts upp på trottoaren av späti-innehavare som i utbyte kan sälja massor av öl.

Här finns barer som bara är barer, utan något tvång på att behöva servera mat. Hål i väggen med enda regeln att det skall vara tyst utanför kl 22.

Den som vill röka tobak till sin öl går till en bar eller kneipe som har en skylt i entrén som säger Raucherlokal. Den som ogillar rök går till andra ställen.

Den som vill kan dansa dygnet runt. Varuhusets matavdelning har en bar som är rätt hard core. Och på nästa plan en liten servering som säljer kaffe, kakor och en sup.

I parken springer tyska nakna tvååringar och leker tafatt runt benen på de svarta killarna som säljer gräs. Ett par meter därifrån sitter deras föräldrar och har picknick.

Folk får göra i stort sett som de vill, så länge de inte stör någon annan. Frihet och ordning.

Det är detta som är det normala.

Sverige, å andra sidan, är fanatiskt.

Frihet och ordning

Sverige behöver fler poliser. Landet har för närvarande 198 poliser per hundratusen invånare. I Tyskland är siffran 336.

Här i Berlin är taktiken uppenbart att vara fler poliser än bråkstakar. Så att man kan behärska situationen.

Skulle det vara något (sällsynt) bråk utanför den dygnetruntöppna baren tvärs över gatan - då är snabbt minst fyra, ofta sex poliser på plats. Behövs det kommer det fler. Vid de ständiga demonstrationståg som drar förbi kan antalet poliser vara nästan ofattbart stort.

Höj de svenska polislönerna med 50 procent och försök få in 50 procent fler rekryter. Jag är emot att staten slösar med folkets pengar. Men att upprätthålla ordningen människor emellan (givet att vi lever i ett system med statligt våldsmonopol) är statens grundläggande uppgift. Ger vi upp på den punkten, då är det kört.

Högre löner till polisen, sjukvården, blåljuspersonal och militären. Då kanske dessa yrken blir eftersträvansvärda. Fokusera på vad som är viktigt. Spar in på tramset.

Sverige kan lära mycket av Tyskland.

På söndagspromenaden rökte jag en jolle och drack en wegbier. Framför en polisbil, insåg jag plötsligt. Men sådant är faktiskt helt OK här. Så att polisen kan ägna sig åt viktigare saker. En stark, men snäll stat.

Sådant skapar i sig ett fredligare och mer harmoniskt samhälle. Grundregeln är att du är fri att göra rätt mycket som du vill, så länge du inte stör någon annan. Men sedan är det stopp.

Blandningen av olika slags människor och kulturer i min stadsdel är hög och alla inser att enklaste sättet att få saker och ting att fungera är att behandla varandra med respekt, våra olika egenheter till trots.

Jag upplever Berlin som tryggare än Stockholm. Vi har frihet och ordning. Sverige har krympande frihet och tilltagande oordning.

Men varken fler poliser eller förnuftigare regler snyter man ur näsan. Så vad gör vi nu?

Börja med att byta regering. Jag vet inte om M&Co har några patentlösningar, de heller. Men de ser i vart fall problemen. Det är en bra början.

Sossarna har misslyckats. Nu är det dags att pröva något annat.

Jönssons lördagsvideo: Elefanten i rummet - Sossesverige

Youtube »

Studio Axess: Fanatismens förödande följder

Youtube: Studio Axess 2019 - Mats Alvesson - Fanatismens förödande följder »

»Rutiner och regelverk som skapar nya problem. Dysfunktionella myndigheter med välpolerade värdegrunder. Dokumentation av verksamhet som har blivit viktigare än verksamheten själv. Tävlan om att vara den grupp som det är mest synd om. Utbildningskult som leder till sjunkande kunskapsnivåer. På fält efter fält ser organisationsforskaren Mats Alvesson hur en gång rimliga idéer drivs bortom det orimligas gräns och förvärrar bristerna som de skulle åtgärda. I stället för kvalitet och förnuft får vi struntprat, statusjakt och byråkratisering. I den nya boken Extra allt beskriver han läget och formulerar åtta lagar för fanatismens och de fagra frasernas tid. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.«