Tidigare bloggade jag om den politiska byråkratin. Den är ett problem för sig, eftersom den går ut över den demokratiska maktutövningen och medborgarnas frihet.
Men den har en nära släkting, som också orsakar oss problem – byråkratin i våra företag.
På samma sätt som den politiska byråkratin skapar näringslivets byråkrati en kultur av ansvarslöshet, tungroddhet och krångel där människor befordras tills de når sin inkompetensnivå.
Men konsekvenserna blir andra. En roffarkultur som är stötande för vanligt folk. En initiativlöshet som gör att vårt land hamnar på efterkälken. En tröghet som snarare motverkar än uppmuntrar utveckling och framsteg. En förvandling från företagande till särintresse, där det blir minst lika viktigt att hålla sig väl med politikerna (som kan pytsa ut skattepengar) som med kunderna.
Carnegie, Skandia, ABB och Stora Enzo är några exempel på företag där topptjänstemännen har skott sig själva på ägarnas, medarbetarnas och ibland även skattebetalarnas bekostnad. (Läs Mats Qvibergs krönika i Expressen om detta.)
Problemet är att många stora företag har en otydlig ägarbild och styrelser som hellre är harmlösa förvaltare än vinsthungriga entreprenörer. Sådana företag skapar inga nya idéer, nya produkter eller framtidsbranscher.
Jag ser inget fel i att det finns stora företag. Problemet uppstår när den interna kravlösheten breder ut sig; när företagsledarna inte längre fattar att de måste driva lönsamma företag på en fri marknad; när processerna blir viktigare än resultatet; när företagen blir beroende av politikernas goda vilja och när de börjar kräva särlagstiftning. Då har dessa företag lämnat allt som kan kallas för en fri marknad. Och då är dessa företag och deras ägare (till exempel de svenska pensionsspararna) illa ute.
Låt mig ta ett aktuellt exempel...
Många av de stora företagen i musik- och underhållningsbranschen är ansiktslösa byråkratier. Dessa fantasilösa kolosser tycks bara kunna komma på dåliga sätt att försvara sin ställning på marknaden. Det vill säga genom krav på särlagstiftning, utvecklingsfientlighet och genom att släpa sina kunder inför domstol.
Så beter sig inte hungriga entreprenörer på en fri marknad. Så skapar man inte långsiktig avkastning till sina ägare. Så bygger man inte något nytt och spännande. Så överlever man inte på en fri marknad.
Och så hade en tydlig ägare – med insikt i och ansvar för verksamheten – aldrig betett sig.
Det är detta som är problemet med Big Business. Det är inte den fria ekonomin eller marknaden det är fel på. Det är inte konsumenterna som är dumma i huvet. Felet ligger i att näringslivets egna byråkrater ofta tappar kontakten med den fria marknaden och företagandets villkor.
Detta kan inte korrigeras genom mer politisk styrning. Tvärt om. Sådana här problem kan man bara komma till rätta med om marknaden får vara självreglerande – och låta dinosaurierna lämna plats för det som är nytt, spännande och lovande.
Men dagens politiska verklighet tycks gå åt rakt motsatt håll – mer reglering av marknaden, mer politisk styrning av företagandets villor, mer understöd till dödsdömd verksamhet, fler skyddstullar för att tillfälligt rädda företag på fallrepet, mer särlagstiftning och mer korporativism.
Och väldigt få tycks se detta som ett problem.
2009-07-27
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror det där med avsaknad av entreprenörskap kommer av att det, lustigt nog, tar för lång tid att bli toppchef på storföretag för att en entreprenör ska orka vara entreprenör.
SvaraRaderaOm du frågar mig så är det dom stora företagen med dom små styrelserna som man bör ta lärdom av, t.ex. inom IT-branschen i Sverige.
Sverige är rätt bra på IT ändå, säga vad man vill. Case in point: ett av dom nypopulära programmeringsspråken är Erlang, som har svensk härkomst.
Det var bättre förr. Så som den globala kapitalmarknaden utvecklat sig finns det alldeles för mycket s.k. "herrelöst" kapital i de stora koncernerna.
SvaraRaderaFöretag (även myndigheter) med diffus ägarstruktur blir per se ansvarslösa, både inåt i företaget och utåt mot kunder och marknad.
"Det var bättre förr, ju förr dess bättre"
/LD
Även om jag håller med dig om att koorporativismen är ett jätteproblem. Jag håller också med om att man tappat kontakten med verkligheten i många storföretag som leder till att människor slutar att tänka själva och vara kreativa.
SvaraRaderaVad jag dock vänder mig bort från är en överdriven tro på att "den fria marknaden" någonsin har, eller kommer att existera. Det är lika utopiskt att tro på en fri marknad som att tro på en "perfekt kommunism" eller på bibeln.
Den fria marknaden är bara fri om den gynnar de som kontrollerar den, vilket är samma storföretag som agerar på den. Av just den anledningen vet man att marknaden aldrig att bli fri på riktigt.
Man måste börja på allvar börja fundera på vad frihet egentligen betyder.
Lysande analyserat och skrivet!
SvaraRaderaLåt ny teknik och nya användarbeteenden döda upphovsrättskolosserna. Då slipper vi också deras vidriga inblandning i politiken, som hotar det fria och öppna samhället.
Staten och näringslivets byråkrater är samhällets värsta fiender. Vi måste få in nya politiker som förstår det och som eliminerar all lagstiftning som skyddar särintressena.
Jo tack, jag vet. Som anställd i ett storföretag har jag många gånger frågat mig vad som är vår affärsidé, att ha interna kontroller eller att göra nytta för våra kunder och själva tjäna pengar.
SvaraRaderaDet behövs interna kontroller. Det är inte saken handlar om. När emellertid det viktiga blir att inte göra fel skapar det ett klimat av framför allt feghet där man inte vågar göra något som inte är enligt processen Dessutom leder till att man dödar det mesta av kreativiteten.
Felet är att man i topper är så rädd att förlora kontrollen att väldigt få beslut delegeras nedåt i organisationen. På det sättet förlorar man både fart och innovation.
Även stora företag lider av Parkisons lag. Det finns dock en avgörande skillnad mellan offentlig sektor och storföretag. I slutändan måste även storföretag gå med vinst. Det behöver inte den offentliga sektorn. Där kan man som sista utväg alltid höja skatten.
/Storföretagsanställde
@LE:ett av dom nypopulära programmeringsspråken är Erlang, som har svensk härkomst.
SvaraRaderaFaktum är att exemplet Erlang illustrerar just HAX's poäng. Jag skrev i slutet av juni en artikel (http://blog.ribomation.com/2009/06/28/the-ups-and-downs-of-erlang/) om språkets mycket ledsamma historia och drog paralleller till språket Java, som är några få år yngre än Erlang. Min artikel länkar f.ö. till upphovsmannens egen berättelse.
En av slutsatserna är att /// behandlade Erlang som ett styvbarn medan SUN behandlade Java som ett älskat barn. Skillnaden kan vi se nu 20 år senare.
Byråkratin inom stora företag är ett klart problem, och blir extra tydlig när mellanchefer har sina egna agendor. Man brukar ibland säga att det är de i toppen och i botten av maktpyramiden som vill företagets väl. Tyvärr finns det ingen enkel lösning på byråkratiproblemet. Sedan kan jag tillägga av egen erfarenhet att svensk företagsbyråkrati bara är en västanfläkt jämfört med t.ex. den man finner hos stora amerikanska bolag. Vi har trots allt en konsensuskultur som gör att de värsta tokigheterna inte växer fram, utan man är mer inriktad på att nå ett resultat.
SvaraRaderaEtt väsentlig orsak till framväxt av både tärande byråkrati och fantasibonusar är bristen på riktiga ägare. Om vi tycker att dagens situation är illa, kan man ju för sitt inre reflektera över hur det hade varit om löntagarfonderna hade genomförts.
Helt riktigt! Dagens storföretag leds i stor utsträckning av statskramare som kräver mer offentliga bidrag, särlagstiftning och andra inskränkningar av marknaden. De leds av personer i stil med Orren Boyle och James Taggart.
SvaraRaderaDet som behövs är riktiga entreprenörer som likt Hank Rearden och Dagny Taggart klarar av att bygga företag och skapa resurser utan att hela tiden ropa på hjälp från staten.
Något som skrämmer mig är viljan hos många av dagens ungdomar att verka i storföretag eller statliga organisationer. Målet verkar vara att just bli en mellanchef på ett stort byråkratiskt företag eller statlig myndighet. Detta är något som verkar vara blocköverskridande.
SvaraRaderaHar politik helt plötsligt blivit sexigt i Sverige?
Detta skrämmer mig nästan mer än klimatalarmismen.
Konsten att känna igen en potentiell byråkrat:
* Favoritserie är West wing.
* Har studerat nationalekonomi, statsvetenskap, juridik eller "bara" ekonomi.
* Är med i sin Brf's styrelse.
* Har varit med i ett politiskt ungdomsförbund eller studentråd.
Jag fick just en artikel publicerad på Newamill om "Piratpartiet och kommunalpolitiken" där jag tar upp problemet med korporativismen.
SvaraRaderahttp://www.newsmill.se/artikel/2009/07/25/piratpartiet-och-kommunalpolitiken
Erik:
SvaraRaderaDu skriver att "Den fria marknaden är bara fri om den gynnar de som kontrollerar den, vilket är samma storföretag som agerar på den."
Detta är felaktigt. De som kontrollerar den fria marknaden är konsumenter och producenter tillsammans.
Fria marknadskrafter är garanten för ekonomisk tillväxt.
SvaraRaderaDet finns ett fenomen inom biologin som innebär maximal (ohämmad) tillväxt. Fenomenet kallas cancer och är en dödlig sjukdom.
Att marknadskrafter och tillväxt skulle vara något odelat positivt är en gammal och förlegad tanke. Jag kommer alltid att tänka på onödig eneriförbrukning, miljöförstöring och cancer när jag hör lovsånger till fria marknadskrafter.
Om ingen kommer med alternativ snart får man väl gå tillbaka till gamle Marx (och snälla, kom inte dragandes med Sovjetunionen för där lästes Marx som fan läser bibeln).
Per
En fri marknad är - per definition - inte kontrollerad.
SvaraRaderaPå den fria marknaden agerar konsumenter och producenter (= säljer resp. köper, evt. byter).
I själva verket är alla dessa interaktioner faktiskt själva marknaden.
Sa för att kontrollera en fri marknad skulle man behöva kontrollera var och en av dessa...
Senn finns da regleringar som inverkar pa "marknaden".
Dessa regleringar är ju inte en massa sma enskilda handlingar, utan just regler.
Sa om man skulle säga att människor angaende att köpa och sälja, alltid gjort det, och alltid kommer att göra det - en slags konstant alltsa; nästan en naturlag.
Detta i sig kan inte paverkas eller kontrolleras.
Den enda "konstruktion: marknad" som finns är alltsa de regler som sätts.
Och vem kontrollerar dessa??
HAX, kan du inte lägga till det som Blogger kallar Reaktioner, dvs snabbknappar efter varje post där man kan klicka i fördefinerade enordsrecensioner i stil med "Bra!" "Trams" eller vad du nu vill ha med. Ofta läser jag något du har skrivit som jag gillar men ids inte formulera ner det i en kommentar. Då är reaktionerna bra, det krävs bara ett snabbt musklick för att förmedla precis det man vill: ett tack för bra blogg och ryggdunk.
SvaraRaderaVarför skall enterpenörer vara just "vinsthungriga entreprenörer"?
SvaraRaderaNär "storvinsten" torde vara att förändra världen, ex-vis att underlätta livet för våra medmänniskor. Såsom elekrifieringen gjort för levnadsstandarden.
Kruxet med en total "fri och självreglerande marknad" är att den skapar den starkes, den giriges, och den korruptes marknad.
Vad det leder till kan vi se ex-vis det som hände i Enron, bankerna.
Varken höger- eller vänsterfanatism leder till något annat än elände och död.
Klart du har rätt till din privata åsikt, Hax, men eftersom din blogg är med på live.piratpartiet.se och du talar på denna blogg i egenskap av piratpartist kanske du skulle tona ner högerpropagandan något. Eller om du på något annat sätt håller isär dina personliga åsikter och ditt mer eller mindre officiella åtagande som representant för Piratpartiet. Det sista vi behöver är en bild av Piratpartiet som ett höger- eller vänsterparti eller att vi får motsättningar inom partiet mellan de medlemmar som är höger- eller vänsterorienterade.
SvaraRaderaAnonym, 27 juli, 2009 13:11, "Något som skrämmer mig är viljan hos många av dagens ungdomar att verka i storföretag eller statliga organisationer."
SvaraRaderaDu menar att det skrämmer dig att folk har en verklighetstrogen bild av sig själva, och väljer säkrare karriärmöjligheter, och anställningar med bra semester-, vård- och pensionsförmåner?
lol till skillnad från vad, (äventyrligt) folk som tar anställning i småföretag med visionära chefer (till rika wannabes) som aldrig fattar poängen med att investera vinsten i företaget?
***
Problemet med en del storföretag, och statliga institutioner, är att dom försöker fungera som små expansiva företag, i tron att det är en hållbar utveckling, vilket det säkert skulle kunna vara, i alla fall till en viss gräns, om allt pengaskyflande mellan "små företagen", i tron att det sparar pengar, faktiskt gick tillbaka till "små företagen", fast då skulle ju s.a.s meningen gå förlorad för en hel del stor företag, särskilt inom innehållsindustrin.
//ST
@Dennis Nilsson:
SvaraRadera"Kruxet med en total "fri och självreglerande marknad" är att den skapar den starkes, den giriges, och den korruptes marknad."
Kruxet - som jag ser det - är väl inte den fria, öppna och genomsynliga marknaden i sig, utan styrkeförhållandet mellan multijättarna och enskilda brukare och konsumenter.
Med utnyttjande av internet så bör ju användare och konsumenter, såsom PP faktiskt lyckats med, att exempelvis 50 000 bönder använder nätet för gemensamma teknikupphandlingar och avropsavtal, direkt med legoföretagen, för att sedan själva montera ihop grejerna liksom när det gäller IKEA-möbler. Görs det inom hela EU, kan det kanske bli 500 000.
@ Samface
SvaraRaderaNu gör du det nog besvärligt för dig. Piratpartiet har åsikter i ett litet antal frågor. Punkt. Då finns två vägar att gå. Antingen får HAX, Amelia, Erik, Rick och allt vad de nu heter tycka vad de vill i andra frågor. Eller också får ingen piratpartist tycka något i några andra frågor än de som omfattas av valplattformen. Några mellanting som går att förklara på ett pedagogiskt sätt finns inte.
Är inte piratpartiets styrka just dess mångfald? Eller tänker ni bli ett nervöst parti med lågt till tak, som faller samman av interna bråk?
Nej Ewa, nu var det nog du som krångla till det. Det handlar bara om vad man ska göra i egenskap av representant för Piratpartiet. Som privatperson, vilket även Hax och alla andra Piratpartister är, så har jag inget som helst emot att man tycker vad man vill om sådant som inte rör Piratpartiets frågor. Det handlar bara om att hålla isär de olika rollerna. Är pirathatten på så tycker man inte mer än vad partiet tycker, tar man av hatten kan man säga vad man vill. Hänger du med?
SvaraRaderaJag själv är representant för partiet i min kommun och har ett politiskt ursprung i lite mer vänsterorienterade värderingar än Hax. För att inte blanda ihop min roll som representant för partiet med när jag talar för egen del så har jag en privat blogg och en lite mer officiell blogg. Kanske det vore en idé för Hax?
Well, detta har alltid varit, är fortfarande och kommer att fortsätta vara min helt privata blogg. (Om det är ett problem att PP live länkar till den, så får de väl sluta göra det.)
SvaraRaderaBloggen med (pp)-hatten på kommer upp när vi börjar jobba i EU-parlamentet. Och där kommer vi som skriver där naturligtvis att hålla oss till de frågor vi arbetar med inom ramen för (pp):s mandat.
Se f.ö. min disclaimer.