Demokratisk kärnröta

Det finns mycket som kan och bör diskuteras med vårt demokratiska system. Till exempel den politiska demokratins ständiga maktexpansion, minoriteters ställning och det faktum att man "i god demokratisk ordning" kan skada, inskränka eller rent av avskaffa demokratin.

Men istället tvingas vi nu ta en debatt om själva grunderna. Utrullningen av övervakningsstaten, Wikileaks-affären, rättsröta och politiskt maktspel bakom stängda dörrar kräver det.

Grundprincipen är att att vi alla är fria medborgare i en sammanslutning som kallas staten. Vissa gemensamma angelägenheter (man kan diskutera hur mycket) behöver lösas gemensamt. Därför väljer medborgarna representanter som samlas i ett parlament för att hantera sådant.

Dessa representanter utses i fria och allmänna val, där alla myndiga medborgare har en röst. Vi väljer våra representanter utifrån vad de säger sig vilja göra. Och dessa representanter står sedan ansvariga inför sina väljare. Om vi vill kan vi ersätta dem i nästa val – med andra, som vi tycker är bättre eller hederligare.

Det kräver, bland annat, att vi har yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet och organisationsfrihet. Och att makten utövas offentligt, på ett transparent sätt. Detta för att vi skall kunna granska och säga vad vi tycker om hur våra representanter sköter sig; För att vi skall kunna uttrycka hur det borde gå till – enskilt eller i grupp; För att vi skall kunna ställa upp andra alternativ i nästa allmänna val.

Information skall inte kunna förhandscensureras. Det skall inte heller vara olagligt att framföra åsikter, kritik, förslag eller att granska makten. I vart fall inte så läge sådana yttranden inte direkt hotar någon annan människas rättigheter i en "offensiv" kontext.

Demokratins principer om en man, en röst återspeglas även i principen om att alla skall ha lika rättigheter (och skyldigheter) inför staten. Alla skall vara lika inför lagen. Ingen skall kunna fängslas utan rättslig prövning och man bör betrakta människor som oskyldiga till dess motsatsen har bevisats. Lagarna bör fokusera på medborgarnas rättigheter, inte bygga på löst tyckande.

Allt detta håller just nu på att ställas på huvudet.

Politikerna tar sig inte bara allt mer makt på eget bevåg. De rullar dessutom ut en övervakningsstat, som vilar på en syn på medborgarna som potentiella brottslingar som måste bevakas. Övervakningsstaten går dessutom på tvärs med den rätt till privatliv som fria medborgare i ett demokratiskt samhälle har rätt att kräva.

Det fria ordet hotas. Till exempel har Sverige accepterat regelverk från EU som gör det olagligt att framföra vissa åsikter eller att ifrågasätta vissa händelser.

Och själva informationsflödet är under attack. Vårt mest effektiva verktyg för att sprida information och för att samarbeta – internet – vill politikerna reglera, filtrera, censurera och kontrollera.

Och så den twist som belyses av de aktuella Wikileaks-läckorna, men som inte är unik.

Politikerna blir, på fullt allvar, upprörda över att deras handlingar granskas. De tycker det blir obehagligt när medborgarna får veta vad de gör eller sanktionerar, i namn av det förtroende som de fått från nämnda medborgare. De menar att de har rätt att ägna sig åt dubbelspel, svek och lögner – utan att behöva ställas till ansvar för det.

Detta är en fullständigt oacceptabel attityd i ett demokratiskt samhälle!

Ännu värre blir det när de sedan vill skjuta budbäraren.

Politikerna tycks mena att deras "rätt" att ostörda löpa amok är överordnad yttrande- och tryckfriheten. De är negativt inställda till hela nervsystemet i den demokratiska processen, det fria informationsflödet. De vill kunna göra som de vill, utan att behöva ställas till ansvar inför sina väljare. De tycks anse att de står över de regelverk som gäller för alla andra. De tycks mena att de själva har speciella fri- och rättigheter. Vilket jag inte kan påminna mig att vi har givit dem.

Det lutar åt att vår demokrati har drabbats av kärnröta.