Integritetens värde: Lämna oss ifred!

Vår demokratiskt valda regering och de flesta av de folkvalda i riksdagen anser att svenska folket måste övervakas. Den Europeiska Unionen, vår nya överstat, anser att varenda medborgares varenda telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelande, internetuppkoppling och mobilposition måste registreras. USA är så nojiga att de låter avlyssna telekommunikationer över hela världen. Och FN funderar på att varenda fil som sänds över internet skall märkas med upphovsmannens identitet.

De litar helt enkelt inte på oss. Vilket, om man tänker på det, är rätt oerhört. Våra folkvalda och deras institutioner anser att det inte går att lita på de egna medborgarna. Att vi måste kontrolleras och övervakas. Ständigt. De människor som vi gett förtroendet att sköta vårt land, vår kontinent och vår värld har inget förtroende för de människor de skall representera. De har klivit in i en Maktelit, som anser att den är frikopplad från folket.

Och inte fungerar övervakning speciellt bra, heller. Den organiserade brottsligheten och de eventuella terroristerna vet redan att de inte skall använda vanliga telekommunikationer om de vill hålla sin verksamhet dold för ordningsmakten. Galningar som har ihjäl folk på stan talar inte med någon annan än de röster de hör i sina huvuden och möjligen med anden i brännvinsflaskan. Fientligt sinnade makter vet att vanlig elektronisk kommunikation är synnerligen olämplig för deras hemligheter.

Då återstår vanligt folk. Vanligt hyggligt folk. Och vi vet att övervakning gör dåliga saker med människor. När den tyska teledatalagringen infördes, då sjönk antalet telefonsamtal till hjälplinjer och krisjourer. Även om de egentligen inte har något skumt för sig eller brottsligt att dölja – så ogillar människor att staten står och tittar över axeln på dem.

Övervakning föder dessutom ett angiverisamhälle. Den som är rädd för att staten kanske vet lite för mycket om deras skattefusk, hembränning, tjuvfiske, rattfylla, exotiska sexuella preferenser, maskande från jobbet, bidragstrixande eller svartjobb – den personen kommer att bli mer benägen att ange andra människor och deras regelbrott, för att själv framstå i bättre dager i maktens ögon.

Visst. Massiv övervakning kan säkert bidra till att ett och annat brott blir uppklarat. Det samma gäller om varje medborgare dygnet runt skuggas av en polis. Eller varför inte låsa in alla medborgare i fängelse? Det skulle minska antalet begångna brott på ett rätt dramatiskt sätt. Någonstans passeras liksom en gräns.

Varje år dör fler människor av att halka i badkaret än av terrorism. Fler dör i trafiken än till följd av den grova brottslighetens härjningar. Så om övervakningsapparaten motiveras med folkets säkerhet, då borde man istället lägga resurserna på helt andra saker.

Vi ger farliga verktyg till våra styrande och deras funktionärer. Verktyg som kan användas för förtryck, politisk förföljelse, rättighetskränkningar och fulspel. För att det skall ske behöver ingen diktator komma till makten. Det krävs inte att riksdagen får en odemokratisk majoritet eller att korporativismen helt tar över. Det räcker med dumhet, ivrighet, överdriven ambition, rädsla, klantighet, moralpanik eller ett behov av att sopa något under mattan – för att allt skall gå över styr. Eller bara en dålig dag, helt enkelt. Sådana övertramp förekommer redan utan en massiv övervakningsapparat. Så det handlar inte om att skrika att vargen kommer, i onödan. Skillnaden är att vi nu ger Makten och dess väpnade gren fler och farligare verktyg.