ACTA-avtalet i detalj

För att kritiken mot ACTA-avtalet skall bli slagkraftig räcker det inte med sound-bites och hörsägen. Därför tänker jag nu lista några av de detaljer jag tycker är värst – med referenser till källan.

Jag skall försöka fatta mig så kort som möjligt. Men detta kan ändå bli en rätt lång text. Om du håller ut till slutet – då kan jag lova att bjuda på en riktigt god karamell, när vi når dit.

i) ACTA-avtalets andra kapitels andra sektion heter "Civil Enforcement". Det handlar i stort sett om att alla avtalets parter måste ha lagar liknande den hårt kritiserade, integritetskränkande och rättsosäkra svenska IPRED-lagen. Även om denna lag tyvärr redan finns i Sverige – så innebär ACTA-avtalet att vi inte kan avskaffa den. IPRED-lagen går att skärpa på en kafferast, men inte att avskaffa. Så länge ACTA-avtalet gäller har IPRED-lagen starkare skydd än våra grundlagar.

Avtalstexten är utformad på ett sådant sätt – till exempel vad gäller insamling av information kring upphovsrättsbrott – att det är mycket troligt att den svenska IPRED-lagen måste skärpas. Vilket i sin tur kommer att leda till ökad övervakning.

ii) Andra kapitlets sektion tre handlar om "Border Measures" – det vill säga tullens uppgifter och befogenheter. Detta avsnitt innehåller mycket som är problematiskt, till exempel vad gäller (lagliga) generiska läkemedel. Du kan läsa mer om detta om du följer denna länk.

Jag tänker dock skjuta in mig på en annan sak. Via läckor vet vi att man under förhandlingarna om ACTA har diskuterat att kontrollera resenärers bagage, datorer, MP3-spelare m.m. i jakten på upphovsrättsskyddat material. Detta väckte, när uppgiften läckte ut, stor uppmärksamhet och idén fick mycket kritik.

Den slutliga texten säger att ett land "may exclude" sådana åtgärder mot enskilda resenärer. Man får alltså låta bli att rota i folks bagage och datafiler, om man verkligen inte vill. Men är inte detta en skrivning som utgår från att sådana kontroller skall vara normaltillståndet?

iii) Sektion 2:4 heter "Criminal Enforcement" och är, i allt väsentligt IPRED2 – det vill säga den utvidgning av IPRED-lagen som EU-Kommissionen inte har vågat lägga fram på egen hand. (Vi vet att den finns i kommissionens skrivbordslådor. Det som redan fanns på bordet drog kommissionen tillbaka ungefär samtidigt som ACTA-förhandlingarna tog fart.)

En nyhet intressant sak här är att polisen skall jaga fildelare utan att någon upphovsrättsinnehavare behöver ha anmält att något upphovsrättsbrott har skett. Fängelse och böter skall vara föreskrivet i straffskalan. Detta är en markant skärpning i många av de länder som är tänkta att omfattas av ACTA. [Edits understrukna.]

Förutom att detta är tveksamt i sig – så är det fullständigt hårresande att ett internationellt handelsavtal som ACTA – framförhandlat av byråkrater, i hemlighet, med upphovsrättslobbyn vid bordet – skall reglera vår straffrätt och våra straffsatser. Så får det helt enkelt inte gå till i en demokrati.

iv) I andra kapitlets fjärde sektion lyfter man även fram vad som skall vara att betrakta som till exempel illegal fildelning. Man talar här om "kommersiell skala", vilket är ett oerhört diffust begrepp. Rimligen borde man istället fokusera på något mer konkret, till exempel på "kommersiellt uppsåt".

Så här: Om du fildelar en låt med fyra vänner – då har du ingen aning om vilken den totala, samlade spridningen kommer att bli. Bortom ditt inflytande kan den flytande gränsen för kommersiell skala lätt passerats, utan att det var din avsikt. Här riskerar alltså privatpersoner att råka illa ut, utan att ens vara medvetna om risken. Kommersiellt syfte eller uppsåt är i vart fall något som rör källan för spridningen och som är möjligt att bedöma i en domstol.

Just denna formulering är en ständig källa till konflikter i EU, inte bara vad gäller ACTA.

v) Sektion fem av ACTA-avtalet fokuserar på "digital miljö". Här finns massor av konstiga, tveksamma och problematiska formuleringar. Jag tänker fokusera på några få saker.

Det skall vara helt olagligt att gå runt kopieringsskydd och att tillhandahålla utrustning som gör detta möjligt. Vilket är något som irriterar mig. Jag är så förbannat trött på till exempel e-böcker som bara kan läsas med Adobes (kassa) e-bokläsare på min dator och inte på mina andra digitala enheter. Och på musik som inte kan kopieras över till mina olika musikspelande prylar. Jag betraktar helt enkelt sådana filer som defekta. Och nu skall det alltså bli olagligt att fixa så att sådana filer blir användbara.

Det skall till och med bli olagligt att ändra viss annan information inne i filer som man har köpt för eget bruk.

vi) Vi nöjer oss med att göra ett godtyckligt nedslag i kapitel tre: Man understryker att förfalskade varor och utrustning som har använts för varuförfalskning eller fildelning skall förstöras på ett miljövänligt sätt. Oh. Tack för omtanken.

vii) I kapitel fem introduceras vi för ACTA-Kommittén. Det vill säga den grupp som skall bestämma över ACTA. Här finns regler som inte ens skulle vara acceptabla i en bostadsrättsförening eller en klubb för frimärkssamlare.

ACTA-Kommittén tillåts utveckla och göra tillägg i ACTA-avtalet, på eget mandat. (Dock nämner man inte med ett ord vilka förändringar det kan bli tal om – så det kan, på fullt allvar, handla om vad som helst.)

Men inte nog med det. "The Committee may amend the rules and procedures."

Men för i helvete! Man förväntar sig alltså att medlemsstaternas parlament och Europaparlamentet skall anta ett synnerligen tveksamt handelsavtal med lagstiftande konsekvenser – och så skall ACTA-Kommittén i efterhand kunna ändra på vad som helst, ändra på hela regelverket, om den känner för det. Utan någon störande demokratisk process.

Så kan man för fan inte göra!

vii) Låt mig så avsluta med den utlovade karamellen. Vi hoppar tillbaka till ACTA-avtalet förord – dess "preamble". Här finner vi följande svävande formulering...

"Desiring to promote cooperation between service providers and rights holders to address relevant infringements in the digital environment;"

Denna mening är en av förklaringarna till att EU-Kommissionen (och andra) för djur och djävlar inte vill lämna ut någon som helst dokumentation från de förhandlingar som ledde fram till ACTA-avtalet. Men via läckor vet vi hur det ligger till.

I en tidigare variant av ACTA-avtalet fanns det som kallas "three strikes" – enkelt uttryck avstängning av fildelare och andra från internet. När den informationen läckte ut ledde det till upprörda protester. Så man plockade bort formuleringen. Samtidigt plockade man in den ovan återgivna texten i förordet. Det vore fel att inte bli misstänksam.

Denna text är i praktiken en uppmaning om att göra internetoperatörerna till nöjesindustrins nätpoliser.

Vilket, för övrigt, är något som en del länder gärna skulle vilja se i sin lagstiftning. Med ACTA får de en förevändning att ta just det steget.

Om detta sker, då undergrävs den gällande lagstiftning som säger att nätoperatörerna inte är ansvariga för den trafik som deras användare sänder i deras kablar. (På samma sätt som Posten inte är ansvarig för olagligheter som skrivs och sänds i vanliga kuvert i postgången.) Man kringgår alltså en bra lag med ett skumt handelsavtal, ACTA.

Om nätoperatörerna tvingas bli nätpoliser, då kan det bli fråga om att stänga av användare, att blockera siter, att censurera websidor och till och med att stoppa länkar till film, musik, tv-inslag, webfilmer, tidningartiklar och icke önskvärd information så fort nöjes- och medieindustrin knäpper med fingrarna. Detta utan rättslig prövning – och därmed också utan någon formell möjlighet att överklaga.

Det är helt oacceptabelt. Och det kommer naturligtvis att leda till nya, stenhårda användarvillkor för alla oss som till exempel bloggar, twittrar, facebookar, lägger upp Youtube-filmer och sänder e-post. Vi kommer dessutom att bli tvungna att ålägga oss en rätt omfattande självcensur, om vi vill vara kvar på nätet.

Och även om vi helt bortser från denna omdiskuterade punkt – så är ACTA-avtalet helt förkastligt av så många andra skäl, som du ser ovan.

Vi piratpartister som jobbar i Europaparlamentet gör allt vi kan för att stoppa ACTA-avtalet.

Vi vill också att ACTA-avtalet sänds till EU-domstolen (ECJ) för ett utlåtande om huruvida det över huvud taget är lagligt och förenligt med EU:s fördrag eller ej. Och det bör naturligtvis ske innan parlamentet röstar om ACTA. Inte ens detta vill batong- och betongpartierna gå med på.

Här kan du skriva på den pågående namninsamlingen mot ACTA. (Nästan 900.000 personer har redan skrivit under, på en dryg vecka.)

Några resurser: ActOnActa | ACTA-bloggen | EDRi | FFII | 10 Reasons to Oppose ACTA | The Only Thing You Need To Know About ACTA | MP: Huvudsakliga skäl att förkasta ACTA-avtalet (PDF) | Vilka har påverkat ACTA-avtalet? | ACTA och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter | The ACTA Fight Returns: What Is at Stake and What You Can Do | ACTA-poster hos Pirate MEP Christian Engström | ACTA-poster på denna blogg