Monas första vurpa

Partiledarskiftet hos socialdemokraterna innebär många saker. Till exempel hälsas EU-kommissionären Margot Wallström åter välkommen in i värmen. Hennes förhållande till Mona Sahlins företrädare, Göran Persson, var som bekant inte det bästa.

I sitt installationstal i dag meddelade Mona att väninnan Margot skall leda den arbetsgrupp som skall forma socialdemokraternas utrikes- och EU-politik. Här kommer även partiets plattförm inför EU-parlamentsvalet 2009 att utformas.

Såpass? Får man kanske påminna om att en EU-kommissionär förväntas företräda hela EU och att en sådan inte får favorisera något enskilt medlemsland, än mindre något enskilt parti i ett medlemsland.

Detta för att förhindra till exempel huggsexor som drivs av nationella intressen, otillbörligt gynnande av olika aktörer, påverkan från EU i medlemsländernas inrikespolitik och ren svågerpolitik.

Därför kan man fråga sig om det är lämpligt, eller ens möjligt, att en kommissionär sitter och utformar den politik som ett visst parti, i ett visst land, skall föra gentemot EU i framtiden. Risken är uppenbar att resultatet av ett sådant arbete blir denna kommissionärs främsta prioritering.

Eller, för att uttrycka det annorlunda: Är det lämpligt att oppositionen i ett land får en formell direktkoppling till EU:s högsta ledning, i policyfrågor som rör unionen – som kan åsidosätta den politik som landet i fråga har fattat beslut om, efter något som i vart fall kan liknas vid en demokratisk process?

Kan och bör en EU-kommissionär vara med och utarbeta ett enskilt partis plattform inför ett EU-parlamentsval? Vad innbeär det för kommissionärens trovärdighet? Och vad ger det partiet i fråga för exklusiv information, otillbörliga fördelar och ojuste övertag inför det allmänna val som skall hållas till EU-Parlamentet om två år?

Bör en officiell företrädare för EU försöka påverka resultatet i ett fritt och allmänt val i ett medlemsland?

Hur är det tänkt att fungera med en EU-kommissionär som åtagit sig ett formellt uppdrag som går ut på att aktivt motarbeta en demokratiskt vald regering i en medlemsstat?

Margot Wallström måste välja. Antingen är hon "allas vår EU-kommissionär". Eller också är hon partigängare. Men hon kan inte vara båda sakerna, samtidigt.

Mona Sahlin ser dock inga problem med upplägget. På samma sätt som socialdemokrater brukar vifta undan frågor som rör maktdelning, rättssäkerhet och konstituionella tveksamheter – säger hon att det inte finns något problem, eftersom Wallström vet var gränserna går.

Men helt uppenabart är det just det som Margot Wallström – genom att acceptera detta uppdrag – har bevisat att hon inte gör!

Frågan om Wallströms oberoende och mandat måste upp på bordet i EU-parlamentet så snart som möjligt!

Länkar: SR Ekot | DN | SvD