Maciej Zaremba gör det igen. Mitt i prick och en verklig blodtryckshöjare. Läs hans DN-artikel Jaktscener från Lärarhögskolan om du ännu inte har gjort det.
Om jag känner mig kränkt över att inte få skapa debatt om precis vad jag vill, vem lyssnar på mig då i Det Tysta Landet?
Har jag möjlighet att springa till kungs o snyfta då?
Det är när ett enskilt kollektivs livsmoral och samtalskodex skall tryckas ner i halsen på den övriga delen av folket som det verkliga förtrycket uppstår och samtalet tystnar.
Lagen blir i det fallat det synliga uttrycket för samhällets totala misslyckande i frågan.
Det bästa var ju avslutningen när det visade sig att den "kränkta" ordföranden i gaystudenterna själv var hetero (som dessutom enligt egen utsago själv hade svårt för homos, han hade engagerat sig av politiska skäl.)
Inte nog med att tydligen upplevelsen att vara kränkt enligt lagstiftningens uttolkare är så personlig att den inte kan eller får ifrågasättas. Bara det öppnar för det juridiska gungfly vi sett på Lärarhögskolan.
Men nu visar det sig också att den subjektiva upplevelsen av att vara kränkt inte ens behöver gälla det egna subjektet(!) Och att man kan bli kränkt för att någon - om någon annan - uttalar samma åsikter som man själv hyser.
"Allt går att beskriva med linjal och vinkelhake."
Utveckla gärna. Var det kritik riktad mot artikelförfattaren och vad grundera den sig på? Är det några sakfel som han kommer med eller går du precis som de han beskriver mer på din känsla??
Tänk nu inte en tanke på att fråga hur eller varför för då kränker ni mig ännu mera."
Precis. Och att överhuvudtaget försöka sig på att beskriva detta går inte heller. Då blir man anklagad för att vilja beskriva verkligheten med linjal och vinkelhake.
För att förstå detta så behöver man inträda i en parallell värld där begrepp såsom maktstrukturer, kränkbarhet och fascistifiering har tolkningsföreträde framför verifierbara fakta.
Men tänk om Micke nu i sin tur blir kränkt av att du hävdar att du är kränkt av honom utan redovisad anledning? Och tänk vad kränkt jag isåfall blir av att ni börjar vara kränkta utan att fråga om jag också vill vara med och vara kränkt!
"Men tänk om Micke nu i sin tur blir kränkt av att du hävdar att du är kränkt av honom utan redovisad anledning? Och tänk vad kränkt jag isåfall blir av att ni börjar vara kränkta utan att fråga om jag också vill vara med och vara kränkt!"
Jag har en enkel och historiskt beprövad modell för att lösa detta. Vi bildar en gemensam börs dit alla får böta vad de tjänar. Sedan utser vi ett råd av vise män/kvinnor som sitter på livstid och som dessutom utser sina efterträdare. Dessa får sedan besluta vem som har bäst behov av dessa bötespengar. Folk får sedan skriva brev och berätta hur synd det är om dem och den som kan berätta att denne mår sämst får givetvis mest pengar. Sätt att bevisa hur pass dåligt man mår är att visa på minskad produktivitet, sjukskrivning, gråt etc.
Självklart så kommer dessa män/kvinnor inte att bli korrumperade och ge pengarna till sig själva då de är goda männsikor med stor empati. Vad säger ni, kan vi inte satsa alla våra pengar och våra jobb på att testa modellen ytterligare en gång. Denna gång kanske det lyckas. Vad har vi att förlora?
Allt går att beskriva med linjal och vinkelhake.
SvaraRaderaOm jag känner mig kränkt över att inte få skapa debatt om precis vad jag vill, vem lyssnar på mig då i Det Tysta Landet?
SvaraRaderaHar jag möjlighet att springa till kungs o snyfta då?
Det är när ett enskilt kollektivs livsmoral och samtalskodex skall tryckas ner i halsen på den övriga delen av folket som det verkliga förtrycket uppstår och samtalet tystnar.
Lagen blir i det fallat det synliga uttrycket för samhällets totala misslyckande i frågan.
//Ju mer lagar, desto sämre stat.
- Tacitus
Det bästa var ju avslutningen när det visade sig att den "kränkta" ordföranden i gaystudenterna själv var hetero (som dessutom enligt egen utsago själv hade svårt för homos, han hade engagerat sig av politiska skäl.)
SvaraRaderaInte nog med att tydligen upplevelsen att vara kränkt enligt lagstiftningens uttolkare är så personlig att den inte kan eller får ifrågasättas. Bara det öppnar för det juridiska gungfly vi sett på Lärarhögskolan.
Men nu visar det sig också att den subjektiva upplevelsen av att vara kränkt inte ens behöver gälla det egna subjektet(!) Och att man kan bli kränkt för att någon - om någon annan - uttalar samma åsikter som man själv hyser.
Sedan handlar det ju inte bara om Lärarhögskolan. Och inte bara om en något överambitiös gay-lobby. Vinterkränksjukan sprider sig över hela vårt land.
SvaraRadera"Allt går att beskriva med linjal och vinkelhake."
SvaraRaderaUtveckla gärna. Var det kritik riktad mot artikelförfattaren och vad grundera den sig på? Är det några sakfel som han kommer med eller går du precis som de han beskriver mer på din känsla??
Jag blir djupt kränkt över vad micke skrev!
SvaraRaderaTänk nu inte en tanke på att fråga hur eller varför för då kränker ni mig ännu mera.
"Jag blir djupt kränkt över vad micke skrev!
SvaraRaderaTänk nu inte en tanke på att fråga hur eller varför för då kränker ni mig ännu mera."
Precis. Och att överhuvudtaget försöka sig på att beskriva detta går inte heller. Då blir man anklagad för att vilja beskriva verkligheten med linjal och vinkelhake.
För att förstå detta så behöver man inträda i en parallell värld där begrepp såsom maktstrukturer, kränkbarhet och fascistifiering har tolkningsföreträde framför verifierbara fakta.
Men tänk om Micke nu i sin tur blir kränkt av att du hävdar att du är kränkt av honom utan redovisad anledning? Och tänk vad kränkt jag isåfall blir av att ni börjar vara kränkta utan att fråga om jag också vill vara med och vara kränkt!
SvaraRadera"Men tänk om Micke nu i sin tur blir kränkt av att du hävdar att du är kränkt av honom utan redovisad anledning? Och tänk vad kränkt jag isåfall blir av att ni börjar vara kränkta utan att fråga om jag också vill vara med och vara kränkt!"
SvaraRaderaJag har en enkel och historiskt beprövad modell för att lösa detta. Vi bildar en gemensam börs dit alla får böta vad de tjänar. Sedan utser vi ett råd av vise män/kvinnor som sitter på livstid och som dessutom utser sina efterträdare. Dessa får sedan besluta vem som har bäst behov av dessa bötespengar. Folk får sedan skriva brev och berätta hur synd det är om dem och den som kan berätta att denne mår sämst får givetvis mest pengar. Sätt att bevisa hur pass dåligt man mår är att visa på minskad produktivitet, sjukskrivning, gråt etc.
Självklart så kommer dessa män/kvinnor inte att bli korrumperade och ge pengarna till sig själva då de är goda männsikor med stor empati. Vad säger ni, kan vi inte satsa alla våra pengar och våra jobb på att testa modellen ytterligare en gång. Denna gång kanske det lyckas. Vad har vi att förlora?