Dagens jätteras för socialdemokraterna i opinionen var inte svårt att förutse.
Väljarna avskyr förvirring och motstridiga besked. Nu straffar de Sahlin för att hon har varit oklar – och framför allt vimsig – i förhållandet till vänsterpartiet.
I dag sammanträder (s) partistyrelse och frågan kommer naturligtvis att diskuteras. Sahlin kommer att få kortare koppel. Utåt kommer alla att le.
"Skadan" är dock redan skedd. Osäkerheten om oppositionens vilja och förmåga att regera ihop är etablerad. Och myntets andra sida, det är att frågan om hur ett eventuellt vänstersamarbete skall gå till också har blivit het igen.
Reinfeldts frågor till Sahlin blir allt mer aktuella: Vad tänker ni göra? Hur tänker ni göra det? Och med vem tänker ni göra det?
Och även om det ännu inte finns något konkret hot mot Sahlins ställning som (s)-ledare, så har hennes motståndare i Partiet nu fått bekräftat hur lätt det är att skadeskjuta henne. Nu börjar myglet och fulspelet på allvar.
Plötsligt har den sega svenska inrikespolitiken fått lite nerv igen.
Jag kan inte låta bli att reflektera över att sossarnas stående argument mot en borgerlig regering har varit att de borgerliga partierna inte kunnat komma överens och att de varit för splittrade. Nu ser det ut som om det är sossarna med mp och v som är splittrade och därigenom inte kan vara ett regeringsalternativ, hur kunde de låta det ske?
SvaraRaderaEller är detta ett fenomen som uppkommer för den sida som sitter i opposition?
/Stefan
Läs ett vasst blogginlägg om den saken här:
SvaraRaderahttp://mattematarmonster.blogspot.com/2008/10/brev-till-socialdemokratin.html
Vem som helst förutom Mona...
SvaraRaderaHåller med. Äntligen lite action i den sömniga socialdemokratiska dokusåpan. När kickas Mona? Vem blir näste inom sosse-adeln att göra pikanta avslöjanden?
SvaraRaderaÄr det någon som vill ha Bodström? Det är han vi lär få efter Mona...
SvaraRaderaÄven om man ser ett samband mellan partiledares uttalanden och nedgång i väljarsympatier (Reinfeldt om FRA och Sahlin om... allt) så tycker jag att det är en för koncentrerad debatt o regeringsalternativ och regeringsduglighet.
SvaraRaderaJag VILL se skillnad mellan partier så jag vet vem som står mina åsikter närmast.
Röster på Moderaterna, gör jag nog inte igen. Att rösta på Moderaterna är ju det samma som att rösta på skivbolagen. Tyvärr är splittringen inom de borgerliga partierna själva alldeles för stor i fråga vad det gäller FRA och integriteten på internet, för att jag skulle vilja rösta på nåfot av dessa. Med undantag från vissa hjältar som våger gå emot strömmen. All heder åt dessa. Däremot ser Pirat Partiet oerhört intressant ut. Även om det är ett enfrågeparti, så kan dom åstadkomma mycket ifall dessa hamnar i en vågmästarroll.
SvaraRaderaAnonym. Piratpartiet i vågmästarroll. Verkar osäkert. Fattar jag rätt så lämnar de walk-over i frågor som de inte har en åsikt om i sitt program, där de i huvudsak koncentrerar sig på integritets- internet- fildelnings- o likn frågor.
SvaraRaderaMen allt annat då?
De lägger ner röst en. Och då är det vilken sida bland övriga som har flest röster. Och jag har inte kunnat påverka det styrkeförhållandet genom att Piretpartiet fått min röst.
Det vill jag inte riskera.
anonym: "Däremot ser Pirat Partiet oerhört intressant ut."
SvaraRaderaMen snälla. Vill piratpartiet ha högre skatter eller lägre skatter? Vill piratpartiet ha statliga banker eller privata banker? Vill piratpartiet vara med i EU eller inte? Vill piratpartiet ha en sjävlständig riksbank eller inte? Vill piratpartiet ha fler poliser eller färre? AAAAAAAAAAAAAAAAhhhhrgh. Sluta!
Det är väl bättre med ett parti som driver några frågor man gillar och låter bli att ta ställning i övrigt än ett parti som driver några frågor man gillar och i övrigt driver motsatt ståndpunkt?
SvaraRaderai övrigt är det lustigt att blocken byter argument med varandra. Borgarna har ju tidigare klagat på att S,V och Mp samarbetat för nära varandra och egentligen är ett enda parti, och sossarna har då klagat på borgarna för att de inte kan enas, nu är det tvärtom. Samma sak med en stor mängd frågor, skrattretande och ett bevis på att det bara är tom retorik.
Som Annie Johansson som hävdar att om man inte delar de ekonomiska 4-årsplanerna av sovjetmodell så är man för en oansvarig och hämningslös ekonomiska politik. Hon glömmer att hennes eget parti var emot dessa 4-årsplaner för några år sedan.