Självgodhetens rike

Även det dumma och stötande kan bli upprepningshumor. På Arlanda stack jag käckt in huvudet i tullens rota-runt-i-saker-rum. Japp. "Hej!" hojtade jag till den förvånade tulltjänstemannen och den av staten för tillfället, för visitation, utvalde negern. Alla vi bleka kärnsvenskar och etniska västeuropéer trippade, som vanligt, helt obekymrade, förbi med våra små rullväskor. En del saker förändras aldrig.

Kärnsvensk och kärnsvensk, förresten. Jag har blivit utvisad. Kind of. Skattemyndigheten har tvångsutskrivit mig ur landet. De är väl glada ju mindre de har med mig att göra, kan man anta.

Således, för oss från kåååntinenten känns Sverige påfallande mörkt och kallt. Och då bytte jag ändå plan i Riga.

Den Store Författaren har under dagen varit dumdryg i en chatt på Aftonbladet. Regeringen är allmänfarlig. Oppositionen är oduglig. Byråkratin går på meskalin. Demokratin är satt på undantag och rättsstaten behandlas som en sådan där liten lustig plastmatta med hål i (vad är de egentligen till för?) som ligger i urinoarer.

När jag slog på datorn möttes jag av en störtflod av mail om att vänsterpartiet vill att det skall bli förbjudet för svenskar att köpa sex utomlands. Lycka till!

Detta är nog fan ändå det dummaste... I dag.

Så... skall det då, i konsekvensens namn, vara tillåtet för holländare att köpa sex i Sverige? Skall det vara ok för iranier att stena bögar i Sverige? Skall burmeser i exil spärras in här i Sverige för att de bloggar? Thomas Bodström och Birgitta Ohlsson applåderar entusiastiskt. Justitieministern är försiktigt positiv. Själv är jag bara uppgiven. (Läs mer på Motpol.»)

Vi svenskar – eller ni, då – är så fantastiskt uppfyllda av övertygelsen om den egna moralpanikens överlägsenhet, välfärdsstatens storhet, landets toleranta förhållningssätt och Den Svenska Folkhälsan (vilket är ett uttryck som används sedan "den nordiska rasen" fick lite dålig klang).

Det kan komma som en chock. Men det finns lyckliga horor på kontinenten. Det är enklare att få tag på en läkare i Köln än i Stockholm. Vården är bättre i Holland än i Sverige. Tågen på kontinenten går snabbare (och kommer oftare i tid) än i Sverige. Det är mindre komplicerat att vara kurd, bög eller muslim i Berlin än i Göteborg. Och folk på kontinenten lever också länge – och dör nöjdare eftersom även pensionärer har råd att gå på krogen och det serveras vin till lunch på ålderdomshemmen.

Sverige är som att se en trafikolycka i extrem slow motion. Man ser vad som går åt helvete. Man kan inte göra något åt det. Och man kan inte låta bli att titta.