2009-02-10

Upphovsrätten


Jag får ibland frågan hur det går ihop att jag både är för upphovsrätt – och samtidigt kritisk till IPRED1 och en mängd andra nya regler på upphovsrättens område.

För att lägga något slags grund för diskussionen vill jag rekommendera att du läser två intressanta artiklar ur Sydsvenskans upphovsrättsspecial.

Börja med Fritz-Anton Fritzsons artikel som försvarar upphovsrätten som princip. Den är väl genomtänkt och i allt väsentligt känner jag att jag står bakom det som skrivs.

Läs sedan Rasmus Fleischers artikel om upphovsrätten i det nya medielandskapet. Den pekar på ett antal frågor kring det nya informations- och mediesamhälle som vi lever i, och är också mycket viktig.

På sina bloggar lämnar Fritz-Anton och Rasmus sedan repliker på varandras inlägg. Detta är, för en gångs skull, en intressant och bra debatt som håller lite höjd.

Men nu undrar du naturligtvis hur jag kan hålla med båda.

Svaret är att man mycket väl kan vara för upphovsrätt – men samtidigt mot kränkningar av rättssäkerheten som i IPRED1, mot avstängning av fildelare från nätet och kritisk till en nöjesbransch som skriker efter speciallagstiftning när den inte hänger med i utvecklingen.

Jag förväntar mig rent av att den som, på ideologiska grunder, delar min uppfattning om upphovsrätten också har ett engagemang för rättssäkerhet, yttrandefrihet och fri ekonomi utan speciallagstiftning för olika särintressen.

Jag vill till och med gå så långt att jag påstår att upphovsrättslobbyn i dag är på väg att bli upphovsrättens värsta fiende. Det är något som borde oroa artisterna...

Om man vill ta med sig både upphovsrätten och det nya medielandskapet in i en reformerad lagstiftning, då tror jag att den rimligaste modellen ser ut ungefär så här:

I dag är det långt från självklart att den som skapar något vill hålla det för sig själv. Det finns affärsmodeller som bygger på att man delar ut verk gratis. Det finns många upphovsmän som ser sitt arbete som en grund för andra att bygga vidare från.

Och samtidigt skall den som vi ha ensamrätt till användning eller försäljning av det han eller hon har skapat naturligtvis ha den rätten.

Den modell som skulle passa båda dessa intressen är den tidigare amerikanska, med frivillig registrering för upphovsrättsskydd.

Den person eller det företag som vill skydda ett verk måste helt enkelt låta registrera det, för att det skall åtnjuta upphovsrättslagstiftningens skydd.

En sådan registrering bör vidare tillåta undantag, som till exempel rätt till fri kopiering för icke-kommersiella ändamål. (Ungefär som Creative Commons i dag.)

Den bör också vara tidsbegränsad – med möjlighet till förlängning. Låt säga fem-tio år i taget. På så sätt får den som vill skydda sitt verk allt lagligt skydd som kan önskas. Samtidigt kommer stora mängder material att släppas fritt när den "kommersiella livslängden" är över.

Rätten att upprätthålla registrering/skydd av ett verk måste även kunna överlåtas genom till exempel försäljning, gåva eller arv.

OK, jag har kanske själv en eller två små invändningar mot denna modell. Men det är den enda jag kan komma på som både respekterar upphovsmannens rätt till sitt verk och som skulle fungera praktiskt i vårt nya informationssamhälle, där ett verk inte alltid är lika med ett kommersiellt projekt.

61 kommentarer:

  1. "Och samtidigt skall den som vi ha ensamrätt till användning eller försäljning av det han eller hon har skapat naturligtvis ha den rätten."

    Gränsdragningsproblematiken är _enorm_. Vad är ett skapat verk? Om jag tar fyra bugg och en coca cola och slänger på en fet dunka-dunka-takt på den så har jag ju skapat "något". Vilka rättigheter har jag? Vilka rättigheter har jag INTE? Får jag ens skapa ett sådant verk eller är det upp till Lotta (eller vem nu som äger rättigheterna) att bestämma om jag får det eller inte? Får jag öht skapa verk som bygger på andra verk, eller bara på sådana som inte betalat för ensamrätt? Ska jag som upphovsman hålla koll på detta? Om jag skapar något baserat på "öppna" verk, får jag registrera min ensamrätt till mitt verk då?

    Upphovsrätten är, för mig, mer ett hinder än ett incitament för skapande. Så gott som allt som "skapas" är derivativt. Har svårigheter att komma på något som inte är, men vågar inte riktigt säga att allt är :)

    SvaraRadera
  2. Fritzsons artikel var intressant. Här är en (tyvärr väldigt lång) som ser immaterialrätten ur ett lite annorlunda perspektiv: http://mises.org/books/against.pdf

    Efter att länge ha velat fram och tillbaka när det gäller upphovsrätt är det ungefär här jag landar, och har alltmer börjat se upphovs-"rätten" som ett statligt privilegiebrev, lite som gamla tiders skråväsende.

    SvaraRadera
  3. Min uppfattning är att upphovsrätten inte är naturlig, vilket jag anser äganderätten är. Det är ett viktigt ställningstagande som jag brukar lyfta fram eftersom många som är för upphovsrätt hävdar motsatsen.

    Det betyder dock inte att jag är emot upphovsrätt i någon form. Det kan behövas virtuella rätter för att främja samhällsnyttan, då t ex det ekonomiska systemet också är något av oss konstruerat.

    Med detta sagt motsätter jag mig helt hur upphovsrätten ser ut idag, men jag skulle kunna tänka mig ett system liknande det du beskriver. Med vissa förtydliganden.

    SvaraRadera
  4. Nja. Registrering är ingen bra modell att fördela rättigheter. Det kommer att skapa ett enormt arbete för registreringsmyndighet och våra domstolar att reda ut vem som registrerade först m.m. Det vore t.ex ingen bra idé att behöva registrea sig som människa för att få åtnjuta mänskliga rättigheter. Hur hanterar du människor som glömmer? Förslavar dom? Med din registermodell så skulle det vara fullt möjligt att stjäla ett manuskript från en författare( märk väl att texten fortfarande inte åtnjuter något skydd) och sedan registrera det som sitt eget och därefter stämma författaren för upphovsrättsintrång.

    SvaraRadera
  5. Jerker: På vilket vis är det inte så idag?

    SvaraRadera
  6. Som andra verkar ha hintat mot... så är ju public domain också något som bör skyddas (eller iaf vara immun mot upphovsrättsliga krav), även om det inte finns någon som registrerar detta. Det egna arbetet ska skyddas, men det egna arbetet kan inte vara att snappa upp verk som flyter runt i public domain och sedan ta det för sitt egna.

    SvaraRadera
  7. Mr Profit: Menar du en situation i stil med att jag skulle ge ut Strindbergs roman Hemsöborna, men påstå att den vore skriven av Carl Johan Hall? Det låter som bedrägeri. Fast ganska oförargligt, för alla skulle skratta åt mig...

    SvaraRadera
  8. Kära libertianer, liberaler, piratpartister.

    Här är en lektion i upphovsrätt!

    Jag komponerar år 1974 32 pianostycken.
    För att dessa skall enligt upphovsrättslagen få verkshöjd
    lämnar jag in dessa till tryckeri och i min hand har jag en
    musiksamling. Pliktexemplar skickas till Kungliga biblioteket.
    Men som kompositör vill jag ha betalt om någon framför verket på scen.
    Således ansluter jag mig till STIM samt registrerar mina 32 pianostycken hos STIM.
    Vill ha egen kontroll över mina verk därav skriver jag inget förlagsavtal. Ger ut dem
    som det her på fackspråk - manus.

    Vi går fram trettioett år i tiden. Till året 2005.
    Thorsten Flinck hittar en av dessa pianostycken och spelar in detta stycke som
    ett av tolv på en CD. Skivbolaget äger inspelningen (skyddstid 50 år) och jag
    får betalt varje gång den spelas på radion och när den framförs på scen. Låtens titel:
    Gengångare (text: Dan Andersson, musik: Tommy Rådberg).

    Nu har någon lagt upp låten på ett fildelarnätverk sam YouTube.

    Jag äger inte inspelningen. Men skivbolaget äger dylikt och kan med IPRED ta reda
    på vem som har laddat ner låten samt inleda civilmål.

    I praktiken är det stängt för skivbolaget i dag att gå så långt till civilmål.
    Det är detta som IPRED handlar om!

    Så när libertianer, liberaler, piratpartister snackar om artister - så är
    det bevis på era tomma hjärnor. Artisten skriver ett affärsavtal med skivbolaget.

    Tur att det finns socialdemokrater i vårt samhälle som har kunskaper i upphovsrätt.

    SvaraRadera
  9. Henrik:

    Jag tycker inte det är alls märkligt att vara för upphovsrätt och emot IPRED. Däremot har jag väldigt svårt att förstå att människor enbart med argumentet att de vill skydda upphovsrätten ställer upp på stora inskränkningar i rättssäkerheten. Det är faktiskt helt ofattbart.

    Jag tror dock inte på din registreringsmodell som utgångspunkt för upphovsrätten. Upphovsrätten är idag väldigt omfattande och de gränsdragningsproblem som Stefan kommentarer om finns i allt väsentligt redan. Men om en myndighet ska försöka behandla detta i förväg skulle arbetet bli enorm betungande och kräva väldigt mycket byråkrati. Idag prövas istället frågorna när ett intrång påstås ha begåtts, men ett registreringsförfarande skulle rimligen kräva någon form av grundprövning och redan det skulle ge mycket arbete.

    Det kan också påpekas att ett registreringsförfarande kan vara negativt för den som är okunnig eller saknar ekonomiska resurser.

    SvaraRadera
  10. Det du beskriver med självvald upphovsrätt är lätt att sympatisera med.
    Problemet är dock att fuldelarna alltid valt åt artister och filmmakare hur det skall vara. Jag tvivlar på att man kommer respektera din form av upphovsrätt.

    /JohanH

    SvaraRadera
  11. Carl Johan Hall>> Ja, typ så jag menar. Det finns ju också gradskillnader. Ett annat scenario skulle vara en programmerare som släppt en massa kod med avsikt att den ska användas fritt (dock har personen inte satt något licens typ GPL eller CC). Koden snappas sedan upp av någon annan som registrerar den, och plötsligt blev något som var public domain istället skyddad kod som andra inte kan använda som de vill. Det är det scenariot som jag inte tror att HAX registermodell tar upp, därför den uttryckligen kräver att något ska registreras för att "skyddas". Alla som fokuserar på utveckling istället för byråkrati är därmed i underläge.

    SvaraRadera
  12. IPRED glömde jag;

    Av flera skäl är jag emot den typen av lagstiftning.

    Men jag förstår skivbolagens ståndpunkt. På samma sätt uppstår medborgargarden, när samhället inte klarar av att upprätthålla lag och ordning. Upphovsrätten är nämligen laglöst land idag. Folk gör som de vill och slipper ta konsekvenser av sitt handlande.

    /JohanH

    SvaraRadera
  13. HAX: Det enda välfungerande alternativet jag kan tänka mig är slopning av upphovsrätten (och andra immateriella rättigheter). Vilka problem ser du med en avskaffning, förutom allt skrikande som uppstår i förändringsstadiet?

    SvaraRadera
  14. Stefan, menar du verkligen att vem som helst har rätt att kopiera till exempel en serietidning som andra har hittat på, ritat och tryckt - oh sälja den vidare för egen vinning?

    SvaraRadera
  15. @Minata:

    Förstår din sida av det hela men låt mig bara få ställa 1 fråga.

    Denna person som lagt upp din låt på nätet vill du åt honom för att du ska få in pengar för din musik eller för att du inte vill att din musik skall spridas?

    Den har ju garanterat lagts upp på nätet för att personen gillar musiken och vill att fler skall få upp ögonen för den.
    Så då tycker du det är OK att kräva skadestånd för "förlorad" inkomst när personen troligen redan köpt din skiva och gjort att fler får upp ögonen för din musik?
    Personen har ju inte spelat upp låten på scen eller radio som du säger att du vill ha betalat för.

    Sen tyvärr är internet här för att stanna så det är dags att se över upphovsrätten när inte kommer gå att stoppa folk att dela med sig till andra människor.

    SvaraRadera
  16. Hax:

    Det enda alternativet jag ser är att börja dra fildelarna inför domstol. Hur många vågar fildela den dag det innebär en reell risk att åka fast?

    Men din variant av frivillig copyright låter vettig. Den begränsar inte på något sätt för den som önskar sig upphovsrätt på sin produkt.

    /JohanH

    SvaraRadera
  17. Red Top: Ja. Jag ser inte vad problemet med det skulle vara. Förutom att det skulle vara oerhört svårt att kopiera och SÄLJA en serietidning och tjäna något vettigt på det. Eftersom alla skulle ha rätt till att kopiera den. Dock går det säkert hitta på massa andra affärsmodeller kring serieskapande/-tillgängliggörande.

    SvaraRadera
  18. Vad är problemet med att någon kan registrera något som ligger där ute och skräpar? Om det inte är skyddat med (c) eller (cc), då får man väl göra vad man vill med det?

    SvaraRadera
  19. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  20. För att utveckla: Om man vill ha något i public domain utan att någon annan skall kunna registrera det, då får man skaffa en (cc)-licens.

    SvaraRadera
  21. "Jag vill till och med gå så långt att jag påstår att upphovsrättslobbyn i dag är på väg att bli upphovsrättens värsta fiende."

    De startade ett krig som de inte kan vinna.

    SvaraRadera
  22. @Göran

    Min berättelse vill på ett pedagogiskt sätt förklara upphovsrätten med verklig bakgrund.

    Text: Dan Andersson (1888-1920) Public Domain
    Musik: Tommy Rådberg (1950-) upphovsman - skyddsperiod liv plus 70 år.
    Thorsten Flinck - artist - affärsavtal med skivbolaget.
    Skivbolaget äger inspelningen. Det är skivbolaget som skall agera (med stöd av IPRED) i ett civilmål. Jag kan inte, för jag äger inte inspelningen.
    Självklart vill jag att folk köper skivan för då får jag en slant för varje sålt exemplar.

    SvaraRadera
  23. Praktiska problem... Kanske.

    Men låt säga att allt registrerat material får ett licensnummer och att det finns en internationell databas på nätet - då är det lätt att kolla av om verket är fritt eller ej.

    Och den som inte vill skydda (c/cc) sitt verk får nog finna sig i att det är som att lämna en 50-lapp på en parkbänk. Det är dumt. Och man kan knappast bli upprörd för att någon tar den.

    SvaraRadera
  24. Stefan: Det är alltid enklast att bara se på och inte göra någonting.

    /JohanH

    SvaraRadera
  25. För att jag som upphovsman (musikbranschen) skall få betalt om mitt verk framförs på scen måste jag registrera verket hos STIM. Skivbolaget måste (i praktiken) registrera inspelningen hos NCB med flera. Inom musik finns registrering i dag! Ovan är inte ett obligatorium men det har stora fördelar för en upphovsman/musikproducent att registrera sig hos STIM/NCB.

    SvaraRadera
  26. GD>> Det resonemanget utgår ju från att en registrering skulle vara naturtillståndet, men är det egentligen det? Att utgångspunkten skulle vara att den som skapar något ska ha rätt till att använda som den vill, enligt naturrättsliga argument, kan jag förstå - men att fokus ligger på vem som registrerar är bisarrt. Låt säga att i en ny stat uppstår det ett sådant här register. Jag skyndar mig och registrerar lite saker som Walt Disney har hittat på. Alternativt: någon spelar in en thailändsk bergsbys sånger och släpper som CD som blir en försäljningssuccé. Eftersom bergsbyn inte har copyrightat eller satt en CC (no commercial-variant) på sina sånger så är det fritt fram att använda deras sånger kommersiellt.

    För mig funkar inte det registerfokuset. Jag kan förstå om man vill köra en naturrättslig linje om att man har rätt till sitt arbete, och jag kan förstå att man vill köra en linja där man inte accepterar upphovsrätt. Men ett system som premierar den som registrerar något först funkar inte för mig, för det gagnar varken skaparen eller samhället i stort.

    SvaraRadera
  27. Johan sa...

    Stefan: Det är alltid enklast att bara se på och inte göra någonting.

    Vad menar du?

    SvaraRadera
  28. HAX>> Låt säga att det finns en sådan gemensam databas som alla enats om. Hur kan man kolla ifall min musik liknar någon annans så jag inte riskerar bli stämd? Och om min musik liknar någon annans, får jag inte släppa den då, trots vi skrivit musiken oberoende av varandra?

    Sedan håller jag (som jag jiddrat om ovan) inte med att man får acceptera att andra registrerar ens verk. Det öppnar ju för att registrera andras kulturarv och sedan hindra dem själva från att använda det. "Vadå, de hade ju inte satt C/CC på det?". (Las Vegas stämmer Paris: "Vi har registrerat Eiffeltornet").

    SvaraRadera
  29. Red Top:

    Det finns manga tecknare i Asien (nånstans) som ger ut sina tidningar gratis etc och de dom får in pengar på är att sälja dockor mm som är baserat på serietidningen.

    SvaraRadera
  30. Tyvärr tror jag inte på den lösningen.

    Det tekniska "problemet" är ju att det är relativt enkelt för den som vill piratkopiera att göra det.

    Precis som med röd och grön gubbe på trafikljus, så handlar det om att folk helt enkelt ska vilja låta bli att piratkopiera - eller att inse att det inte går att förbjuda.

    SvaraRadera
  31. Om plagiat!

    Låt A registreras hos STIM år ett.
    Låt B registrerar hos STIm år två.

    Rättighetshavaren till låt A anklagar rättighetshavaren B för plagiat.

    STIM har en plagiatkommitte och försöker nå till en lösning. Om inte civilrätt. Det finns en fällande dom där rättighetshavaren till gruppen Landslagets verk vann!

    Upphovsrätten har funnits i hundra år och skall finnas i ytterligare tusen år. Tyvärr, libertianer, liberaler, piratpartister - ni är förlorare.

    SvaraRadera
  32. Jag tycker att debatten ha fel fokus när det gäller upphovsrätt och fildelning på internet. Faktum är att oberoende på hur mycket musik man ha lagrad hemma den tiden man ha för att lyssna på musik ändras inte särkilt mycket - och i grund o botten idag är musik en volum produkt - det finns miljontals låter att jag kan välja emellan. Konkurrens mellan artisterna borde göra att låtar blir nästan gartis iaf. ... om det fanns ingen media industri monopol. Jag får musik gratis iaf genom radio sändningar och internet radio. I praktiken vad man gör hemma är att skapa en bibliotek för eget radio kanal... och köpa man en ny CD när man har flera tusen låter hemma man ska avstår från att lyssna till en annan verk för att lyssna på det. Välja en artist över en anna bara.
    Förut fanns det (i Storbrittannien iaf) möjlighet som privat individ att köpa en årlig licens för att kopiera musik. Det skulle fungera utmärkt idag tycker jag.. något motsvarande TV licensen men pengarnara går till STIM eller liknande organisation för utdelning till industrien.

    Eller?

    SvaraRadera
  33. @Minata:

    "STIM har en plagiatkommitte och försöker nå till en lösning"

    Så STIM är lite av privat domstol också? Så transparent och rättssäkert det låter...

    Det är bra att du hånar och gisslar de som är för fri kultur och informationsutbyte. Så får man alla frihetsälskande personer att utveckla ännu mera kraft i sin kamp.

    Slå hårdare!

    SvaraRadera
  34. @Paul C

    USA har en bättre lagstiftning än Sverige. Licenserna är mycket lägre än i Sverige (läs: STIM).
    Min webbradio på Live365 kostar mig 1000 kronor om året. Motsvarande i Sverige 20000 kronor. I USA finns ett lagstadgat tak för webbradioproducenter. Den federala makten stryper marknaden. Och - nummer ett i USA:s lagstiftning. Fair Use. YouTube, MySpace är framgångsrika på grund av Fair Use.

    SvaraRadera
  35. HAX grundidé är bra, men med vissa problem. Låt oss kasta upp en variant i luften: Vanlig copyright på allt, som idag, i fem år och och sedan möjlighet till förlängning under (c) eller (cc)?

    SvaraRadera
  36. Upphovsrätten är idag automatisk i alla länder som anslutit sig till Bernkonventionen; någon registrering för erhållande av skydd behövs inte (Sverige inträdde i Bernunionen 1904; USA avskaffade registreringskravet 1978, och ratificerade Bernkonventionen på 1980-talet).

    Det betyder att det inte bara är de etablerade författarna och konstnärerna som åtnjuter upphovsrätt; jag har själv upphovsrätt till varenda debattartikel, insändare, inlägg i Usenet News eller bloggkommentar som jag någonsin har skrivit - med reservation för att vissa mycket korta kommentarer kanske inte uppfyller verkshöjdskravet.

    Om någon skulle vilja slå mynt av just mina texter, då förväntar jag mig att bli tillfrågad, och så får jag avgöra huruvida jag vill ha en andel av det myntet eller medger användningen utan krav på ersättning. Jag har ytterst sällan fått någon sådan fråga, men det har hänt i några fall där jag funnit användningen behjärtansvärd, och jag har aldrig krävt någon ersättning då jag inte ansett användningen tillräckligt "kommersiell". I vissa fall har jag rentav tyckt mig bli tillfrågad i onödan.

    Alla ber dock inte om lov, och jag har sett exempel på att min ideella rätt kränkts genom att min text plagierats utan att jag erkänts som upphovsman. Det är nu ingenting jag tänker göra något åt i det aktuella fallet; jag vinner inget på att klaga eller göra en rättstvist av det.

    Genom IPRED får jag i teorin nya befogenheter att ingripa mot den som gör intrång i mina rättigheter, men det är befogenheter som jag varken har lust eller (vad jag vet) praktisk möjlighet att använda, särskilt när jag ser hur medieindustrin hävdar sina rättigheter också i privata kommunikationskanaler.

    Har jag också rätt att förbjuda den som läser min insändare att skicka kopior av den till alla sina vänner? Ja, tydligen. Har jag någon nytta av den rätten? Absolut inte. Jag vill inte ha den rätten, men det är inte detsamma som att jag tillåter vem som helst att kopiera min insändare. Genom att medge privat kopiering av mina verk erkänner jag samtidigt medieindustrins rätt att förbjuda motsvarande privata kopiering. Varken jag eller medieindustrin har i dina privata telefonsamtal att göra, vare sig vi vill eller inte.

    Därför tycker jag det är en dålig idé att koppla upphovsrätten till registrering, för då överlämnar vi i praktiken bestämmanderätten över det upphovsrättsliga regelverket till dem som har råd att registrera sina verk, för det administrativa arbetet kan aldrig bli gratis. Jag har inte orken att registrera allt jag skrivit eller kommer att skriva bara för att ge allmänheten tillåtelse att förmedla mina verk privat, och om jag inte registrerar dem så behöver jag inte lämna någon sådan tillåtelse.

    Det är bara med en automatisk upphovsrätt som jag med kraft kan hävda att den inte får gripa in i privat kommunikation, eftersom det får orimliga konsekvenser. Om upphovsrätten villkoras genom registrering, då har jag alltid valet att avstå från registrering för att undvika dessa konsekvenser i fråga om mina egna verk, men det påverkar inte medieindustrins kontrollanspråk ett dyft.

    Registrering är i själva verket medieindustrins dröm, och ett sätt för dem att säga till alla kritiker: "If it's too hot for you, then get the hell out of the kitchen!"

    SvaraRadera
  37. Paul C: Jag ser två huvudsakliga problem med en sådan licens.

    1) Hur ska fördelningen göras när den främsta distributionskanalen blir okontrollerad musiklyssning över internet?

    2) Exemplarvärdet är 0kr när det kommer till musik. Det finns inget värde i kopior på musik. Tillgången är oändlig, efterfrågan är begränsad, inget arbete utförs.

    SvaraRadera
  38. Som Andreas B skrev i kommentarfältet för några artiklar sedan så finns det ingen som betalar för allt det immateriella denne konsumerar. Inte ens allt det materiella. Inte en enda. Att ha som princip att man ska betala för allt det man konsumerar och försöka göra den principen universell kräver inte någon övervakningsstat utan en helt annan värld.

    Du betalar till exempel inte någon för att du lyssnar till hennes idéer på bussen, inte ens om du på något sätt skulle använda dig av dem, inte grannen för att titta på hans nyputsade vackra trädgård när du äter frukost, inte för svamp och bär du plockar i skogen, inte för att läsa den här kommentaren.

    Inte heller betalar man för att någon annan producerar/ska producera. En artist till exempel har inget krav på sig att producera ny musik för pengarna hon tjänat på ett uppträdande och människor producerar allt möjligt dagarna i ända utan ens en tanke på att få betalt; legobyggen, spelkaraktärer, bloggar, musik, pjäser, artiklar, dagböcker, filmer, bilder o.s.v och andra producerar utan att lyckas få betalt; företag kan inte klara sig från konkurs bara för att de producerar utan någon måste vilja betala för det företaget har att erbjuda.

    Nej, det man betalar för är rätten till det någon annan kräver betalt för att _AVVARA_! Att man skall betala för rätten till något någon kräver betalt för att _AVVARA_ är den grundläggande liberala principen. Inget annat. Denna rätt kommer sig av varje människas rätt till sin egen kropp samt av äganderätten som är vitt skild från upphovsrätten vilken, som all immaterialrätt, är sprungen ur ren utilitarism.

    Man skall inte bli bestulen det ens arbete har skapat eller tvingas till arbete man inte själv valt helt enkelt.

    Därför är det producenten till det immateriella ansvaret ligger på om denne vill ha betalt. Inte konsumenten eller staten. Det gäller att ordna med det materiella så att det immateriella kapitalet man äger kan ge så stor utdelning som möjligt om det är pengar man vill ha. Man kan inte kräva betalt bara för att man sjunger men man kan kräva betalt för den tid man skulle kunna avvara om någon annan vill höra en sjunga. Man kan inte kräva betalt bara för att man sjunger men man kan kräva betalt för den biljett man avvarar för att ge inträde i ens lokal åt den som vill höra. Man kan inte kräva betalt för att man skapar en låt eller för att någon annan lyssnar på den men man kan kräva betalt för att avvara en skiva på vilken låten ligger. Eftersom man inte avvarar något när andra delar eller kopierar kan man alltså inte kräva betalt, inte under en liberal stat.

    Enda sättet att jämföra scenariot med fildelning med materiella varor är tänka sig att alla människor fick varsin trollstav med vilken man kunde trolla fram vad som helst om man viftade på rätt sätt och sade rätt trollformel. Skulle det då vara olagligt att trolla fram en ”McDonalds cheeseburger” för att McDonalds äger rätten till just den kompositionen av hamburgare om man fått reda på trollformeln för den? Och skulle det i sådana fall vara rätt att ständigt övervaka alla människor för att se till att vissa saker inte trollas fram?

    Principen om att alltid betala för det man konsumerar är välgörenhet och rätten till betalt för det man producerar är socialism. Att McDonalds inte skulle hitta på nya hamburgare om man direkt skulle kunna trolla fram dem vid vetenskapen om att de existerar är ett utilitaristiskt argument.

    Men som någon skrev tidigare är det inte konstigt att just socialdemokraterna gillar upphovsrätten och beivrandet av upphovsrättsbrott så skarpt.

    Men både liberal och för upphovsrätt kan man väl däremot inte vara utan att se det som en kompromiss med sina övertygelser?

    SvaraRadera
  39. @Andreas

    Det är rätt observerat att upphovsrätten är helig för socialdemokratin.

    Thomas Bodström (S), vår nye Olof Palme, var justitieminister 2005 och lotsade in uppdateringen av upphovsrättslagen med hjälp av Vänsterpartiet. Detta var steg ett. Steg två är IPRED-lagen. Trots att Alliansen är i majoritet kommer socialdemokraterna att rösta för att IPRED-lagen blir verklighet.

    Varför är upphovsrätt en socialdemokratisk pärla som måste vårdas: Jo, Folkets Bio AB och Filmcentrum är medlemsföretag i Antipiratbyrån. Folkets Hus driver biografer. Intresseorganisationerna är värdefullt för socialdemokratin, STIM, SAMI, SOM, svenska IFPI.
    Och så vidare.

    Så - libertianer, liberaler, piratpartister: ni har två Kalle Anka-partier som för er linje - KLP och Piratpartiet.

    SvaraRadera
  40. @Stefan
    1) Idag betala man för tillgång till en låt - ingen betalning kopplas till vad man faktiskt lyssna på - och betalningen sker när jag köpa trots att jag kommer att lyssna över flera år.
    Troligtvis kommer Spotify modellen ändå fungera som alternativ om priset konkurera med media licensen - om tjänsten är smidigt. De som vill kan fortsätta att köpa skivor eller låtvis. Annars kanske musikindustrien kan anlita FRA för att spåra nedladdningsstatistik för olika låter - de är expert för att identifiera trafikmönstra ha jag hört.... Eller kanske musik industrien lägga upp filer själv så de kan komma med bra statistik när det kommer tid för att förhandla uppdelning av licenspengarna?

    2)Det heter "supply and demand"... om det är inte så att man fixa marknaden för vissa monopolistiska intresse. Om det hade funnits en fri marknad skulle man lätt tänka att t.ex radio stationer skulle vara betalt av musikbolag för att spela deras musik inte tvärtom. Att få betalt för någon som gör reklam åt dig? Vilken bra affärsmodell!

    SvaraRadera
  41. PaulC: 1) Fast det får väl ändå ses som att fördelningssystemet idag iaf bygger på någorlunda statistik, även om den blir sämre och sämre hela tiden. Men jag ser inte hur att det är dåligt idag skulle vara ett argument för ett annat, sämre, system.

    2) Du menar att du håller med mig? Att det egentliga marknadsvärdet, om marknaden fick vara självreglerande, vore 0kr per exemplar?

    SvaraRadera
  42. @ Stefan
    1) Samman problematik för att dela pengar till artisterna finns idag med skattepengarna de dra in på CD_ROM & MP3 spelare försålningen. Tror inte en media licens är mindre rättvis för konsument -och media bolag får inkomst för en kostfritt distribution av deras musik - rent vinst egentligen. Det måste finnas ett flertal möjliga metoder för att ser vilka låter faktiskt nedladdas.. en plugin på nedladdningsprogram t.ex som (anonymt) rapportera om statistiken.

    2) 0kr låter som en bra förhandlings position. Det finns en klar värde till mig att ha ett bra musik urval tillgängligt. En viss summa är det värt.

    OBS. Lagstiftningen är viktig för mediaindustrien nu inte bara för att motverka fildelning. Antalet låter okar dagligen liksom antal artister som vill dela på kakan. Det kommer att komma flera hundra miljoner nya musik kunder i U-länder i närmaste 20 år när de börjar bli rikare. Monopolet är viktigt för industrien att inte tillåta en överskott av låter och artister trycka när priser i västen - samtidigt som de vill sälja miljardtals med låter i asien till en helt annat pris nivå.

    Det är vinst som ska maximeras inte samhällets eller befolkningens kulturell intresse.

    SvaraRadera
  43. PaulC: 1) Skillnaden är att de nu baserar statistiken på det som sker utanför internet. Vad händer när nästan all kulturspridning sker på nätet? Då gissar man bara. Plugins till alla fildelningsprogram?

    2) Klart tillgången har ett värde. Men exemplaren har inte. Tillgången betalar vi ju för oavsett, men det går göra allehanda tjänster därkring som det borde gå dra in pengar på.

    SvaraRadera
  44. minata: Du är alltid så trevlig i diskussionerna. Du är heller inte speciellt smart utan måste ha dina gamla invanda mönster för annars tror du världen imploderar. jag är väldigt glad att de flesta kreativa människor har bättre kreativitet än vad du har. Tyvärr finns ju en del gamla knarrar som är konservativa och låsta.

    Du verkar vara en utav dom.

    P.S Med ditt tänk så passar du bra i Socialdemokraterna. Inget nytänk och ingen utveckling. Långsam död. Minata...

    SvaraRadera
  45. Även om 2001 känns som stenåldern i sammanhanget så är Lawrence Lessigs (ja, Creative Commons Larry) "The future of ideas" en av de bättre böckerna jag läst som på ett mycket bra sätt förklarar skillnaden mellan nyttiga och farliga IP-rättigheter och hur de förändrats med tiden.

    Rekommenderas starkt.

    http://www.bokus.com/b/9780375726446.html

    SvaraRadera
  46. @Troed Sångberg

    Creative Commons är anpassat till USA:s lagstiftning med Fair Use och non-profits.

    Se exempel: Roger McGuinn, webmaster
    http://www.reveries.com/folkden/

    Om IPRED blir lag, i morgon torsdag 12 feb 2009 justeras Näringsutskottets förslag till kammaren finns möjligheter till kompromiss från musikindustrin, lägre licenstariffer. Vi får se. Får Vänsterpartiet (minus två riksdagsledamöter plus Miljöpartiet igenom sin vilja, Nej till IPRED- 25 februari 2009) fortsätter fildelningskriget i full skala.

    Visa ord från en socialdemokrat.

    SvaraRadera
  47. Hax,

    Du är väl medveten om att det du föreslår är nästan precis detsamma som Piratpartiets förslag till reformerad upphovsrätt? ;)

    Bevara den ideella rätten, korta den kommersiella skyddstiden, och släpp icke-kommersiell användning och spridning fri. Det är huvudpunkterna i vad vi föreslår, och som jag förstod det är det det som du säger också.

    Vi har iofs inte tagit med något krav på registrering för att få upphovsrättsligt skydd, men rent allmänt tycker jag att den tanken är väl värd att diskutera. Det finns vettiga argument både för och emot.

    Precis som du säger är det ju bara en minoritet av alla dem som skapar saker som är upphovsrättsligt skyddade som vill ha det skyddet, vilket talar för att registrering vore en bra idé. Fast å andra sidan spelar det kanske inte så stor roll om skyddstiden begränsas till 5-10 år. Utrymme för diskussion, helt enkelt.

    Det mest centrala är att den icke-kommersiella spridningen släpps fri, precis som du föreslår. Annars måste man acceptera att staten får övervaka all privat kommunikation, och det är ju varken du eller jag beredd att göra.

    Kommersiella aktiviteter är mycket lättare för ordningsmakten att hålla reda på, för där finns det ju alltid ett "money trail" att följa.

    Vill man bevara upphovsrätten (vilket alltså Piratpartiet vill) är det här någonstans som lösningen ligger. Jag kan i vart fall inte se något realistiskt alternativ som är förenligt med grundvalarna för ett demokratiskt samhälle.

    SvaraRadera
  48. Engström: Vad som, om möjligt, stör mig mer än er argumentation är att ni förr eller senare kommer uppbära partistöd för att driva frågan om att folk skall slippa betala för sig.
    Vilken ironi; lön för att argumentera för att frukten av andras arbete skall vara gratis - en form av überparasittillvaro.

    Nu är en smiley mycket nära ...

    /JohanH

    SvaraRadera
  49. Smila på du JohanH, för lyssna till argument kan du uppenbarligen inte. Du är helt enkelt lite trög.

    :,(

    SvaraRadera
  50. Andreas: Argumentationen är enkel. Henrik talar om upphovsmannens fria val att säga ja eller nej till fri spridning. I Engströms förslag finns inget sådant.

    Jag ställer mig dock skeptisk till att ett nej till fri spridning kommer respekteras.

    Till sist; jag kommer aldrig kalla dig trög. Ett mer respektfullt förhållningssätt vore fint.

    /JohanH

    SvaraRadera
  51. Johan: Varför skulle man ha rätt till att få betalt utan att behöva utföra något arbete?

    SvaraRadera
  52. Nu har jag funderat lite på hur problemet med registrering skulle kunna lösas. Det där som skulle ge upphov till att Las Vegas stämmer Paris för Eiffeltornet, som någon skrev.

    Lösning: Offentliggörande omöjliggör registrering! Så funkar patent idag. Alltså, om man har skrivit en ny treackordslåt får man låta bli att framföra den offentligt innan man har registrerat den - annars åker den ut i public domain direkt.

    SvaraRadera
  53. @Carl Johan Hall

    Registrering sker med automatik redan i dag eftersom en anmälan av ett verk sker till STIM. Annars får upphovsmannen inget betalt när låten spelas på radion eller från scen. Musikproducenten registrerar inspelningen till NCB. Om en notbok tryckes måste ett pliktexemplar skickas till Kungliga biblioteket.
    Alla skivinspelningar finns i ljud- och bildarkivet.
    Men registrering är inget obligatorium. Att ansluta sig till STIM är frivilligt! Men pliktexemplar ett måste.

    Det är lustigt att Piratpartiet satsar hundratusentals pengar i papperslappar (valsedlar) till EU-valet. Lappar som efter 7 juni bara har ett värde till att skriva upp inköpslista, Yatzi-protokoll och tipsraden. Detta är ödet för ett Kalle Anka-parti.

    Alltså - när upphovsrättslagen som är skriven i dag fungerar så bra. Med IPRED blir upphovsrättslagen bättre. Socialdemokraterna röstar JA till IPRED den 25 februari. Bra!

    SvaraRadera
  54. Minata: Jag tror att vi pratar förbi varandra här. Den typ av registrering jag syftar på är att man skulle måsta registrera ett verk för att överhuvudtaget kunna åberopa någon upphovsrätt alls.

    SvaraRadera
  55. Hur ser fildelarsympatisörerna på kopieringsskydd, skall sådana respekteras?

    /JohanH

    SvaraRadera
  56. JohanH: Beror nog på vem du frågar. Jag (som är motståndare till upphovsrätt) tycker bara att ett kopieringsskydd kan ha någon legal status om jag har, låt säga, köpt ett dataprogram av dig och då skrivit på ett avtal där jag går med på att inte försöka knäcka kopieringsskyddet. Ett sådant avtal skulle dock inte kunna hindra tredje part. Men visst, kopieringsskydd är väl en rätt bra metod om man vill bromsa den stora massans kopiering.

    SvaraRadera
  57. @Carl Johan Hall

    Om registrering!

    Pliktexemplar är obligatoriskt i dag. Alltså med ditt initiativ på en upphovsrättsreform är det bara att koppla pliktexemplarhanteringen med upphovsrätt. Okey - jag köper det!

    SvaraRadera
  58. @minata Fast nu missförstod du. Boken handlar inte om Creative Commons.

    @JohanH Du är nog en av de som skulle behöva läsa Lessigs bok med tanke på hur du missförstått debatten :)

    I korthet: Saker där fler utnyttjar resursen utan att resursen tar slut bör inte ha samma lagliga skydd som saker med begränsad resurs. Orsaken till det är att det är bra för samhället i stort om så många som möjligt kan utnyttja en resurs.

    Bra. För. Samhället.

    SvaraRadera
  59. Troed:

    Man får inte glömma hur en marknad fungerar. Om något på laglig väg finns gratis på nätet borde jag få huvudet undersökt om jag väljer att betala för det.
    Med andra ord försvinner vinstincitamentet och i förlängningen även marknaden med en sådan "reform".

    Har inte läst Lessig men jag tyckte det var lite märkligt att hans immateriella alster finns ute för försäljning ;)

    /JohanH

    SvaraRadera
  60. Hej! Jag vet inte om du (eller någon) läser kommentarer på så här gamla inlägg? Men iaf så länkar jag till det här inlägget här:

    http://fritzson.wordpress.com/2009/04/28/tva-fel-gor-inte-ett-ratt-vad-gor-vi-at-fuldelningen/

    ... där jag försöker att visa att det inte råder någon motsättning mellan att vara för upphovsrätt och att motsätta sig integritetskränkande "åtgärder" mot fuldelning.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.