Nätneutralitet, del 4 - Den fria marknaden

Ett fritt och öppet internet är den fria och öppna marknadens bästa vän.

Internet, som vi känner det i dag, har gett oss något så ovanligt – och sympatiskt – som en i princip fungerande anarkistisk, ofta småskalig, kapitalism.

På internet kan vem som helst sätta upp en verksamhet utan att behöva fråga någon om lov. Och utan att behöva satsa allt för mycket pengar. En verksamhet som i teorin kan nå kunder över hela jorden dygnet runt året runt. Snacka om möjligheter!

Internet ger också människor en chans att testa olika idéer, affärsmodeller och erbjudanden utan att bygga fast sig i något statiskt. På så sätt växer bättre affärsmodeller fram. Och nya, djärva idéer som aldrig annars skulle ha sett dagens ljus prövas och visar sig ibland vara framgångsrika.

Små specialbutiker behöver inte längre ligga i miljonstäder för att nå en tillräckligt stor kundkrets. De kan lika gärna ligga ett litet landsortssamhälle eller bara på internet. De specialintresserade kunderna hittar dem lätt genom att googla och genom tips i forum och specialiserad media.

De pengar som behöver satsas för att starta en verksamhet på internet är inte större än att de flesta kan ta dem ur sin vardagsbudget. I den gamla världen hade de fått krusa banken för att få ett lån för en verksamhet som de inte i förväg kunde veta om den skulle bära eller brista.

På internet kan små företag faktiskt konkurrera med multinationella företagsjättar om en del av kunderna. Nätet är en meritokrati där den som är ambitiös, modig och trägen har en fördel framför gamla och stelnade företagsbyråkratier.

Skulle någon misslyckas med en testballong på nätet, då slipper han eller hon som regel stå med tomma lokaler, uppsagda medarbetare och stora skulder. Allt går att pröva i liten skala innan man behöver binda upp sig på olika sätt.

Vi konsumenter har fått en aldrig tidigare skådad mångfald av leverantörer, varor och tjänster. Vi behöver inte längre tänka på affärstider. Och vi slipper åka över halva landet för att köpa de där speciella flugfiskedragen, eller vad det nu kan vara som vi vill ha. Vi hittar ständigt nya och alternativa produkter och företag. Vi kan jämföra priser och villkor på ett ögonblick.

Visst är det fantastiskt!

Men allt detta bygger på att vem som helst kan etablera sig på ett fritt och öppet internet utan att behöva fråga någon om lov och utan att behöva betala stora pengar för rätten att vara närvarande. Det bygger också på att vi konsumenter kan nå hela denna marknad och mångfald så fort vi kopplar upp oss. Det är friheten som skapar dynamiken, utvecklingen och synergieffekterna.

Därför tycker jag om nätneutralitet. Allt och alla skall kunna nås och kunna nå allt och alla.

Många internetoperatörer har börjat fatta detta – att de bör ägna sig åt sin kärnverksamhet, det vill säga åt att förmedla trafik. Inget annat. Inte styra och ställa. Inte lägga sig i vem som kommer att lyckas och vem som kommer att misslyckas.

Andra operatörer och en del stater och politiker har inte fattat grejen. De anser att de har rätt att styra över sådant som mår bäst av frihet, spontanitet, mångfald, öppenhet och frivillighet. De vill sätta sig över den fria marknaden, över konsumenternas intressen och över valfriheten. De gör oss alla en otjänst.

Men, visst. Att tycka om nätneutralitet är att ha åsikter om hur nätoperatörer skall sköta sin verksamhet. Vilket i sig är mycket, mycket vanskligt. Den saken tänker jag återkomma till i nästa del i denna lilla serie av bloggposter om nätneutralitet.

Mina tidigare bloggposter i ämnet: Del 1 | Del 2 | Del 3