40 procent – nästan varannan – tingsrättsdom som överklagas ändras av hovrätterna.
Det har dessutom blivit vanligare att domar ändras de senaste åren. Problemet med undermåliga tingsrättsdomar har alltså ökat.
Detta är allvarligt. Det pekar på bristande rättssäkerhet. Det leder till onödiga kostnader, onödigt krångel och att fler rättsfall drar ut på tiden.
Man kan även konstatera att det finns människor som borde låta överklaga sina tingsrättsdomar – men som avstår, eftersom de inte orkar gå igenom den påfrestande process som en rättegång är en gång till.
Mot bakgrund av detta blir justitieminister Asks planer på att inskränka rätten att överklaga domar ännu tokigare.
Och precis som sina socialdemokratiska företrädare vägrar Ask att kännas vid att verksamheten vid våra tingsrätter dras med såväl principiella som praktiska problem.
Hovrätten ändrar fler och fler domar visar utredning
Det svenska rättsväsendet under luppen
Om de svenska domstolarna
Är du inte lite väl snabb på hanen här? Det KAN vara så att du har rätt, men lite vidare statistisk analys hade varit trevligt. Säg, för argumentationens skull, och för att ha något att resoner om, att landets tingsrätter gör 1 miljon domslut per år. Säg också att i 999 000 av dem så är alla övertygade att domslutet är riktigt. I 1000 fall så är någon inte nöjd. Av de 1000 som överklagas så ändras domslutet i 400 fall. Om vi dessutom resonerar som så att hovrätten gör riktiga beslut i alla de 1000 fallen, så betyder det att i 99.96% av fallen så har riktiga beslut tagits från början, redan i tingsrätten, och att efter hovrätten har vi fullt rättvisa domar.
SvaraRaderaHar vi ett problem då?
Visst, jag spekulerar i mina siffror, men du ger inga siffror alls, dvs det är bara snömos!
Med andra ord skadas minst 40% av alla dömda pga de felaktiga domsluten? Hur påverkar det deras liv?
SvaraRaderaJag har läst igenom mål där åklagaren har byggt sina åtal på att inte förhöra den misstänkte och släpa vederbörande inför skranket. På sätt och vis lite likt Assange-härvan. Men där vill åklagaren ha honom utlämnad för att höra honom. F-n trot.
Jag måste nog ge Hax rätt att det är häpnadsväckande med en Bea som är satt att styra koket i den grytan.
@ Mats Henricsson
På vilket sätt är det snömos det som Hax påpekar? För mig som kan placera det på faktiska fall är kritiken till att förstå utan att behöva gå vilse bland procenten.
Undrar om Bea eller för all del Marianne Ny kan förklara det bättre för den som inte förstår det skeva?
Leif,
SvaraRaderaDet är HAX som började använda procent och som möjligtvis gått vilse.
@ Anonym 14:05
SvaraRaderaOk, då har jag väl på egen hand läst för mycket bland professorn i medierätt Hans-Gunnar Axbergers papper. Han är känd bland annat för arbetet med justitiekanslerns rättssäkerhetsprojekt (sjösatt av Göran Lambertz).
Om vi utgår från att båda parter är så smarta att de inte ödslar kraft på att överklaga självklara domar så är inte så konstigt att det blir ändring i en betydande del av de domar som faktiskt överklagas. Dessutom är det stor skillnad av om ändringen består av att straffsatsen ändras en aning eller om man friar någon som dömdes i tingsrätten.
SvaraRaderaLite mer uppgifter behövs därför innan man kan veta om man skall bli upprörd.
Det bästa vore ju om alla (100%) domar som gick upp till behandling i hovrätten resulterade i en ändrad dom, och i de lägen där domen inte kommer ändras så godkänns inte överklagan. Eller?
SvaraRaderaSen är mitt förtroende för tingsrätterna helt i botten, men det har inte med de här siffrorna att göra :)
Stefan,
SvaraRaderaHur ska 100 % av domarna bli ändrade (vinner bifall) samtidigt som du ser framför dig att en del överklaganden inte godkänns (inte vinner bifall)? Det finns liksom inte mer än 100 %...
Anonym, jag menade att det bästa vore om alla som _går_ till hovrätten får en ändrad dom. De som inte får bifall går inte till hovrätten. Typ så.
SvaraRaderaJag har hört att personalsituationen vid vissa domstolar i Stockholm är sådan att varje domare förväntas meddela drygt 300 domar per år. Kan det verkligen stämma?
SvaraRadera"Anonym, jag menade att det bästa vore om alla som _går_ till hovrätten får en ändrad dom. De som inte får bifall går inte till hovrätten. Typ så."
SvaraRaderaProvningstillstand behovs val bara for HD eller? Vidare sa ar det val anda en viktig rattsprincip att alla har ratt till att overklaga domar atminstone en gang? (framforallt med tanke pa att man doms av politiker i tingsratten...)
Aha. Ja isf vore det tryggare ifall tingsrätten och hovrätten tyckte samma sak i så många domar som möjligt.
SvaraRaderaMan kanske inte kan säga att tingsrätten inte fungerar (eftersom vi inte vet hur stor andel som överklagas) men man kan definitivt säga att överklagan inte missbrukas! Detta eftersom c:a hälften av överklagade domar ändras. Hade 90-100% av TR-domarna bekräftats i HR, kunde Ask börja prata om att överklagan missbrukades (fast det hade ändå varit svårt att peka ut de fall som var missbruk).
SvaraRadera40% ändras i hovrätten och några ändras i högsta domstol. Plus att det finns folk som är skyldiga men går fria.
SvaraRaderaSå vi kan med säkerhet säga att 50% eller mer av alla domar är fel i tingsrätten.
Ja känns ju bra.
Som många andra har sagt: dom siffrorna säger ingenting alls.
SvaraRaderaMan måste ju anta att sannolikheten för en överklagan är större då domen är fel.
Det skiljer från åklagare till åklagare huruvida de driver meningslösa åtal. Ibland är processen ett vapen i sig för att bryta ner folk. Främst Ekobrott använder den taktiken. Om man inte kan bli av med misshagliga företagare på ett lagligt sätt fabulerar man ihop någonting som att han fått en massa svarta pengar i handen. Sen ska han bevisa att han inte fått det, något som är omöjligt. Tingsrätten fattar inte bättre och går på åklagarens linje. Gör den inte det överklagar åklagaren. Företaget går i konkurs i och med att processen tar tid men i hovrätten åker åklagaren ofta på nederlag. Då är det för sent. Skatteverket har fått som man vill utan att ha ett enda bevis.
SvaraRadera@Vänsterwiki:
SvaraRaderaDu glömde vad som händer sedan. Pånera att företagaren överlever tack vare snäll make/maka/föräldrar/vänner och faktiskt vinner, vad händer då? Jo då klarar sig företagaren sig från att det den gjort är ett brott, MEN skatteverket tycker att beslutet är fel, så de debiterar en fantisilijon för utebliven skatt. Och redan här har det gått 3+år och mantimmar samt advokatkostnader som skulle få vilken småföretagare som helst att storkna i BÅDE administration , badwill etc.
Så 10 år senare kan den åtalade bli friad i kammarrätten mot skatteverket och några miljoner i kostnader och år av utebliven arbetstid som denne aldrig får tillbaka.
Hax du har redan sagt detta 15000 gånger, kan du lägga ner bloggandet nu och göra en film istället ditt bloggande är bara massa blaj-onani nu.
SvaraRaderaJag skiter i din jävla blogg nu, du suger, jävla fetto
Låt oss ta reda på det totala antalet domar och antalet överklagade domar, så kan vi räkna på detta.
SvaraRaderaMen oavsett vilket står en sak klar. Andelen domar som ändras efter att ha överklagats till hovrätten ökar.
Det måste rimligen innebära att kvalitén på tingsrättsdomarna har minskat.
Dessutom är det bekymmersamt att - samtidigt som detta sker - så vill justitieministern begränsa rätten att överklaga till hovrätten.
OK?
Jag tycker du drar alldeles för stora växlar på det här.
SvaraRaderaI inslaget sägs att endast 5-10 % så ändras fällande domar till frikännande. Det vanliga är att straffet sänks.
"Det är inte så konstigt att en överinstans kan göra en delvis annan bedömning utan att för den skull säga att tringsrättens bedömning är fel."
"Det förekommer naturligtvis felaktiga domar och vi ser av och till domar som inte håller tillräckligt hög kvalitet."
Man kan tolka materialet så att mängden obefogade överklaganden har minskat och att förtroendet för tingsrätterna därmed har stärkts.
Rimligen borde det vara så att ur kvalitetssynpunkt så borde de allra flesta domarna ändras, eftersom tydliga tingsrättsdomar med hög kvalitet borde avstyra överklagandet.
Man kan också fråga sig om straffmätningen kan bero på att man ofta lyssnar på inspelningar i hovrätten och inte hör personer om igen. I så fall kan man ju fråga sig om det ena är mer rätt än det andra.
HAX,
SvaraRaderaJa, skaffa fram de siffrorna. Utan dem är dina siffror värdelösa. Det finns också flera andra frågor som behöver besvaras: Hur hög kvalitet håller hovrättsdomarna? Finns det någon systematik i vilka domar som ändras (från friande till fällande, från fällande till friande, eller någon annan trend)? Finns det någon trend i vilka domar som överklagas, och har den trenden i så fall ändrats de senaste åren?
Att begränsa möjligheten att överklaga är däremot problematiskt i vilket fall som helst. Om jag minns rätt är det en ganska grundläggande princip (möjligen till och med inskriven i Europakonventionen) att man alltid ska ha möjlighet att överklaga ett domslut -- d.v.s. det måste vara fritt att överklaga i minst en instans.
"I inslaget sägs att endast 5-10 % så ändras fällande domar till frikännande."
SvaraRaderaEndast!?!?!
@Werner:
SvaraRadera"Som många andra har sagt: dom siffrorna säger ingenting alls."
Det är mycket möjligt att mer underlag krävs, men att säga att nuvarande siffror säger ingenting alls är väl ändå att överdriva?
"Man måste ju anta att sannolikheten för en överklagan är större då domen är fel."
Varför "måste" man anta det? Det är fasligt mycket handviftande (inte bara från dig, utan generellt) i kommentarerna till det här inlägget.
@Anonym, 11:20
"Jag skiter i din jävla blogg nu, du suger, jävla fetto"
Hej då. Håll ditt ord och stanna borta, så blir åtminstone det *här* lilla hörnet av nätet i lite bättre skick.
@Johan Tjäder:
"Jag tycker du drar alldeles för stora växlar på det här."
Jag tycker du drar alldeles för små växlar på det här. Men du har ju å andra sidan ett väsentligt större förtroende (på tok för stort, som jag bedömer det) för svenskt rättsväsende än många andra, så det inte förvånande.
Nåväl, jag instämmer med vad Hax skrev tidigare: Försök skaffa kompletterande underlag så att bilden blir tydligare av hur det egentligen förhåller sig. Mindre av gissningar och mer fakta, är som sagt alltid att föredra.
@Johan Tjäder
SvaraRaderaI inslaget sägs att endast 5-10 % så ändras fällande domar till frikännande. Det vanliga är att straffet sänks.
"Det är inte så konstigt att en överinstans kan göra en delvis annan bedömning utan att för den skull säga att tingsrättens bedömning är fel."
"Det förekommer naturligtvis felaktiga domar och vi ser av och till domar som inte håller tillräckligt hög kvalitet."
_______________
Att hovrätten inte vill kasta skit med friande domar på tingsrätten och därigenom ytterligare försämra förtroendet för rättsväsendet är förståeligt. Bara i det allra mest uppenbara övertrampen friar hovrätten.
Vi behöver bara se på "Kalamarksmannen" och Knutbyhärvan för att förstå allt inte går rätt till. Det räcker nuförtiden med att ta en rundtur i bloggosfären och ta ett snitt av all information som finns tillgänglig för att förstå det.
Någon kanske säger att det finns skrivet en massa svammel och villfarelser i nämnda fall. Visst kan det vara så, men varför skall rättsväsendet inte bygga på det som ligger närmare sanningen?
Idag ser vi hur svårt överåklagaren Marianne Ny i Julian Assange-fallet har med att följa uppgjorda regler för internationella rättsprocesser och utlämningsförfaranden.
Som om det inte vore nog. Svenska domare jobbar dessutom på ackord. I vart fall enligt Maria Abrahamsson och Internationella Domarförbundet.
SvaraRadera"Förutom att majoriteten av ledamöterna i de svenska domstolarna är politiskt nominerade lekmän, är våldtäktsbegreppet i vår lagstiftning urvattnat in absurdum. Lika sorgligt är att de svenska domarna är ensamma i världen om att få betalt efter prestation. Sedan några år har även det Internationella Domareförbundet uppmärksammat missförhållandet och framfört kritik mot att svenska domare som dömer i racerfart får högre lön än de eftertänksamma typer som tar mer tid på sig innan de känner sig mogna att fatta beslut."
Har inte domare i Sverige en bra grundlön?
SvaraRaderaMats Henricson mfl. har rätt. Vi måste veta hur många domar som görs.
SvaraRaderaAnnars är det här är ett nästan perfekt exempel på "The base rate fallacy".
(Vet inte vad det heter på svenska men se
http://en.wikipedia.org/wiki/Base_rate_fallacy )
Tingsrättsdomar som man hör om i media verkar ju helt från vettet. Vissa saker som normala människor anser vara relativt harmlösa, som kopiering t.ex. bestraffas hårdare än våldtäkter mot barn. Prioriteringarna känns inte rätt längre!
SvaraRadera