2011-11-20
Euro-krisen: Bocken som trädgårdsmästare
Kritiken mot EU:s kalkonekonomier är hård. I Grekland och Italien har man till och med utsett lydregeringar – som skall göra som Bryssel och Frankfurt vill.
I detta sammanhang kan det vara intressant att kasta ett öga på hur EU:s egen ekonomi ser ut.
Den nya budget som man förhandlade fram i helgen innebär faktiskt, om man tar hänsyn till inflationen, inga direkta utgiftsökningar. Men det får nog ses som en omvändelse under galgen. Tittar man under huven, då är det fortfarande ingen vacker syn.
Det vansinniga jordbruksstödet är i allt väsentligt som det brukar vara. Oerhörda summor betalas fortfarande ut i stöd till industrier som inte längre är konkurrenskraftiga. Och själva krisbekämpningen som sådan är ett stort svart hål, i vilket man kastar in miljard efter miljard av skattebetalarnas pengar.
EU:s anti-bedrägerienhet, OLAF, får årligen 10-15.000 ärenden på sitt bord. Man hävdar att man tillämpar nolltoleras mot fusk. Men så sent som vid förra EU-valet tog man bara tag i 1,7% av de anmälda fallen. Däremot kostar OLAF:s egen byråkrati bortåt tre kvarts miljard spänn per år.
Nu verkar det dock som om antalet affärer håller på att minska. Men det beror nog inte på mindre fusk eller bättre rutiner. Istället handlar det snarare om att man nu för tiden har färre whistleblowers, som är beredda att träda fram för att avslöja vad som pågår. Fallen med Paul van Buitenen, Dorthe Schmidt-Brown, Robert Dougal Watt, Marta Andreasen, Robert McCoy och Hans-Martin Tillack har alla en och samma sensmoral: Det är den som avslöjar missförhållanden som råkar illa ut. Men fusket, det fortsätter som förut. Därför är det enklare och säkrare att hålla tyst.
Man kan även notera att EU:s revisionsrätt normalt sett vägrar föreslå att EU-Kommissionen skall få ansvarsfrihet. Men det spelar ingen roll. Europaparlamentet beviljar ändå kommissionen sin ansvarsfrihet. Vilket är rätt anmärkningsvärt.
Och så där håller det på. Men vi stannar där. Det räcker för att inse att EU har precis lika sopiga affärer som de värsta euro-länderna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
precis lika sopiga affärer
SvaraRaderaSnart införs SOPA globalt i världen, så sitter vi nöjda i den bästa av världar, eller?
/Bo Bengtsson, gammal
Vi här en bättre utgångspunkt än euro-länderna men om vi fortsätter vår oansvariga lågräntepolitik så kommer vi att få en hembakad bankkris om ett eller två år även om euro-ländernas problem inte smittar. Har man fel ränta en längre tid så blir det bekymmersamt även om staten sköter sina finanser. Folket kommer att överbelåna i statens ställe och fastighetspriserna kommer att skjuta i höjden.
SvaraRaderaDetta kommer våra osannfärdiga ledare presentera som ett argument för att ansluta Sverige till euro-samarbetet.
Respektera politikerklassen som den respekterar dig.
SvaraRaderaDu bör jämföra med förändring i nominell BNP, inte inflation.
SvaraRaderaGrekland kanske kan skoja lite med Frankrike då. Varför betala jordbruksstöd till franska bönder, när pengarna kan gå till Grekland i stället?
SvaraRadera