Vi på nej-sidan varnade för den obalans och de spänningar som uppstår när man binder länder med helt olika ekonomier och förutsättningar till en växelkurs och en ränta. Vi fick rätt.
Vi på nej-sidan varnade för bristande ekonomisk disciplin och skuldfällor om länder med svajig ekonomi får tillgång till icke marknadsmässiga, billiga (i princip gratis) lån. Vi fick rätt. (Även motsatsen, för höga räntor i länder med stabil ekonomi kan i vissa lägen bli ett problem som bygger på samma fastlåsning. Eurobonds är ett projekt som drar åt det hållet.)
Vi på nej-sidan varnade för slitningar mellan euro-zonens länder när vissa får betala räkningen för andras lättja och ansvarslöshet. Vi fick rätt.
Vi på nej-sidan varnade för den politiska turbulens som kan följa när enskilda medlemsstater fastnar i euro-zonens rävsax – och för de krafter som då kommer att vädra morgonluft. Vi fick rätt. (Nu är till exempel nazisterna tredje största parti bland unga väljare i Grekland.)
Detta är inga konstigheter. Det räcker med en skissartad uppfattning om ekonomi för att upptäcka euro-projektets fallgropar. Och det räcker med att titta i en historiebok för att få en indikation om vad det är för skeenden som brukar få saker och ting att spåra ur.
Och nu sitter vi där. Sydeuropa åker ekonomisk och politisk berg- och dalbana. Tyskland tvingas betala för andras ekonomiska brister i en omfattning som är ohållbar. Med den nya euro-pakten kan till och med icke-euroländer som Sverige bli tvungna att betala för Sydeuropas problem.
Ändå är detta bara början. Så länge alla euro-zonens länder inte går i exakt samma ekonomiska takt (vilket är tämligen orealistiskt att förvänta sig) – så länge kommer kriserna att avlösa varandra. Sedan kan Carl Bildt tycka att alla euro-länder borde vara som Finland hur mycket han vill. Det kommer inte att hända.
I detta läge vill EU:s ledare ha mer överstatlighet, mer centralstyrning och mer kommandoekonomi. De vägrar att acceptera verkligheten. De blundar för ekonomiska realiteter.
Ett misslyckande bör kallas ett misslyckande. Och euro-projektet är misslyckat. Det blev till och med värre än vad vi euro-skeptiker fruktade. Det gick dessutom snabbare utför än vad någon riktigt kunde föreställa sig.
Men EU:s ledare är totalt mentalt blockerade. De tänker fortsätta på den inslagna vägen, trots att den visat sig leda käpprätt åt helvete. Politikernas prestige hindrar dem från att ens överväga tanken att hela euro-projektet som sådant är feltänkt.
Och då finns det två möjligheter. Antingen låter vi EU:s ledare hållas tills den totala katastrofen är ett fullbordat faktum. Eller också väljer vi andra politiker – som har markkontakt och sunt förnuft.
Men vad är det du säger? Det är ju Pasok som är tredje största parti i Grekland, och Pasok är inte nazister. Både i maj och efter i dag.
SvaraRaderaDin syn på euron är känd sedan tidigare; om du vill tillföra extra mervärde skulle du till exempel kunna kolla upp och presentera referenser och citat från euro-omröstningen. Det borde gå att hitta ett citat på att Irland och Tyskland inte kan ha samma ränta, för då kommer Irland bli överhettat.
Tredje största bland *unga väljare* skulle det naturligtvis vara. Tack för att du uppmärksammade mig på detta. Korrigerat.
SvaraRaderaJag brukar semestera i Spanien om vintrarna. Det är jättetrevligt, bra klimat, fina golfbanor och helt fantastiska motorcykelvägar i bergen runt Marbella.
SvaraRaderaTyvärr så har fastighetskrisen i Spanien har inte ens börjat ännu.
Åker man längs kustvägen, den gamla (A7) och inte den nya, stora och pampiga EU-finansierade kustvägen (AP7) så står det "Till Salu" skyltar i stort sett var 10'e meter hela vägen från Gibraltar till Valencia.
Det finns gott om hela bostadsområden där bara någon enstaka visningslägenhet är bebodd, vägar som förfaller på grund av bristande förarbete och underhåll i områdena. Avstannade byggprojekt där halvbyggda lägenheter står och förfaller utan dörrar och fönster.
Det mesta är sk spansk byggkvalite, d v s det ser väldigt trevligt ut på avstånd men inget sitter riktigt ordentligt fast eller är riktigt rakt.
Arbetslösheten i Spanien är ~ 25% , ungefär så många som var anställda inom byggsektorn när det var full fart på byggandet.
Ta en tur i google streetview om du inte tror mig Här kan du börja , inga av lägenheterna i de röda husen är sålda..... Avstannat bygge
Och ja, det är sådär det ser ut på hela spanska sydkusten, överallt där jag har har varit i alla fall.
Man förstår lite bättre så stor fallhöjden faktiskt är för spanska fastighetsmarknaden när man har varit där och sett det med egna ögon. Spanska fastighetskrisen har som sagt inte ens börjat.
Tongångarna från Italien har inte varit jättemuntra på sista tiden. 200 000 människor protesterade i Rom under helgen mot senaste vågen av besparingar, inget som det har rapporterats om i svenska media dock.
Hur det går i valet i Grekland och om Grekland är kvar i EMU kunde inte vara en mer ointressant fråga i jämförelse med Spanien och Italien.
Jag tror att det brådskar att börja anpassa sig efter verkligheten istället för efter kartan.
De här länderna skulle aldrig varit med i eurosammarbetet från början och det är bättre för alla med en ordnad avveckling i stället för en kaosartad sådan.
Och det är kaos vi kommer att få om vi inte gör något.
Nigel Farage verkar få mer och mer rätt i de sakerna har sagt under många år.
Det är en myt att Europas länder måste gå i exakt samma takt för att EMU ska fungera. Det finns inget som säger det. Att tro det är en mental blockering som euro-motståndare lätt tar till, men det blir inte sannare för att det upprepas.
SvaraRaderaMen det finns ändå anledning att rikta skarp kritik mot EU:s ledare för sättet att hantera EMU och krisen. Det står väl rätt klart nu att krispaleten snarare har förvärrat krisen än avhjälpt den. Merkel & Sarkozy - högerpolitiken försöker lösa problemet. Då ble. Det fel.
Tyskland betalar för att deras egna banker inte ska gå omkull. De tyska bankerna var svårt exponerade mot grekland. För att det funnits en doktrin att statspapper är riskfria. Så enkelt är det ju inte.
SvaraRaderaIntressant att Bildt av alla klagar på syd-europeer. När han var statsminister hade Sverige ett budgetunderskott på 13% av BNP. Tala om att kasta stenbumlingar i glashus.
SvaraRaderaSamtidigt säger Olle Schmidt (fp) i en intervju att Sveriges utanförskap riskerar att bli värre:
SvaraRadera– Utanförskapet för Sverige kommer att bli värre för varje år som går och vi kommer märka att vårt inflytande i EU blir mindre, säger han och menar att många av hans kollegor i EU-parlamentet anser att Sverige är en fripassagerare i unionen.
Jo, det är klart, har man inte löst biljett så skall man inte klaga när bussen inte stannar vid önskad hållplats, men man råkar precis lika illa ut när bussen kör i diket...
Är det alltså Sveriges fel att euron går dåligt, eftersom vi inte har fått vara med och tala om var skåpet skall stå?
@ Anders Andersson
SvaraRaderaEtt utmärkt exempel på att den som inte bryr sig om politik riskerar att bli styrd av idioter. Lustigt att Olle Schmidt har samma problem med överheten som jag har med honom.
/Smen
EU & Euron = Ekonomisk Undergång
SvaraRaderaDet var mina misstankar från första
början det är aldrig bra o införa en ny valuta i ett fungerande system
o tro varenda land vill ha det sen
se bara alla kriser som varit vad har de handlat om för det mesta ?
EURON såklart. Å kom inte å anklaga Sverige för att det går för dåligt de länder som införde Euron har ju sig själv o skylla
för att de var så idiotiska å gå på ett tåg som ända spårar ur tillslut.
Ps det mesta med Eu är bara skit de sitter där o säger en sak o gör tvärs om. För o ite tala om att Sveriges regering där vi har en galen ( Ren ) ett ( Askmoln ) o en ( Malm ) ådra av galenskap som skall styra.
Problemet med din plan Henrik är att nästa val är om 2 år. Hur mycket hinner de inte ställa till med på denna tid?
SvaraRadera/A
@Anonym 22:23 (Är det du Olle Schmidt?)
SvaraRaderaWhat will happen to the Euro?
av Bernard Connolly och John Whittaker 2002.
EMU - en kritisk analys, Margit Gennser, 1997
Sen har vi t ex Nils Lundgrens bok Europa Ja - euro nej (2003).
Connolly var i Stockholm under euro-valrörelsen 2003 och höll ett föredrag där han beskrev principerna för den kris vi ser nu. Han använde inte Irland som exempel (även om det landet också nämndes) utan Portugal - ett annat av PIIGS länderna.
Slutligen har vi ju Milton Friedman som också han var långt före sin tid: The Euro: Monetary Unity To Political Disunity? (1997)
Fler referenser kan Du hitta på Rolf Englunds hemsida: www.nejtillemu.com
Den som söker han finner....
Det borde gå att hitta ett citat på att Irland och Tyskland inte kan ha samma ränta, för då kommer Irland bli överhettat.
SvaraRaderaDet gör det: "Det allvarligaste framhåller de är, att inflationstakten mellan länderna vidgas. EMU:s enhetsränta skapar ohanterliga problem. Irland illustrerar detta. Den gemensamma penningpolitiken har halverat räntan i ”tigerekonomin” Irland, som med en tillväxten på 10% är överhettad. Landet behöver höjd ränta, men Frankfurt har andra prioriteringar än Dublin. Hur skyddar Irland sig mot överhettning utan egen penningpolitik." (2001)
Letade fram ett gammalt kassettband med Frank Zappas album "One size fits all". Synd att han inte längre är med oss.
SvaraRaderaDet står ju klart som vatten att en av farorna med multinationella valutaområden är att de enskilda staterna lånar mer än vad de kan betala. Stabilitetspakten gav inte den kontrollmekanism som var nödvändig för att hålla koll på det här.
SvaraRaderaDet är dumt att tro att man kan strypa pengatillförseln via politiska beslut nationellt eller på EU-nivå. Den mekanism som sätter marknadsräntan måste helt enkelt ta med i beräkningarna en stats möjlighet att betala tillbaka. Den mekanismen saknas.
Det är tråkigt att höra hur Reinfeldt så lätt avfärdar den nya föreslagna bankunionen. Ja, visserligen är det noga att se till att inte de skötsamma får finansiera de slarviga - men även Reinfeldt måste ju inse att även Sverige var en hårsmån från egna bankkrascher och att det hade tagit hårt på den hemska ekonomin. I EU flyter kapitalet fritt. Ett EU-land får inte stoppa lån till ett annat EU-land. Det betyder att banker kan bygga upp skuldberg som är många gånger större än hemlandets ekonomi. Ändå är insättningsgarantin nationell. Det är inte vettig. Vi behöver EU-gemensam reglering och EU-gemensam insättningsgaranti möjligen uppbackad av EU-obligationer (OBS inte Euro-obligationer).
Slutligen måste det kanske till en lönesamordning i eurozonen. Det är trots det som avgör euros öde, det är svårt, men kanske nödvändigt.
Insättningsgarantin ska ju i stort sett finansieras av bankerna själva så det är väl bara att ta in en banklicensavgift eller nåt. Redan funderade medel I Sverige kan väl gå in som en grundplåt som ger Sverige 100 % täckning från start. Medan andra länder får finansiera en del av insättningsgarantin tills de putsat tillräckligt med pengar.
SvaraRaderaHur svårt ska de va?
Vågar man hoppas att detta kroniska kristillstånd hos de centralbyråkratiska socialistiska välfärdsstaterna (med överstatliga EU:s goda minne) bereder vägen för låga skatter, friare företagsamhet och mindre stat och mindre EU-inblandning i länders och folks göranden och låtanden. Sydeuropa är ju inget annat än en sorglig ursäkt för Sovjetunionen 2.0.
SvaraRadera