Sedan Nixon övergav gulmyntfoten 1971 har penningmängden i USA ökat i storlek till nästan 40 gånger den ursprungliga siffran. Det samma gäller statsskulden. Den brittiska penningmängden har under samma tid blivit 67 gånger större och statsskulden 35 gånger.
Under samma tid har konsumentpriserna fem- till sexdubblats i USA och elvadubblats i UK.
(Vad gäller de svenska siffrorna har jag lite svårt att hitta penningmängd i absoluta tal, men konsumentpriserna har utvecklats ungefär som i USA. Om någon har siffrorna, fyll då gärna på i kommentarerna.)
Penningmängden ökar med andra ord betydligt snabbare än konsumentpriserna, som ju är det vanliga måttet på inflation. (Och som folks löner ofta är kopplade till.)
(Att konsumentpriserna till viss del hålls tillbaka kan visserligen förklaras med effektivare produktion, billig olja och microchipets intåg. Men det är ett sidospår som bara kan vara en liten del av förklaringen.)
Inflationen räknad som mängden pengar som är i cirkulation är betydligt högre än någon riktigt vill låtsas om eller förstå.
Det finns många osäkra faktorer i denna dynamiska ekvation. Det hela ligger långt över min kompetens. Men låt oss ändå göra en enkel observation: 1971 kunde en person, med en lön försörja en hel familj. I dag krävs, i princip, två heltidsarbetande för att bära en motsvarande försörjningsbörda. Man skulle kunna hävda att vi förefaller ha blivit fattigare, i vart fall ur detta perspektiv.
Så vart tar då alla pengar som bankerna skapar ur tomma intet, med litet och tveksamt underliggande värde, vägen? Om jag förstår saken rätt handlar det om staten och kapitalet. Staten, vars politiker försöker köpa röster genom att muta väljarna med förmåner. Och finanssektorn, som bland annat sitter på våra lån och håller större delen av folket i kort lånekoppel. Det är här alla nya pengar pumpas in.
Ballongen kan vara betydligt mer uppblåst än folk anar.
Lägg till detta att det inte är marknaden, utan byråkrater (ibland till och med politiker) som sätter priset på pengarna definierat som ränta. Vilken antagligen är lika mycket ur synk med verkligheten som allt annat som kommer ur centralstyrda system brukar vara. För tillfället är denna ränta uppseendeväckande låg.
En skenande penningmängd, i ett icke-transparent system, med billiga pengar – där banker som gör korkade saker inte behöver ta ansvar eller drabbas av några konsekvenser, utan istället ständigt räddas med skattebetalarnas pengar... Vad kan möjligen gå fel?
En direkt effekt är att priserna på saker vars tillgång är begränsad skenar iväg. (Ta bostadsmarknaden i våra storstäder som exempel, där välavlönade hushåll med två heltidsarbetande tvingas in i vanskliga lånefällor för att de över huvud taget skall ha någonstans att bo.)
Det är kanske inte så konstigt att det är svårt att få fart på hjulen när till och med "den övre medelklassen" måste vända på pengarna när låneavierna skall betalas.
Och var tror folk att finansbranschens vinster och direktörernas astronomiska bonusar kommer ifrån? Det är hela systemet som är riggat på detta sätt. (Med otydliga, anonyma ägarstrukturer saknas dessutom ett tydligt ägarintresse som kan säga ifrån.)
Det är lätt att ta politiska poäng på ökade ekonomiska klyftor. Det är lätt att kräva omfördelning. Det är lätt att kräva "regleringar". Men så länge man inte ser den stora bilden är det bara varm luft.
Att kräva "regleringar" är som regel kontraproduktivt – eftersom det bara innebär mer makt till de politiker och byråkrater som har kokat ihop den här soppan från början. Det gör bara allt ännu värre.
Det vi ser är inte kapitalism. Det är inte en fri ekonomi. Det är inte effekterna av en fri marknad. Det är raka motsatsen. Det är en kommandoekonomi på syra.
Däremot skulle en fri ekonomi, med en fri marknad – som naturligt reagerar enligt ekonomins lagar och som accepterar existensen av de fyra räknesätten – vara lösningen på de flesta av våra problem. Det skulle ge oss verklighetsförankring, mana fram sunda affärsprinciper och använda våra resurser på ett bättre sätt. Och det skulle öka människors välstånd.
Men något sådant vill varken politiker (inte ens borgerliga politiker), statens funktionärer, finansvärlden eller demonstrerande rödskägg veta av. De kör hellre på som i dag, så länge det håller.
Well. You have been warned. Jag förstår säkert inte allt av det här. Men man behöver inte vara raketforskare för att begripa att saker och ting håller på att spåra ur.
En alldeles strålande analys tycker jag. Och det är svårt att finna något fel med slutsatsen heller - saker som är ohållbara tar oundvikligen slut.
SvaraRaderaEn av de viktigaste anledningarna till att inte konsumentpriserna är på mångdubbla nivåer över vad de är i dagsläget är den globaliserade ekonomin. Rent krasst har ett par miljarder människor eller mer som tidigare slavade i kommunistiska kommando-ekonomier åtminstone delvis blivit del av den globala arbetsfördelningen (huvusakligen Kina, Indien och sydost-asien). Effektivitets-vinsterna av detta i kombination med frihandel har varit enorma.
Problemet är att politiker och finans-fifflare har dragit nytta av detta till max - i en fri ekonomi hade priserna sjunkit på allting de senaste 30 åren och vi hade haft mycket större produktivitetsökningar även i vår del av världen - istället lever vi på konsumtion och lån. Eftersom det inte finns ytterligare en kommunistisk planet som kan öppna upp sin ekonomi och inkluderas i den globala arbetsfördelningen går det inte att repetera det som hänt de senaste 30 åren. Politiker kommer dock försöka (läs : ännu mer pengar och krediter), vilket innebär att sannolikheten för så väl galopperande konsumentpriser och ränte-chocker de närmsta 10-15 åren är ganska hög.
Samtidigt som detta händer så kommer det de flesta kallar "välfärden" att krackelera då statlig verksamhet kräver konstant ökande resurser för att bibehålla samma produktions-nivå, och det kommer inte finnas mer pengar till statlig verksamhet, utan mindre. Ge det 25 år och välfärdsstaten kommer vara döende. Den stora frågan är vad som kommer efter. Viss varning för politisk instabilitet utfärdas.
För siffror på svensk inflation och penningmängd rekommenderas helt enkelt Riksbanken eller Statistiska central-byrån.
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Forskning/Historisk-monetar-statistik/Priser/ (kolla efter länkar till excel-ark, skall finnas)
Mvh
// Hans @ Mises.se
Jag har för mig att jag för ett eller två år sedan såg siffran 1600 miljarder kronor på den svenska penningmängden. Den är ju ganska svår att uppskatta.
SvaraRaderaBra. Detta är fundamentalt för att förstå nånting alls av vad som sker. Väldigt få personer.. fortfarande.. förstår hur vårt penningsystem fungerar. Politiker inkluderat. Vår penningmängd har övergått i krediter till ca 97%.. som bankerna gett ut när lån tagits. Detta betalar nu samhället totalt sett ränta på varje år. Alltså en konstant omfördelning av pengar till långivaren (banken som skapat krediterna ur ingenting). Låntagarna måste totalt sett låna mer för varje år för att ha råd med lånebeloppet PLUS ränta på ränta på ränta, år efter år, om penningmängden ska förbli den samma i denna del av samhället där de allra flesta befinner sig. Eftersom det försvinner pengar för varje år från den delen av samhället när räntan betalas uppåt i systemet så är enda sättet att behålla penningmängden där, att låna mer. Alternativt jobba mer och mer åt de som lånar ut. Dvs finansindustrin. Så ja det är ohållbart på sikt. Jag vet inte hur många år nu som diverse icke mainstreamekonomer försökt få ut detta i media.. samtidigt som vanliga media verkar förvånad över att skulderna bara växer och växer... De verkar inte ha förstått för 5 öre att det ligger inbyggt i själva systemet. Kan man bli mer lurad?
SvaraRaderaAndra problemet med systemet är givetvis också att dessa krediter driver upp priser på diverse tillgångar när banken i praktiken kan ge ut så mkt de vill av dem.. eller iaf så mkt som folk vill/kan låna. Folks löner inflateras i praktiken bort. Men som bekant räknas inte bostadspriser med i inflationen..
RaderaFör ingen behöver väl viktigare saker än en platt-TV och en iPhone?
För de som är seriöst intresserade av hur penningsystemet fungerar: Sök på Steve Keen, Michael Kumhof eller Richard Werner tex. Eller gå in på positivemoney.com. Finns massor av pedagogiska videos för de som inte orkar läsa sig till allt.
positivemoney.org ska det vara.
Radera"En direkt effekt är att priserna på saker vars tillgång är begränsad skenar iväg."
SvaraRaderaMen det är väl ändå kärnan även i en Adam Smith-sk oreglerad marknadsekonomi? Nu nämner du iofs bostäder, men om man tänker sig en produkt där man INTE kan öka utbudet under några omständigheter, då kommer ju kostnaden för produkten att öka på exakt samma sätt.
Peak Oil slår exakt likadant mot en markandsekonomi och en bubbelekonomi om inget alternativ till olja dyker upp - eller?
I en normal marknadsekonomi skulle inte bankerna ha rätten att trycka upp våra pengar i godtyckliga mängder så att priserna kan stiga på begränsade objekt som de gjort..
RaderaAnledningen att bostadspriserna har KUNNAT stiga till nuvarande nivåer är ju att krediterna till det givits ut...
Om inte pengarna att buda med existerar så kan inte priserna stiga..
För att utveckla... Utbud möter efterfrågan varpå pris uppstår.
RaderaOm penningvärdet hade varit fast, då hade vi endast sett mindre prisökningar som en naturlig följd av (förmodad) ökad efterfrågan på till exempel bostäder.
Men i dagens bubbelekonomi ökar priset på ett sätt som inte är direkt kopplat till utbud och efterfrågan, utan drivs på av den ökade penningmängden.
Naturligtvis lagras pengar upp på något ställe, något som ger makt. Skillnaden i frihet och makthavarnas behov av övervakning med t.ex. Ukraina är bara en tidsfråga, de facto är det i princip ett nytt feodalsamhälle som börjar rulla fram, och ISDS (Investor State Dispute Settlement) i TTIP är en naturlig konsekvens av detta. Detta är en låttext att reflektera över: Aimee Mann: Freeway / Lyrics: "You got a lot of money, but you can't afford the Freeway..."
SvaraRaderaSer ut som en tanke att Christian Engström precis tog upp vad svenska / demokratiska stater skulle kunna använda övervakningssystemen till. Ju större klyftor, desto värre konflikter. Vilket politiskt system som råder är oväsentligt. Får även påminna om Ricks artikel: With journalism persecuted, the United States is now at event horizon to a police state
Det stora problemet i ett samhälle om penningmängden blir för stor är att inflationen skenar.
SvaraRaderaSå sker inte i västvärlden - snarare tvärt om. Inflationen är för låg.
Problemet är inte en hög penningmängd. Den behövs. Problemet är att pengarna omsätts inte som de gjorde förr.
I Sverige har på senare tid omsättningshastigheten av pengarna halverats - vilket då för att företagens skall ha pengar att betala lönerna med krävts att penningenmängden fördubblas.
Vart har pengarna försvunnit. Jo in i bostäder och aktier. Trots att bolagen knappt går bättre nu än för ett år sedan så har aktiekurserna ökat rejält. Trots att folk inte fått det bättre så har priserna på bostäder - främst i attraktiva städer som stockholm - gått upp rejält.
Därmed har inflation skett i aktier och bostäder bla..
RaderaSen att det inte räknas in i de officiella inflationssiffrorna är en helt annan sak. I verkligheten har vi haft massiv inflation. En av orsakerna till att vanligt folk inte har råd att köpa bostad längre för egna pengar.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet finns faktiskt en barnsligt enkel förklaring. Vi mäter inflation på fel sätt.
SvaraRaderaNär inflationen redovisas tar man hänsyn till hushållens ränteutgifter. Sjunker räntorna, så sjunker inflationen.
Det skulle i en ärlig redovisning balanseras upp men utvecklingen av priserna på fastigheter. Eller rättare sagt till och med övertriumferats då priserna på fastigheter utvecklas snabbare än räntekostnaderna sjunker.
Man har dock valt att inte ta med ta med det utvecklingen av inflation. Det är allt annat än hederligt.
Det har fått den bisarra effekten att ju mer räntan har sjunkt och eldat på borallyt., desto lägre inflation har kunnat redovisats.
Dessutom kan man se att man viktar hushållens bolånekostnader i indexet över tid.
Men Hax, menar du att penningmängden endast borde öka i takt med priserna (inflationen)? Hur ska då ekonomin kunna växa utan deflation? En konstant penningmängd mätt i köpkraft kan ju inte ens tillgodose en växande befolkning. Snarare är ju en ökad penningmängd utan medföljande inflation ett mått på ökad köpkraft och välstånd?
SvaraRaderaUSAs BNP har ju till exempel under samma period flerdubblats, även om man justerar för prisinflationen, och även BNP per capita mätt i köpkraft har nästan dubblats trots en 50-procentig ökning i befolkning.
En djupare analys än att bara kasta ut otolkade rådata hade varit på plats, om man nu är ute efter att identifiera något ovanligt. Kanske något i stil med:
Penningmängden *i cirkulation* i USA började inte öka explosivt förrän 2008 som en del av stimulanspaketen. Detta i kombination med att BNP sjönk i samband med finanskrisen ger oss ett intressantare mått på ovanlig penningpolitik: "penningmängd i cirkulation som andel av BNP" (M0/GDP). Detta mått, från att ha legat tämligen konstant på 5-6% sedan Nixons tid, sköt plötsligt i höjden och ligger idag på över 17%.
Notera dock att bredare mått på penningmängd som M2 (alltså mer än bara pengar ute i cirkulation) varit betydligt lugnare, och snarare under större delen av tiden sedan Nixon *halkat efter* BNPs tillväxt, och endast på senare år börjat ta ikapp. Så det ovanliga är en ökad andel pengar i cirkulation, inte någon slags påhittade pengar som saknar täckning.
Jag kan se en del problem även med en strikt guldmyntfot.
RaderaEn penningmängd som bara ökar i takt med produktivitet, befolkning m.m. är inte problemet - utan när penningmängden skenar.
Och det är möjligt att crony capitalism i vissa avseenden är en rätt ny företeelse, som jag tror att du antyder.
Du verkar ha missuppfattat hela konceptet med pengar..
RaderaVåra pengar idag är krediter..
Kreditutgivningen har EXPLODERAT.. fram till 2008. Bara att spana in m3. Nu gör man allt för att försöka upprätthålla de prisuppgångar på tillgångar som detta orsakat.
Folks löner har inte öka i närheten av kreditexpansionen som främst gått till bostäder. Orsaken till varför folk inte har råd att köpa en sån fundamental sak som en bostad för egna pengar längre.
Nej, levnadsstandarden var inte bättre 1971. Bara sedan 90-talskrisen har reallönerna i sverige dubblerats. En vanlig knegare kan idag resa, konsumera och uppleva saker som generationen innan bara kunde drömma om.
SvaraRaderaDet beror på vad man menar med levnadsstandard. Om man räknar att konsumera en massa skit som man egentligen inte behöver så var den lägre. Knappast annars. Mer tid, mindre stress.. ett allmänt mindre pressat samhälle.. mindre komplext.. närmare till andra människor rent mentalt osv. Vi blir tyvärr inte lyckligare att 20st platt-TVs. Det är mkt viktigare att känna trygghet gällande bostad och jobb tex. På den tiden kunde du köpa en bostadsrätt för några månadslöner. Jobbutsikterna var bra. Man kunde klara sig utan lång utbildning. Idag håller skiten på att falla samman. Skulle det vara ökad levnadsstandard? Bara med ett jäkligt förvrängt sätt att mäta isåfall. Bekvämare liv lever vi säkert. Men inte mer tillfredsställande. Inte en chans. Skulle nog säga att det blir allt mer frustrerade liv eftersom våra basbehov inte uppfylls längre. Aldrig sålts så mkt antidepressiva medel som idag. Skolresultaten sjunker. Social tillhörighet osv försvinner med ökad centralisering osv.
RaderaHAX har en viktig poäng. Alla aktörer i ekonomin gillar ”easy money”; företag, spekulanter, arbetssökande, politiker, banker, osv.
SvaraRaderaOm man går tillbaks till traditionell visdom i central banking och makroekonomi är centralbankens/ regulatörens roll att ”take away the punch-ball when the party gets starting” (dvs, att strypa spekulationsbubblor och överhettning).
De senaste 20-30 åren har Fed och de andra centralbankerna gjort exakt motsatsen, alternativt blivit av med sin makt att reglera/strypa den mest riskfyllda kreditgivningen.
Orsaken är att bankers systematiskt mutat/lobbat politikerna vilket skapat ett system där bankerna kan ta extrema risker pga politikerna garanterar att rädda bankerna om/när de går omkull. Dvs, vinsterna hamnar i fickorna hos banksters medan förlusterna tas av skattebetalarna.
De enorma injektionerna av luftpengar i systemet efter 2007 har inte påverkat konsumentpriserna så mycket utan skapat enorma mängder kapital som bara skvalpar runt i systemet och letar efter investeringsobjekt. Detta har skapat de nya globala bostadsbubblorna, rekordpriser på leksaker för miljardärer, aktier, vissa valutor, AAA-ratade bonds, guld, osv.
Jo, men det är ju det som är den stora fördelen med att ha olika valutor, nämligen att folk upplever att de får de bättre även när de rent faktiskt backar. Som att gå framåt i ett tåg som backar typ.
SvaraRaderaEnda sättet att komma åt det är att ha en enda valuta och en enda utgivare av pengar och det vet vi ju är möjligt - vi måste bara komma på hur man gör...
Ja, lurade är vi men det var ju det som var bra, eller?
Som Federal Reserve då menar du?
RaderaVarken federal eller med några reserver.
Hur tycker du att det fungerar?
Man kommer med dagens takt i penningtryckandet, i syfte att kunna köpa amerikanska statsobligatiner, att inflatera hela dollarsystemet mer än man redan gjort.
Att höja räntan går inte heller eftersom att priset på bonds då skulle falla och drabba bankernas tillgångar då dessa skulle behöva skrivas ner. En sak som skulle kunna leda till kriser med oanade proportioner.
Folk här pratar om reallöneökningar men det går inte att bortse från att nästan ingen äger någonting överhuvudtaget idag. Att sedan pengar i princip skapas ur tomma luften genom att någon blir skuldsatt samtidigt som de som "lånar" ut pengarna inte behöver ta någon risk överhuvudtaget (too big to fail).... Det kan inte sluta i annat än katastrof. Åtminstone för vanligt folk.
SvaraRaderaVad gäller inflation och ökande penningmängd... en av de institutioner med störst inflytande över de globala sedelpressarna, med tanke på dollarns ställning i världen, är Federal Reserve som i princip är privatägt. Antagligen ägs den av samma personer som äger bankerna i USA, men eftersom det inte får göras någon ordentlig granskning av den så vet vi inte vad som försiggår bakom stängda dörrar där. Staten och kapitalet, ja... Frågan är hur stor makt staten egentligen har? Detta faktum tassar väldigt många runt idag och även människor som har något så när koll på saker och ting känner inte till det överhuvudtaget. Så vi tar det igen.
FED är privatägt.
Jodå, de vet hur det ligger till.
RaderaFör att citera Carl Norberg: Jo därför att de globala enskilda bankernas pengar inom regleringsbanken, styr den ekonomi som kontrollerar all politik. Så enkelt är det.
Ekonomi grundkurs:
SvaraRaderahttp://positivapengar.weebly.com/videokurs-banking-101.html
Intressant blogg:
http://carlnorberg.wordpress.com/
En möjlig lösning då guldmyntfot gynnar de som har guld, och endast dessa. Har du själv guld i byrålådan?
http://www.ubuntuparty.org.za/
Och Tjäder, vad en gemensam valuta orsakar ser vi nu i Europa, och snart kommer vi att se vad dollarn är värd.'
Det enkla svaret är att, NEJ, någon gemensam eller för den delen elektronisk valuta skall vi INTE ha. Det du inte har fysiskt i handen äger du INTE.
En hyfsad ledtråd om man vill förstå global ekonomi:
SvaraRaderahttp://www.newscientist.com/article/mg21228354.500-revealed--the-capitalist-network-that-runs-the-world.html#.UmP7NLVvnZ4
Mike Maloney - The biggest scam in the history of mankind
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=iFDe5kUUyT0
Test
SvaraRaderaNej, det är inte bankerna som skapar pengar ur tomma intet, det är centralbanker som har den förmågan. Privata banker kan bara öka penningmängden. Det är stor skillnad.
SvaraRaderaFel. Det är affärsbankerna som skapar krediterna, som vi välvilligt kallar pengar, med kundens säkerhet som bas. Krediten skapas på kontot när papprena skrivs på.
RaderaSe positiva pengar banking 101.
I teorin har du rätt. Det är endast Riksbanken, med Sverige som exempel, som har den lagliga rätten att enligt RF9:14 trycka pengar.
RaderaTyvärr är det inte så verkligheten ter sig.
Se fallet med Henning Witte som tog upp just denna pikanta detalj i Norrköpings tingsrätt, och som sedan vandrat mellan instanserna.
Domslutet som kom undandrog sig att nämna den viktigaste detaljen i målet, nämligen vem som har rätt att trycka pengar.
Intressant. Jag räknade lite på detta, låt oss säga 40 år sedan 1971:
SvaraRaderao Statens medel har ökat med 50 ggr eller 50^(1/40) = 1.10 eller 10% per år
o Privatpersoner och företags medel har ökar med 5^(1/40) = 1.04 eller 4% per år
Staten skapar sig en konkurrensfördel genom att ha bättre ränta på sina pengar tack vare sedelpressarna; mer pengar ger ju fler möjligheter. Pengarna hamnar i fickorna hos de företag, löntagare och politiska projekt som staten gör affärer med.
Problemet är väl att det är konkurrens på olika villkor. Den ene måste kämpa och konkurrera för att ha mer än 4% ränta på sina pengar för att inte förlora på det, medan den andre (staten) inte behöver göra att jota och får 10%.
Tekniskt sett så är det privata intressenter som lånar ut pengar till staten mot ränta. Och staten som ser till att räntan håvas in via skatten, och kallar detta nödvändigt för vård skola och omsorg.
RaderaSkattebetalaren/företagaren är körd, för hur kan man konkurrera med någon som trycker pengar i källaren?
I slutändan sitter dessa bankirer med all egendom eftersom alla lån garanteras med säkerhet, vilken slutligen hamnar i bankernas händer. Oundvikligen.
Intressant ur den amerikanska historien:
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=Ta2m3D9Ig0g
Jag håller med om att penningmängden är ett problem men jag håller inte alls med om att marknaden skulle vara lösningen. Det fanns i europa fram till 70-talet och i USA regler för hur mycket krediter (pengar) som bankerna fick spy ur sig - marknadskrafterna såg till att muta bort lagstiftningen och vips har vi en massa mer skuld (pengar) i omlopp än vad det finns motsvarande värde.
SvaraRaderaDet enda rätta är att låta staten, dvs medborgarna, styra mängden pengar som sätts i omlopp - då kan vi utkräva politiskt ansvar för dumma ekonomiska beslut av våra folkvalda och inte försöka ställa anonyma bankirer till svars. Korkade ekonomiska beslut kan göras av både folkvalda och bankirer, skillnaden ligger i ansvarsutkrävandet.
Din jämförelse med den ensamme familjeförsörjaren som på 70-talet klarade försörja en familj medan det idag går åt två personer att göra samma grej anser jag haltar. Detta eftersom folk sedan 70-talet ökat kraven på sin egen materiella standard enormt mycket. TV, utlandssemester, dagens nivå av köttkonsumtion, två bilar etc. var saker som inte var allmänna för 40 år sedan men som idag anses vara standard.
Det vore intressant att få din syn på om vi har ett adekvat ansvarsutkrävande idag, och var det i så fall ligger.
RaderaPersonligen ser jag att banker löses ut med skattepengar och ansvaret utkrävs av de som betalar. DVS folk som inte har något att säga till om.
ESM är ju en historia för sig, så den kan vi lämna utanför detta.
Här är mitt lilla länkbidrag till denna härliga penningpöl :-)
SvaraRaderahttp://theunitofmeasurement.com/
Gillar det där angrepssättet: mät penningmängden!
Och även försvaret snuvar oss på konfekten. På frågan om hur försvaret skall utföra sina uppgifter baserat på politikernas beställning så låter det så här:
SvaraRadera"Skipper19 januari 2014 18:26
Det är en högst relevant fråga som framgår i instruktionen till Försvarsmakten.
Fram till 2009 var Försvarsmaktens uppgifter följande:
1 § Grunden för Försvarsmaktens verksamhet skall vara förmågan till väp-
nad strid.
2 § Försvarsmakten skall kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige skall kunna försvaras.
Försvarsmakten skall hävda Sveriges territoriella integritet.
Från 2009 (senaste inriktningspropositionen) ser det istället ut så här:
1 § Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan till väpnad strid.
2 § Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säker- het genom insatser nationellt och internationellt. Försvarsmakten ska kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet.
Noterbart är att inte längre hela Sverige ska försvaras, och att man plockat bort skrivningen om försvar mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån.
Av den anledningen blir set svårt för FM att motivera ett starkt försvar när inte politikerna har beställt det. Då blir resultatet attenbart Stockholm kan försvaras i en vecka, tidigast 2023 och om man skjuter till 5 miljarder årligen.
Sådan är den bistra verkligheten."
Man skulle kunna säga att det är ett premined scamcoin vi har som valuta nu :)
SvaraRaderaCrypto 4 life!
Guldmyntfot skulle ju passa bra som piratpolitik, i alla fall på affischer etc. Man behöver ju inte vara så drastisk att man byter valuta. Det räcker väl att ge guldmynt status som legalt betalningsmedel. Så är det i Sydafrika (se avsnittet History på Wikipedia).
SvaraRaderaBehåller vi SEK men accepterar guldmynt också så kan ju alla göra som dom vill och när folk märker att samhället in kollapsar så kanske valutamonopolet kan öppnas upp ytterligare.
En annan variant på EU-nivå vore att alla EU-länder återgår till lokal fiatvaluta (eller vad dom vill) men att det även införs EU-guldmynt som är legalt betalningsmedel i alla EU-länder och som kan användas för prissättning på mellan aktörer i olika EU-länder. Man kan i princip återgå till Latin Montary Union.