2015-09-01

Efterlyses: En rationell och sansad flyktingdebatt


Det är tragiskt att det skall vara så svårt att föra en rationell och sansad flyktingdebatt.

Mest rationell och sansad är naturligtvis jag. Min linje är att det är den generella välfärdsstaten som är problemet – och att människor skall få bo var de vill, men inte på andras bekostnad. Vilket är en åsikt som delas av säkert... flera hundra personer. Så den tycks vara avskriven från debatten redan från början.

Därför, till debattens huvudfåra...

Vad kostar flyktingmottagandet Sverige? Att ens närma sig frågan innebär att man blir sliten i stycken av den ena eller andra sidan. Men det tycks vara en rätt allmänt vedertagen uppskattning att den direkta kostnaden motsvarar 1-1,5% av BNP. Vilket är mycket pengar, men inte ohanterligt mycket. Det kan jämföras med andra delar av statsbudgeten och vägas mot alternativa utgifter. Men vad det kokar ner till är att vi måste bestämma oss för hur mycket vi kan och vill satsa på att hjälpa människor som flyr från krig och förföljelse, istället för att famla i blindo. Det vore, om inte annat, mer hederligt.

Mycket skulle vara vunnet om en sådan diskussion kunde äga rum under rationella och sansade former – istället för i dagens allt mer uppskruvade tonläge, som är sämsta möjliga grund för genomtänkta och informerade beslut.

Är flyktingmottagandet humanitärt och effektivt? Här kan det vara på sin plats att reda ut vad som verkligen sker. Har vi en flyktingmottagning som äger rum under ordnade, fungerande former? Eller sätter vi nyanlända i boenden långt borta från arbetstillfällen och det svenska samhället – för att sedan slussa in dem i ett system som skapar inlärd hjälplöshet och i många fall livslångt bidragsberoende? Och om det senare är fallet, är det då flyktingarna eller den svenska flyktingbyråkratin det är fel på? Borde man inte kunna be Riksrevisionen att utföra en genomgripande analys av frågan? Att verkligen veta vad som gäller är en nödvändighet för att kunna fatta beslut som är rätt och rimliga.

Ett exempel på att debatten inte är helt rationell är frågan om ensamkommande flyktingbarn, som väcker starka känslor i vissa kretsar. Men är det inte så att det är just dessa flyktingar som har störst potential att bli lönsamma för det svenska samhället? (Givet att man upprätthåller reglerna om försörjningskrav vid eventuell anhöriginvandring.) Då finns det väl större skäl till upprördhet över mycket annat som förekommer?

Även om jag argumenterar för rationalitet skall man inte blunda för att det kan finnas befogade känsloargument. Ta någon sömnig håla i landsbygden som plötsligt får ett kraftigt tillskott av flyktingar. Det är klart att människor blir oroliga. Vi fruktar alltid det okända. Detta måste våra makthavare förstå och förhålla sig till. För om man blundar för människors (berättigade eller oberättigade) oro – då skapar man problem.

Nu är det möjligen så att den svenska flyktingfrågan dras med relaterade problem som gör att den aldrig kan hanteras rationellt. Bostadsbristen är akut – och på grund av dogmatisk prestige och feghet är ingen beredd att ta tag i saken på allvar. Svensk arbetsmarknadslagstiftning gör att företagen ogärna tittar utanför boxen när de anställer folk. Att starta eget medför en massa krångel (inte minst med Skatteverket) som gör att även infödda svenskar drar sig för saken. Detta för att nu bara ta några exempel. Sådant här måste hanteras om vi skall kunna få ett mer rimligt flyktingmottagande. Men ingen är beredd att ta tag i de här sakerna. Det är som att tala med en vägg. Vilket gör ekvationen betydligt svårare, kanske rent av omöjlig att lösa.

Så allt fortsätter som vanligt. Vilket kommer att skapa motsättningar och problem i onödan. Och driva väljare i armarna på SD – som just nu lever högt på ett arrogant, obehagligt och destruktivt tonläge i debatten. (Som i sin tur är uppskruvat av vänsterns arroganta, obehagliga och destruktiva tonläge.)

11 kommentarer:

  1. "(Som i sin tur ---------)"
    Du har svarat på din egen fråga.

    SvaraRadera
  2. Man kan skruva ner debatten ytterligare, till en mer basal, men lika viktig nivå. En nivå som är fundament för egentligen all politik (inklusive migrations- och asyldito). En nivå som kan frikopplas från spastiska debatter om kultur hit och dit.
    -Vill vi detta?

    Med detta menas; finns det politisk vilja för att köra politiken på det här sättet rörandes flyktingar? Egentligen?

    Visst, i förra valet fick partierna som hävdar att vi bör göra så mest röster; men jag hävdar en politisk paradox; även om det politiska läget ser ut som det gör, så finns det ganska klara undersökningar som pekar på att en majoritet av det svenska folket inte vill ha det så här. Gissningsvis har paradoxen att göra med att det blir oproportionerliga konsekvenser, både socialt, arbetsmässigt och direkt personligt, om man inte har "rätt" uppfattning i frågan. Folk röstar generellt med andra ord som de brukar, men under ytan så gror missnöjet. Detta kan inte förnekas. Paniken ligger på lur i LO/S-kollektivet rörandes SDs framväxt på sin egen bakgård. De borgerliga får allt svårare att stoppa den migrationspolitiska blödningen. Samtidigt börjar flyktingmaskineriet nå härdsmälta. Vi kan inte ha det så här.

    Så. Åter till sakfrågan: vill vi detta? Uppenbarligen nej. Vad folk vill ha istället vet jag ej, men inte dagens läge.

    Som jag ser det måste saken ställas på sin spets: folkomröstning. Som kärnkraften. Å ena sidan MP, ett mittenalternativ och i andra sidan SD. Dödläget måste brytas. Vi måste ha ett klart besked i den här frågan, som lägger en blöt filt över i praktiken all politiskt produktiv verksamhet.

    SvaraRadera
  3. Flyktingpolitiken kommer alltid misslyckas så länge som integrationspolitiken ser ut som den gör och som ingen verkar vilja ta i, ens med tång (till och med garderobs fascisterna).

    Man bör kanske börja i rätt ända?

    SvaraRadera
  4. Om alla kunde ägna sig åt sakfrågan och de problem som finns och kan komma att uppstå så vore mycket vunnit. Att hacka på SD i tid och otid för inte saken framåt ett dugg.
    Man måste också göra bedömningar i ett helhetsperspektiv. I detta fallet rör det sig om fyra områden som alla har påverkan på problemen (tror jag i alla fall):
    1) De inhemska befolkningen (de som är svenska medborgare)
    2) Invandrarna (jag kallar dem det) som kommer
    3) Invandrarnas landsmän redan på plats i landet (diasporan)
    4) Landet varifrån invandrarna kommer
    Alla fyra måste med i analysen. Att som nu i stort sett ägna sig åt punkt två tror jag är i klenaste laget, kanske kan det dessutom leda till allvarligare konsekvenser, för alla fyra.
    Om man inte gitter ta ett helhetsgrepp så kan man ju fortsätta och hacka på SD eller annan lämplig part.

    SvaraRadera
  5. Läsvärt av Lars Bern angående den infekterade migrationsdebatten:

    http://antropocene.se/2015/august/darfor-sviker-den-tredje-statsmakten.html

    Ett lysande och oerhört viktigt inlägg enligt mig. Sverige befinner sig i en farlig situation där etablissemanget tydligen inte drar sig för att offra centrala demokratiska principer som yttrandefriheten för att behålla sin makt. Vad de gamla medierna däremot är beredda att göra har DN visat med sina övergrepp på en äldre kvinna bara för hon hade mod att höja sin röst mot det hon tyckte var alldeles fel i dagens samhälle. Det är för sådana människor som yttrandefriheten behövs.

    SvaraRadera
  6. Fick just reda på att Allmänhetens Pressombudsman, Ola Sigvardsson, i sin ungdom på 70-talet var journalist på tidningen Rödluvan, partitidning åt SKPs ungdomsförbund. Känns tryggt att ha en gammal maoist som uttalar sig om att politiker ger yttrandefrihet åt folket.

    Nu säger jag inte att folk inte kan ändra sig, byta bana, skärpa sig. Men sett till den vänstervridning media har och hur dåligt Sverige gjort upp med kommunismen så är jag ändå skeptisk.

    SvaraRadera
  7. Sen när ska den politiska majoriteten man stå med mössan i hand och frågan den moderna nazismen om tillstånd i hur den ska driva sin politik?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen när ska den politiska majoriteten man stå med mössan i hand och frågan den moderna miljöfundamentalizm om tillstånd i hur den ska driva sin politik?

      Se gick lika bra, men tycker det är bra att du Micke så tydligt visar poängen av Henriks inlägg om att vi behöver en sansad debatt.

      Radera
    2. Socialdemokraterna, MP och vänstern samlar ca 40% av riksdagens mandat. 60% utgörs av Alliansen och SD.

      Radera
  8. Ni har ett samarbete med dom normala högerpartierna som ger er majoritet i riksdagen? Nyhet för mig men om det får det att känna dig bättre så stör det inte mig,

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.