2015-11-30

Klimatdogmen


Det stora klimattoppmötet i Paris är igång – under buller och bång. Jag har en del tankar...

Men först: Jo, klimatet förändras. Men det är ingen nyhet. Jordens klimat har alltid förändrats. Vi gör klokt i att förbereda oss på detta.

Det som stör mig med klimatfrågan är bland annat synen på vetenskap. Att de flesta vetenskapsmän sägs tycka en sak är förvisso intressant. Men... om vetenskap skall ske enligt något slags modell med majoritetsbeslut, då skulle jorden fortfarande vara platt och solen fortfarande snurra runt vår planet. Vetenskapliga framsteg bryter inte sällan mot konsensus. Vilket vi bör vara ödmjuka inför.

Den inbyggda bias som finns i klimatfrågan gör mig orolig. Alla forskare som vill ha anslag måste redan i förväg deklarera att de tror på den rådande klimatdogmen. Alla journalister som vill bli publicerade måste tycka "rätt". Alla politiker känner sig tvingade att vara med på klimattåget. Alla förväntas bekräfta, ingen får ifrågasätta eller söka alternativa svar.

För det finns faktiskt alternativa teorier. (T.ex. Svendsmarks forskning om solen, den kosmiska strålningen och molnbildningen.) Det är tråkigt att sådan forskning helt blockeras i samhällsdebatt och media. Och även om den rådande CO2-skräcken skulle vara befogad, så rättfärdigar detta inte ett tankeförbud. Tvärt om – om något skall accepteras som något slags sanning, då måste tesen på ett öppet och trovärdigt sätt kunna prövas mot alternativa teorier.

Naturligtvis är det bra om vi minskar vårt oljeberoende. Om inte annat för att snuva saudierna på pengar som de annars skulle använda för terrorfinansiering och religiös imperialism. Eller ryssen. CO2 är inte det enda problemet med förbränning av fossila bränslen.

Vad gäller alternativa energikällor – då är det självklart bra om vi kan ta vara på sol, vind och vatten på ett kostnadseffektivt sätt. Men där är vi inte. I vart fall inte ännu. (I debatten överdrivs för övrigt ofta siffrorna för "förnybar" energi. Det sker genom att man räknar in vedeldning i fattiga länder, vars föroreningar gör folk sjuka och som dödar miljontals människor.)

Vill vi göra oss oberoende av fossila bränslen – då finns det än så länge bara ett trovärdigt alternativ. Det är modern kärnkraft. Den är bättre, mer effektiv och har betydligt färre problem än tidigare. Med dagens tillgång till bränsle kan den ge mänskligheten all den elektricitet vi behöver i tusen år. [ Länk 1 » | Länk 2» ]

Till slut: Grupparbete. Det är en sak jag funderar över. Så fort media skall illustrera klimatförändringar – då använder man bilder på kalvande glaciärer som under stor dramatik störtar i havet. Är inte det lite märkligt? Vad jag förstår är det främst expanderande glaciärer som kalvar, när dess kanter trycks ut mot det varmare havet. Smältande glaciärer borde snarare vara rätt tråkiga att titta på. De krymper vanligtvis bara ihop, vilket inte alls gör sig lika bra i tv. Eller?

39 kommentarer:

  1. Stora glaciärer smälter inte bort som en snöhög när värme, regn och sot på dem som gör att solstrålning absorberas får dem att smälta. När de smörjs av smältvatten börjat de flyta ut och rör sig snabbare och då får man fler och större iskalvningar. De som når havet och rör sig utmed havsbottnen kan även smälta underifrån nu när vattnet blir varmare. Att detta händer är ingen spekulation utan ett påfående skeende på t.ex. Grönland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En följdfråga: Kan inte detta lika gärna bero på partikelutsläpp från förbränning (av t.ex. fossila bränslen) som ev. uppvärmning?

      Radera
    2. ...alltså att partiklar gör snö och is mörkare, vilket gör att mer värme från solen absorberas.

      Radera
    3. Svavelföreningarna "skuggar" och ger en nerkylande effekt, jämför med nedkylningarna efter extrema vulkanutbrott. Sotet ger som sagt var en mörkare yta som absorberar mer värme men det kommer i Arktis även från de många och ofattande skogsbränderna i Kanade och Sibirien efter att somrarna har blivit varmare. Regnmängden hör ihop med avdunstningen och varma hav avdunstar mer men när det blir vattendropar hör bland annat ihop med partiklar som vattenångan börjar komdensera på och var regnet hamnar beror på luftströmmarna. Detta är fortfarande ytliga beskrivningar, detaljerna är ohyggligt komplexa. För att själv få ett pålitligt grepp om trenden har jag sedan över tio år följt ismängdsförändringarna i Arktis som global termometer och det går fort utför.

      Radera
    4. Och att bara visa en glaciär som kalvar kan knappast påvisa något. Själva företeelsen kan lika gärna vara ett tecken på en motsatt tes..?

      Radera
    5. Den näst viktigaste klimatpåverkande gasen är metan och en ganska ny kunskap att även kanadensisk och sibirisk tundra samt arktisk relativt ytlig havsbotten ger ifrån sig stora mängder metan. Att det blir mer när det blir varmare är konstaterat men vad jag vet har ingen lyckats ta reda på vad som är normalnivån. Den viktigaste växthusgasen är f.ö. vattenånga och samtidigt kan moln vara både värmebevatande genom att hindra värmeutstrålning till rymden och nedkylande genom att reflektera solljus. Ohyggligt komplext med olika återkopplingar vilket ger utrymme för tvivel men hur mycket man än tvivlar blir det ändå varmare, det vote fint om enbart rå politisk viljekraft kunde lösa problem...

      Radera
    6. Arktis: Ligger det något i den ytliga iaktagelsen att mängden is i Arktis är mer *varierande* än tidigare? Jag tycker mig ha uppsnappat att det både varit rekordlite och rekordmycket is där under senare år.

      Radera
    7. Grönlands nettomängd is mäts genom att satelliter mäter hur gravitationen över Grönland förändras. För glaciärer är det ganska vanligt att mäta hur fort de rör sig, de flesta accelererar och det serösa mått som gör sig bäst i media är hur fronterna drar sig tillbaka, få ökar sin utbredning. Bilderna på själva kalvningarna är bara fina bilder.

      Radera
    8. Isrekorden i Arktis är som sossarnas rekord i opinionsmätningarna, de imponerar enbart om man tittar på närtiden och är inte bestående.
      Antarktis är annorlunda där ökat isytan på havet samtidigt som glaciärer drar sig tillbaka och det finns områden med nettoökning av is. Kanske beror detta på ökande nederbörd?

      Radera
    9. En video över ismängdens förändring i Arktis. https://www.youtube.com/watch?v=JYNDT2kProU&feature=youtu.be

      Radera
    10. Det har även skett flera kollapser av shelfisar på Antarktiska halvön, och dit ned når inga sotutsläpp.

      Data för istäckt yta vid Arktis och Antarktis hittar men t ex här, och något rekordmycket is i Arktis har det inte varit, även om minskningen på sommaren är större än den på vintern.
      http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/

      Radera
  2. Hej.

    Tja, nåt skall politiker syssla med. På sjuttiotalet lärdes ut att Amazonas skulle vara försvunnet före år 2000, att luften skulle ta slut (? wtf ?), att ozonhålet skulle elda upp oss, att dricksvattnet skulle försvinna, att maten skulle ta slut för vi blir för många, att vi inte skulle få plats för att vi blir för många (igen, wtff?) och datordomedagen och industrirobotar och rymdvarelser och ... Pust.

    Det går att genomföra en hel massa fungerande små åtgärder, men då blir vi väljare sura. Vi gillar engångständare, aluminiumburkar, plastpåsar, ny telefonkameradator helst två ggr/år, plattare TV, ännu mer obskyr importerad mat, et cetera. Lättare att styra med 'osynliga' avgifter på sånt vi inte kan välja bort istället; lättare och bättre för ekonomin än kunniga och moderat spartanska konsumenter. Inte ens Mp arbetar ju på allvar för att envar skall agera 'klimatsmart' annat än i propagandan.

    Själv lutar jag åt att lagstiftning ur miljöaspekt skall stimulera till att bruka naturresurser, inte förbruka dem. Kvalificerar det på floskeltoppen?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vi ska bruka inte förbruka" du låter som Eskil Erlandsson.
      Jo du hamnar definitivt på floskeltoppen

      Radera
    2. Så svenska bönder brukar inte jorden utan endast förbrukar den? Var har du läst det någonstans?

      Radera
  3. Sakupplysning - det är en myt att folk trodde jorden var platt.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Myth_of_the_flat_Earth

    SvaraRadera
  4. Undrar varför isen smälte under den senaste istiden? Men det är klart, vi har mätt temperaturer sedan 1880, så där finns väl svaret. Flyktingreligionen slog inte så väl ut för media så nu har man en ny religion på agendan. Det lustiga i sammanhanget är att det kommer kosta så mycket pengar med flyktingarna att det inte blir några pengar kvar till den andra helgedomen.

    SvaraRadera
  5. Om alternativa teorier: jag är inte så säker på Svensmarks mekanism, då den vad jag förstått (kan ha fel) borde gett uppvärmning genom större delen av Holocen, som inte setts, via geomagnetism.

    Viktigare däremot är att man ser _någon_ koppling just sol-klimat i multisekelskala, vars mekanism man iofs känner dåligt till hur den fungerar, men ändå därmed omöjliggör prognoser om kommande sekel, då den nämligen tycks ha varit i spel just förra seklet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man skall inte kalla det Svensmarks mekanism då idén är många decennier äldre, även om Svensmark som kommandes utifrån antagligen trodde han kommit på något nytt. Den har bara aldrig fått något stöd bland fackmän inom klimatforskningen, bl a för att kondensationskärnor normalt inte är en bristvara i atmosfären.

      Radera
    2. Sant, den är äldre.

      Radera
  6. Det som vetenskapen har svårt att bekräfta är alla dessa antaganden om positiv feedback och en klimatkänslighet på flera grader. Faktum är att vi redan har sett en 70% ökning av halten växthusgaser sedan år 1880 och att detta enbart har lett till en tempökning på ca 0.8 grader, dvs klimatkänsligheten verkar vara dryga 1 grad vilket även styrks av strålningsfysik om man undantar positiv feedback. Alla (?) klimatmodeller bygger på positiv feedback...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Jag tror på "grunden" i forskningen som visar viss, rätt beskedlig, temperaturuppgång pga (eller snarare tack vare) CO2. Däremot är jag extremt skeptisk mot prognoser om framtiden via datorprogram som bygger på överdriven (obevisad) positiv återkoppling.

      Bästa strategin som det ser ut nu är att anpassa oss löpande och satsa dessa enorma pengar på att bekämpa fattigdom/sjukdomar/hälsofarliga utsläpp etc

      Radera
  7. Jag ställer mig frågande om kärnkraft verkligen har en plats i en tjänsteekonomi. Industrinationer som Kina och dyl. bygger kärnkraftverk på löpande band, men de behöver billig energi för att bygga sitt land. Vi har nått stagnation på området, och kan inte konkurrera med Kina. Vår framtid ligger i tjänster och utveckling, och då gör det varken av eller till om kontorslampan kostar 5 eller 10 öre att hålla igång. Däremot skulle ett avsevärt högre energipris kunna skapa nya lågkvalificerade arbeten. Jämför med hur det ser ut för oljan. För 20 dollar fatet går det bra att pumpa den ur öknen, vid 50 dollar fatet tar vi den ur nordsjön. och vid 100 dollar fatet frackar vi friskt. Detsamma skulle kunna ske med elproduktion.

    Sen är det klart att folk kommer gnälla för att det syns på elräkningen, men rent nationalekonomiskt måste det vara bättre att en större del av min lön går till något producerat i Sverige, så att Kina får lite mindre av kakan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kärnkraftverk är stora när man står bredvid dem men de producerar väldigt mycket energi per ton stål och betong i byggnaderna. Det som kostar när man bygger kärnkraftverk är den stora mängden kvalificerade ingenjörstimmar, administrationen av allt arbete och många timmars jobb för skickliga industriarbetare och hantverkare.
      Om en nation har ont om fysiska resurser men gott om duktiga människor och välfungerande institutioner för utbildning och kvalitetssäkring är kärnkraft ett bra val.
      Så kärnkraft är tvärt om lämpligt för kvalificerade tjänsteekonomier medan mindre sofistikerade ekonomier tyvärr har lättast att bygga halvbra kolkraftverk.

      Radera
  8. Hax, hur känns det att stå i samma demonstrationståg som religiösa kreationister mot vetenskapliga resultat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min gissning är att Hax reagerar på att klimatfrågan kidnappas av vänstermänniskor som ser ett användningsområde för sin politik och dessutom är helt hämningslösa när de överdriver. På kort sikt kan de kollektivistiskt tänkande människorna åstadkomma större skada än klimatförändringen, på längre sikt sätter vi igång förändringar som kan bli svåra att anpassa sig till och mig veterligen enbart kan kontrolleras genom hyperteknologiska SF lösningar som att variera ljusinflödet till jorden med satellitsvärmar.

      Radera
    2. Det värsta med klimatalarmismen är vetenskapsförfalskningen. Dels att vissa forskare (eller vad de nu är) justerar tidigare mätvärden. Men sedan medias totalt okritiska publicering av s.k. forskningsrapporter hoptotade av charlataner och allsköns pseudoforskare. – Och så skolans indoktrinering av unga. Och sedan behövs psykologhjälp mot klimatångesten.

      Radera
    3. Hur känns det att köra med klander genom association ?

      Radera
  9. Tips: Avstår man från svensk journalistik får man en mycket mer balanserad bild också i denna fråga.

    SvaraRadera
  10. En annan aspekt av åsikskorridoren är att expressen igår hade en fråga där de undrade om rädslan för klimathotet med tre svarsalternativ:
    Ja tror helt och anpassar mig
    Ja tror helt men gör inget
    Nej

    Efter två timmar och 3600 röstade hade nej 56%, ja 24% och togs den bort då resultatet tydligen inte passade in den allmänna agendan.

    Rekommenderar att besöka http://www.klimatupplysningen.se/ för att ta del av öppen debatt.

    SvaraRadera
  11. Helt rätt! Vetenskap ska övertyga med överensstämmelse mellan teori och observationer. Argument som att "alla tror på det" är irrelevanta.

    SvaraRadera
  12. Det stora problemet är att IPCC:s stadgar säger att deras syfte är att hitta bevis för en specifik bild av människans klimatpåverkan. Dvs., det betyder i klartext att det står i IPCC:s stadgar att de ska ägna sig åt cherry-picking. Detta är 100% oförenligt med ett vetenskapligt forskning. Oavsett om resultaten eller slutsatserna är korrekta så betyder det att inblandning med IPCC resulterar i ogiltiga resultat ur vetenskapligt synpunkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där har du missförstått. IPCC:s uppdrag är att utröna i vilken mån människan påverkar klimatet, och det vore fullt förenligt med detta att komma fram till svaret "nästan inte alls". Eftersom IPCC är uppbyggt av representanter från världens länder som har väldigt olika intresse i den här frågan är svårt att få någon större förvanskning av vetenskapen att slippa igenom.

      Radera
    2. Det är du som missförstått. Så här står det i www.ipcc.ch/pdf/ipcc-principles/ipcc-principles.pdf::

      "ROLE
      2. The role of the IPCC is to assess on a comprehensive, objective, open and transparent basis the scientific, technical and socio-economic information relevant to understanding the scientific basis of risk of human-induced climate change, its potential impacts and options for adaptation and mitigation.IPCC reports should be neutral with respect to policy, although they may need to deal objectively with scientific, technical and socio-economic factors relevant to the application of particular policies.
      3. Review is an essential part of the IPCC process. Since the IPCC is an intergovernmental body,
      review of IPCC documents should involve both peer review by experts and review by governments."

      Speciellt gillar jag avsnittet där man anmärker att det är KAN vara tillåtet med avsteg från politiska riktlinjer och rapportera vetenskapliga rön objektivt under vissa förutsättningar.

      Radera
  13. En intressant aspekt som ingen ens snuddat vid här är hur samhället kommer se ut/utvecklas om vi inte förser det med energi? Mås så vara om det är kärnkraft, kol, sol, vind eller vatten. Vill klimatalarmisterna att vi ska återgå till vedeldade stugor (inte det bästa ur miljösynpunkt) och gammaldags jordbruk där t.ex. invandraren eller frun i huset drar plogen?

    Vi kommer se mass-svält, ännu mer krig/konflikter etc. Så det mest lämpliga måste ju vara att satsa på utveckling av framförallt kärnkraften, men även sol, vind och vattenkraft (sol och vind är ju tveksamma ersättningar då det inte alltid blåser eller skiner sol, men elförbrukning sker även under natten och under vindstilla dagar..).

    SvaraRadera
  14. Det finns också en agenda att klaga på kött och vegetabiliskt fett som vi behöver få i oss. Oftast nämner man hur kor och köttdjur har klimatpåverkan i form av koldioxid. Men man missar att det fanns mammutar och bisonoxar i mängder på den europeiska och amerikanska kontinenten utan påverkan.

    Nu har jag dock sett att man med siffror försöker möta det argumentet, att det ändå är så att djur inte är naturligt att ha som föda. Oftast görs det med siffror och statistik. Men man kan lätt se att det är en agenda eftersom man då talar om industrijordbruk och kött-industri.

    Dvs, man talar inte om kor som äter på en plätt, går till en annan plätt och betar och sedan bajsar så att det växer grönt igen. Det är det mest miljövänliga som finns och får öknar att växa. Dessutom är gräsuppvuxet kött och animaliskt fett det bästa att äta, för den som vill. Till skillnad från av sojan vi ska prånglas på. Ett medel kinesiska fruar ger till påhängsna män så att dom förlorar en del av sexlusten. Hummm...

    SvaraRadera
  15. Här är en figur på hur temperatur och koldioxidhalt fluktuerar naturligt enligt isprover:
    http://www.brighton73.freeserve.co.uk/gw/paleo/400000yrfig.htm

    SvaraRadera
  16. Youtube video som behandlar många de frågor som HAX ställer:
    13 Misconceptions About Global Warming
    https://www.youtube.com/watch?v=OWXoRSIxyIU

    Den stora frågan är väl snarare vad man gör åt det. Försöka införa någon form av Världsskattesystem som vänstern drömmer om. Eller försöka lösa problemen genom uppfinningsrikedom och innovationer.

    SvaraRadera
  17. Grønland var varmere for 80 år siden enn i dag

    http://www.tv2.no/a/3794535

    SvaraRadera
  18. Låång och teknisk genomgång av is läget.
    http://climateaudit.org/2015/12/02/antarctic-ice-mass-controversies/

    den kortfattade summeringen är att IPCC AR5 överdriver
    och att AR4 var mer korrekt. Vidare så kan man, om man litar på
    steve, återigen på samma sätt som lomborg gjorde peka på att kompetensen när det gäller statistiska metoder är en återkommande svaghet hos praktiserare av klimatvetenskap.

    specifikt med is så tycks det också som att det inte finns någon riktigt bra metod att utröna hur mycket is det finns samt hur mycket is som tillkommer eller försvinner.

    "let the flame wars commence and the odds ever be in your favour!"

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.