2016-11-29

Religion måste få – och bör – kritiseras


SR P4 Skaraborg rapporterar:
Var tredje politiker i Skaraborg tycker att det ska vara förbjudet att publicera bilder som kan vara kränkande för religionsutövare. 
Det är den stora undersökning som P4 Skaraborg gjort tillsammans med Mariestadstidningen, Nya Lidköpingstidningen och Skaraborgs Allehanda som visar politikernas ståndpunkt. 
Centerpartistiska kommunalrådet Leif Walterum i Skövde är en av de som tycker att ett sådant förbud vore mycket bra. 
– Det är egentligen onödigt med den typen av provokationer, för det leder ju egentligen inte till något positivt, säger han.
Länk »

Det är skrämmande att denna uppfattning tycks omfattas av en tredjedel av lokalpolitikerna.

Religionen gör anspråk på att vilja styra och ställa över människor, reglera hur de skall leva sina liv och i många fall även föreskriva hur samhället skall vara organiserat.

Religionen har påbud om vad man får äta, hur man skall klä sig, vem man får ha sex med, hur man får ha sex, vilka ritualer man skall iakta vid olika tidpunkter, hur man skall behandla kvinnor, om reproduktiva rättigheter, om brott och straff och om liv och död.

I många samhällen är religionen den statsbärande läran – vilket leder till förtryck, omänskliga straff för sådant som borde vara privatsaker, censur, förföljelse av fritänkare och oliktänkande, klanvälde och teokrati.

Att hävda att man inte skall få kritisera religion är absurt. Det är som att säga att man inte skall få kritisera vissa politiska åsikter.

Religion måste få – och bör – kritiseras på samma sätt som alla andra idéer som gör anspråk på att vilja styra hur människor skall leva sina liv.

Det rimliga förhållningssättet är att alla människor istälet skall ha så stor frihet som möjligt att leva sina liv och göra fria val efter eget huvud. Gränsen för denna frihet går där man kränker någon annans frihet. Till detta kan läggas att alla skall ha lika rättigheter inför staten / den offentliga makten.

Notera att detta ger religiösa människor frihet att ägna sig åt sitt kufande (så länge de inte stör eller tvingar någon annan) – vilket är en frihet som de inte är beredda att tillerkänna alla oss andra.

Frihet är den idé som jag anser vara överlägsen. Men jag kommer inte att flippa ur eller bli våldsam om någon annan kritiserar eller hånar min uppfattning. Det hör till spelets regler.

1 kommentar:

  1. Hej.

    Har du alldeles missat att det är precis det socialister, nyliberaler, före detta Frihetsfrontat"liberaler", och allsköns kulturbidragsarbetare inom media ivrat för i över femton år nu?

    Öppna gränser - får inte ifrågasättas.
    Mångkultur - allt blir så bra och lammet och lejonet ligger sida vid sida.
    Massinvandring - 'what could possibly go wrong?'
    Bidragsjobb, segregerade bad, värdegrund, kvotering och icke att förglömma alla olika bidrag och avdrag (vilket är ett och samma egentligen) - den politiker som försöker gå till val utan att vara för allt ovanstående är antingen Sverigedemokrat (f*n trot!) eller inte född än.

    Det är politiken som anammat religionens språk: föga förvånande torde det vara att man också anammar religionens andra företeelser, som hädelse, blasfemi, ikonoklasm, kätteri och inkvisitionsdomstolar, eller för all del sharia och huddud, mutatawwia och mujahedin.

    Det kan vara försent för motstånd, för i en demokrati är det antalet röster som räknas, inte om åsikten är till gagn för landet och folket. I alla fall inte när landet och folket inte längre utgör staten.

    Sådana som jag, som knappt reagerar när rasistanklagelserna kommer, rycker nog mest på axlarna och säger: "Välkommen i det gröna, sade Fan; satte sig i brännässlorna."

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.