Det okända politiska alternativet

För att måla med en extremt bred pensel: Vänstern är kreativ och känslosam men saknar ordningssinne, ansvarskänsla och förmåga att se konsekvenser. Högern är i stort sett tvärt om. Vänstern är ofta gapig och högern saknar inte sällan social kompetens.

Båda grupperna vill bestämma över folk – med tvång, om så krävs. Vänstern genom att försöka ändra på människor och högern genom att vilja upprätthålla en hög grad av ordning.

Båda grupperna är sina egna fiender. Vänstern, då den tror att solidaritet är något som går att kommendera fram uppifrån – när sådan bara kan växa underifrån, ur civilsamhället och äkta mänskligt engagemang. Högern tror att ordning kan skapas genom att behandla människor styvmoderligt – när stabila system i själva verket bäst växer fram ur spontana processer, som i sin tur förutsätter ett stort mått av frihet.

I samhällsdebatten blir tonläget allt högre, förmågan till sansad och konstruktiv diskussion tycks vara obefintlig och maktambitioner prioriteras framför viljan att lösa verkliga problem.

Resultatet blir inte sällan att samhällelig kärnverksamhet missköts och att problem skjuts på framtiden, tills de blir verkligt akuta och därmed onödigt svåra och dyra att hantera.

För att komma ur detta träsk krävs – till att börja med – något slags formel för sansad samhällelig samvaro som låter var och en vara salig på sin tro. En minsta gemensam nämnare för fredlig samexistens, helt enkelt.

Det enda alternativ som i möjligaste mån undviker att skapa förtryckare respektive förtryckta är frihet. Att i så stor utsträckning som möjligt låta människor leva sina liv efter eget huvud.

Med risk för att upprepa mig: Människor skall ges så stor frihet som möjligt. Gränsen för individens frihet går där hon kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Grundläggande demokratiska fri- och rättigheter skall upprätthållas och alla skall ha lika rättigheter inför det offentliga.

Svårare än så behöver det inte vara.

De som sedan vill leva enligt en viss uppsättning regler som baseras på principer, övertygelse, tro, idéer, engagemang eller föreställningar skall få göra det utan tillrättavisningar – så länge de inte skadar eller tvingar sig på andra. Lev och låt leva.

Vilket för övrigt är en utmärkt formel för ett tryggt, mänskligt och fredligt samhälle – med ett stort mått av ordning vad gäller sådant som verkligen är viktigt.

Mycket som idag hanteras av det offentliga sköts för övrigt bättre av människor själva, av civilsamhället och av marknaden. På frivillighetens, pluralismens och ödmjukhetens grund. Vilket dessutom kommer med en bonus. Då skapas många olika alternativ, vilket låter individen göra det val som passar henne bäst och gör henne lycklig.

Människor växer med eget ansvar, men krymper om de sätts under förmyndare.

Sverige skall vara ett land av fria medborgare, inte undersåtar.