En gång i tiden hade Sverige en "hanterbar" invandring. Den var inte alls problemfri, men problemen kunde inte mäta sig med vad vi ser i dag.
Det fanns invändningar.
Till exempel från de krafter som ogillar allt "osvenskt".
Men även utifrån liberala principer som säger att människors frihet att bo var de vill inte får utövas på andra människors bekostnad, som i vår generella välfärdsstat.
Den förstnämnda kraften, representerad av Sverigedemokraterna, började bubbla i opinionen.
Detta satte skräck i de etablerade partierna, trots att "järnaxeln" i svensk migrationspolitik mellan S&M från början stod för en förhållandevis stabil, restriktiv migrationspolitik.
Så de etablerade partierna gjorde upp sinsemellan - utan varesig strategisk, taktisk eller ideologisk analys. Vilket ledde till mer eller mindre öppna gränser. Detta får ses mer som en symbolhandling mot SD än som en genomtänkt handling.
Att EU med tiden skapade en gemensam migrationspolitik gjorde bara saken värre, då denna politik varken innehöll någon fungerande kontroll över de yttre gränserna eller någon form av fördelat ansvar. Inte heller upprätthölls principen om första asylland.
Så det blev som det blev.
Att ägna sig åt kontrafaktisk historieanalys är visserligen att gråta över spilld mjölk. Men jag kan ändå inte släppa tanken på vad som hänt om SD inte hade dykt upp på scenen. Eller om de etablerade partierna inte hade beslutat sig att möta hotet från SD på det sätt de gjorde.
Då hade vi förmodligen fortfarande haft en återhållsam invandringspolitik, uppbackad av S&M. Då hade vi förmodligen aldrig drabbats av 2015 års flyktingkris. Då hade vi förmodligen haft bättre kontroll över utvecklingen.
Man kan naturligtvis inte skylla SD för hur andra reagerar. Men faktum kvarstår att deras intåg på den politiska scenen ändå ledde till att problemen blev värre än de annars hade behövt vara.
I grunden finns dessutom det underliggande problemet - den generella välfärdsstaten som magnet för bidragsinvandring. Detta är den elefant i rummet som ingen, allra minst SD, vill eller vågar förhålla sig till.
Det enda hade som fungerat i ett vidare perspektiv hade varit den liberala principen: Människor skall ha frihet att bo var de vill, men inte på andras bekostnad.
Men nu är vi där vi är och saker och ting är som de är. Vilket måste hanteras. Vilket i sin tur kräver en sjuhelvetes ekonomisk tillväxt. Vilket - slutligen - kräver en fri ekonomi och en frihetlig näringspolitik av proportioner som inga riksdagspartier (minst av allt de som blundat hårdast inför bidragsinvandringens problem) tycks ställa sig bakom.
Börjar det inte bli tid för lite rimlighet och realism i svensk politik?
---
P.S. Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »
Relaterat: https://henrikalexandersson.blogspot.com/2018/05/ett-rationellt-forslag-i.html
SvaraRaderaHur hade det gått om vattenpölen inte frusit till is innan jag ramlade på den i 30 minusgrader.. Då kanske jag hade kunnat gå vidare i träskor.
SvaraRaderaKänns precis som att precis vad som helst kan hända i höstens val, Till och med en sammanslutning mellan Socialdemokraterna och Moderaterna syns nu fullt möjlig.
SvaraRaderaFöreställ dig en hypotetisk situation där exempelvis 50 000 migranter från MENA anländer varje år och de försörjer sig genom pengar från MB/Saudierna, genom att bildar parallella ekonomiska strukturer som gör dem oberoende av socialbidrag eller är ekonomiskt stödda av södermalmare etc. Är det ett problemfritt scenario in perpetuum?
SvaraRaderaDe etablerade partiernas förhållningssätt till SD är absurt.
SvaraRaderaBara för att man inte håller med om partiets lösningar och tonläge, behöver man inte konsekvent förneka de problem SD pekar på.
Det är som om man skulle vägra acceptera att en komet är på väg rakt emot oss - bara för att SD pekar ut den.
Dessutom tror jag att det är viktigt att inte håna eller förminska SD:s väljare ("the basket of deplorables") och deras upplevda problem, bara för att man ogillar SD som parti och dess politiska förslag.
Skulle Jimmy Åkesson ha hävdat att jorden är rund skulle samtliga övriga partiledare hävda att jorden är platt för att demonstrera att man tar avstånd från Jimmy Åkesson och SD. Tacka sjutton för att det är ett beteende som undergräver förtroendet för politiker.
SvaraRaderaAtt skylla massinvandringen på SD(det enda parti som varit emot) känns lite som när en hustrumisshandlare skyller misshandeln på frun.
SvaraRadera" - Hade hon inte skrikit så mycket hade jag inte behövt slå så henne så hårt."
Inte det fräschaste resonomanget.
Analogin är väl snarare att om de aldrig hade träffats hade det aldrig hänt.
Radera