Nu har riksdagen klubbat den så kallade samtyckeslagen. [ Länk 1 | Länk 2 ] Den antagna texten säger...
"Gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för t.ex. våldtäkt."Naturligtvis skall sexuella handlingar människor emellan vara frivilliga. Men lagen kör helt av vägen. Istället skapar man ett rättsligt gungfly.
Låt oss betrakta frågan ur ett principiellt perspektiv. Gränsen för en människas frihet bör gå där hon kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Problemet med den lag som antagits i dag är att det inte krävs någon kränkning. Det sägs till och med rakt ut att det inte krävs något uppsåt, vilket är anmärkningsvärt.
Detta gör det svårt, i vissa fall kanske omöjligt, att i förväg avgöra om en handling är laglig eller ej. Detta för att inte tala om hur komplicerat bevisläget blir.
Enda sättet att vara på den säkra sidan är nu att dokumentera samtycke genom avtal innan man ägnar sig åt sexuella aktiviteter med andra. Vilket kan vara något av en turn-off.
Ironin i det hela är att en situation där det verkligen finns ett explicit samtycke – nämligen vid sexköp – är fortsatt förbjuden.
Dessutom kan man konstatera att principen om samtycke inte alls gäller när politikerna själva vill tvinga svenska folket till ditt och datt.
Även om man skulle skriva under ett kontrakt, så kan situationen ändras efter några minuter, och likväl hävdas att det inte var samtycke. Det här är svårt redan från början, nu har lagstiftarna gjort det ännu svårare.
SvaraRaderaEller tvärt om, om det nu skrivs ett avtal om sammtycke och en part ångrar sig. Har denna då rätt till det och går det bevisa?
RaderaDet får lösas med video och vittnen.
RaderaAvtalslagen lyder: "1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret.
SvaraRaderaVad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja.
I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gäller vad särskilt är stadgat."
Det betyder att ett avtalsformulär, för den som vill vara på den säkra sidan, bör innehålla kryssrutor för vad som kan/inte kan accepteras samt en försäkran om att ångerrätten inte kommer att åberopas ;-). Huvudprincipen är väl att ingångna avtal skall hållas och inte kan ändras av en av parterna. Men bara att vi måste fundera över hur män ska undgå att råka illa ut om de ger sig i lag med en partner, som inte är beredd att stå för sina misstag d v s ångrar sig, visar hur barockt detta är.