Mansplaining

Jag är trött på politiker som sätter sin egen makt och ideologiska experiment framför att sköta landet.

Jag är trött på folk som tror att pengar växer på träd. Allt från magnetröntgenapparater till kommunal menskonst, till föräldraledighet, till EU:s skidbacke på Bornholm betalas med pengar som folket har tvingats att lämna ifrån sig. För varje förmån finns i den betalande ändan en människa vars grundläggande rätt till egendom just har kränkts. Så försök i vart fall vara lite måttliga.

Jag är trött på de främlingsfientliga krafter som riskerar att göra en jobbig situation ännu värre. Och jag är trött på de självutnämnt Goda - som tror att man kan släppa in hur mycket flyktingar som helst i landet utan att det får konsekvenser. Check your premises!

Jag är trött på media i allmänhet - och public service i synnerhet - som ständigt skall skriva mig på näsan vad jag skall tycka. I SR P1 hade man igår ett program om toxisk maskulinitet och klimatet. Så att folk vet vem fienden är...  På tyska tv-nyheterna får jag reda på vad som har hänt, i de svenska vad jag förväntas tycka.

Jag är trött på att man inte kan ha en rationell debatt om verkliga förhållanden längre. Om något är ett problem, då får man väl försöka göra något åt saken. Och för att kunna göra det behöver man tillgång till fakta. Även när sådana fakta på ett eller annat sätt kan uppfattas som stötande eller oönskade.

Jag är trött på alla människor som ständigt skall känna sig kränkta även när det inte finns något ont uppsåt eller något begripligt case över huvud taget. För att citera Ricky Gervais fritt ur minnet: Bara för att du känner dig kränkt betyder det inte att du har rätt.

Jag är trött på alla små politiska kommissarier som slår ner på allt som kan vantolkas eller bara anses obekvämt. En - ofta digital - lynchmobb som driver människor från sina jobb. Digitala hat-seanser som till och med slutat i självmord. Moralpanik och jakobiner.

Jag är trött på alla ligister som inte kan respektera andra människors frid, säkerhet och egendom. Polisen måste styras upp och våldsmonopolet måste återupprättas. Alternativen är mycket stökigare.

Jag är trött på att så få reagerar på den ständigt växande övervakningen, inskränkningarna i informationens frihet och politikens ständiga kompromissande med våra grundläggande rättigheter. Dessa rättigheter är individens skydd emot staten. Och just därför skall staten hålla sina tassar borta från dem.

Jag är trött på att människor inte tänker. Det vill säga att folk ofta fattar reflexmässiga och känslomässiga beslut - som titt som tätt får rakt motsatt effekt mot den förväntade. Sedan gör deras kognitiva bias resten. Vissa gruppers kärnkraftmotstånd är ett exempel. De säger nej till CO2-fria elkraftverk som är säkra och som käkar gammalt kärnavfall.

Jag är trött på människor som inte försöker förstå. Till exempel måste man vara nyfiken på vad som driver ens motståndare och hur de resonerar. Man måste kunna lyssna, observera fenomen och fundera på dess underliggande orsaker och samband - istället för att bara ge dem en avskräckande etikett och avfärda dem. Hur skall man till exempel kunna försvara demokratin om man inte förstår hur dess fiender tänker?

Slutligen:



Youtube »