Så spionerar din telefon på dig. Går det att skydda sig?

 

Youtube: Telefonens platstjänster avslöjade prästen: Så kan GDPR skydda dig från spionage »

Aktuella nätnyheter

...från 5 juli-stiftelsens blogg:

• Läcka: EU-kommissionen vill införa ett tidsbegränsat förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning »

• Har Europa förlorat kontrollen över sina telecom-nätverk? »

• En majoritet falska flaggningar när brittisk polis använder automatiserad ansiktsigenkänning »

• Skall vem som helst få tillgång till din persondata genom ansiktsigenkänning? »

• EU:s uppladdningsfilter: Låsta positioner i kommissionens samtal »

• Google Chrome stoppar tredjeparts-cookies »

• EU-domstolen på väg att stoppa datalagringen – igen »

• Fildelning kan vara en möjlighet istället för ett hot »

• Datalagring: Även Irland struntar i EU-domstolen »

• Illa när Frankrike och Nederländerna lagstiftar om uppladdningsfilter »

Enjoy!

EU: I praktiken ingen inre digital marknad

I dag har EU-kommissionen presenterat sin plan för ett digitalt Europa. Den verkar vara ett kraftfullt slag i luften.

• EU:s inre marknad kommer inte att bli verklighet på det digitala området i framtiden heller. I vart fall inte i praktiken.
• I allt väsentligt kommer geo-blockeringen att finnas kvar.
• Man tar ännu ett par små steg mot att göra internetoperatörerna bli nätpoliser.

Det är helt enkelt mest fluff och en del mörka moln.

Läs mer:
• EU: Geoblockering behålls men Google, Facebook och Apple får det svettigt »
• Piratpartiet sågar kommissionens strategi för en gemensam digital marknad i Europa »
• Digital Single Market: Unambitious and incomplete »
• Oettinger: EU ska bli en digital auktoritet »

Veckans Falkvinge - om hackade SIM-kort och Lenovos big screw up

Youtube »

Veckans Falkvinge - om telekom-marknaden

Youtube »

Att hacka EU: Piratpartiet och EU:s telekompaket

Pirate MEP Christian Engström

För fem år sedan valdes Piratpartiet in i Europaparlamentet. Snart är det val igen. Så det kan vara läge att titta i backspegeln, för att se vad som har uträttats.

EU:s telekompaket – som var tänkt att ta ett helhetsgrepp på telekommunikationsmarknaden – var en fråga där striden redan hade rasat i flera år. Hösten 2009 kastades Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström rakt in i striden. Och jag vågar påstå att han och (PP) var drivande för att säkra rättssäkerheten på internet. I dag talar många akademiker om denna strid som ett avgörande ögonblick för nätets frihet.

Men vi tar historien från början...

Telekompaketet hade tröskats i EU-maskineriet i flera år. På alla nivåer var nöjes- och filmindustrins lobbyister inne för att försöka använda denna reglering för sina syften. De ville göra internetleverantörerna till nätpoliser, med ansvar för att stoppa olaglig fildelning. Och de hade en idé om att få fildelare avstängda från internet.

På andra sidan fanns ett internationellt aktivistnätverk, som kämpade för nätets frihet. Den svenska piratrörelsen var, i sina olika skepnader, en del av detta. I Bryssel kampanjade Erik Josefsson och jag på plats för att påverka de dåvarande svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Under våren 2009 var frågan glödhet. För att få en bild av stämningsläget, läs denna adrenalinfyllda krönika ur Journalistförbundets tidning Journalisten från oktober 2008: Den politiska thrillern finns på bloggarna »

Våren 2009 – på slutrakan inför EU-valet – var trycket oerhört på parlamentets ledamöter. Medborgare hörde av sig via e-post, post och telefon i tiotusental. På andra sidan fanns de lobbyister som drog åt tumskruvarna på sina ledamöter, på ett uppseendeväckande sätt.

Ett tag såg det mörkt ut. Men i den avgörande voteringen i Europaparlamentets andraläsning våren 2009 blev voteringsordningen sådan att paketet överraskande föll. Nu skulle det bli en tredjeläsning – efter EU-valet.

Ett nytt parlament valdes och detta gick in i förhandlingar med EU:s övriga institutioner.

I Europaparlamentets förhandlingsdelegation ingick flera svenskar, däribland Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström. Motparten var främst ministerrådet, under svenskt ordförandeskap och lett av dåvarande infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).

Många i parlamentets förhandlingsdelegation ville se en snabb lösning. Men efter flera varv av stundtals rätt intensiva och irriterade förhandlingar kom parlamentet att ställa sig bakom den linje som drevs av Piratpartiet och den gröna gruppen. Så här...

Parlamentet hade tyvärr inte kompetens att hindra medlemsstater från att stänga av människor från nätet. Men det fanns en öppning. Amendment (ändringsförslag) 138 kunde skrivas så att det inte gjorde nätoperatörerna till nätpoliser. Istället skrevs det om så att människor inte skall kunna stängas av från nätet med mindre än en föregående rättslig prövning.

Detta var resultatet av en tydlig strategi från Piratpartiet och de gröna: Vi gör detta till en strid om grundläggande rättigheter. Det skulle bli mycket svårt för upphovsrättslobbyns ledamöter och ministerrådet att säga nej till att människor skall få sin sak rättsligt prövad innan de stängs av från nätet. Innan man straffar någon måste man ju klargöra om de är skyldiga till det de anklagas för eller ej.

Nu följde en tid av förhandlingar, hemlighetsmakeri, juridiska bråk och kohandel.

Men piratstrategin höll. Det gick inte för motståndarna att ta sig runt en av rättsstatens mest grundläggande principer.

Den svenska regeringen gjorde motstånd in i det sista. Till sist var den dock tvungen att vika sig. Det blev inte exakt som (PP) ville. Önskeskrivningen vore att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående domstolsrövning. Men det visade sig att Europaparlamentet inte har kompetens att föreskriva under vilka former (domstol) medlemsstaterna skall hantera rättsliga ärenden. Så kompromissen blev att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående rättslig prövning ("judicial protection and due process "+ "prior fair and impartial procedure"). Vilket i princip blev lika bra.

När man i dag talar med akademiker som sysslar med nätfrågor och nätjuridik säger de att detta var en avgörande seger för internets frihet, en milstolpe. Och den har verkligen satt käppar i hjulet för de EU-stater som hade planer på att stänga av folk från nätet på blotta misstanken om fildelning (three strikes). Till exempel sköt vi i praktiken den franska Hadopi-lagen (som nu är under avveckling) i sank.

Telekompaketet blev en flygande start för Piratpartiet i Europaparlamentet. Och det visade att piraterna kan leverera, redan från dag ett.

Frågor om massövervakning utan svar

Just nu pågår ännu en av Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Denna gång handlar det om att brittiska GCHQ gjort intrång i det belgiska telefonbolaget Belgacoms system.

Att det som har skett har skett, det verkar alla vara överens om. Det exakta syftet går kanske bara att spekulera kring. Och just nu håller man på att gräva ner sig i detaljer.

De som skulle kunna ge mer utförliga svar – det vill säga brittiska regeringen och GCHQ – har tackat nej till att medverka i utfrågningen. Vilket också är en signal.

Frågan är var allt detta kommer att landa. Jag har en känsla av att EU:s medlemsstater rätt så mycket skiter i vad de folkvalda tycker – och att de tänker köra på som vanligt, i respektive land.

Nu är detta frågor i utkanten av EU:s kompetens och medlemsstaterna är förmodligen i sin fulla rätt att hävda subsidiaritet här. Så britterna, holländarna och andra som vägrar samarbeta med Europaparlamentet gör förmodligen inget formellt fel. Men det är jävligt arrogant.

Och visst är det en smula obalanserat att man kan hävda subsidiaritet när Europakonventionens krav på rätt till privatliv och privat korrespondens kränks – men att det går alldeles utmärkt att använda sig av överstatlighet när man vill tvinga på oss ny övervakning, som till exempel teledatalagringen?

Politik handlar om att lura folket

Politiker är opålitliga psykopater som ljuger, sprider halvsanningar och vilseleder. Inget nytt där, alltså.

Vad som gör saken värre är att de som borde granska makten – den tredje statsmakten, media – istället för att granska hjälper politikerna att vilseleda folket.

(I de flesta demokratier kallas media för den fjärde statsmakten. Men eftersom Sverige saknar ett från politiken oberoende rättsväsende, så kallas media för den tredje statsmakten i vårt land.)

Jag skall ta ett exempel. Låt oss nu bortse från själva sakfrågan – och istället fokusera på vad som skett och hur det har rapporterats i media: Dataroaming i EU.

Eftersom ett antal gamla statliga monopol i Sydeuropa missbrukar sin ställning och skapar en konstlad brist, så är dataroaming över mobilnätet hutlöst dyrt.

I EU har alla (kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentets olika partigrupper) varit överens om att detta kräver prisreglering. Det kan man tycka vad man vill om. Men låt oss se till vad som skett och hur det rapporterades.

"Produktionskostnaden" för 1 GB dataroaming är på sin höjd tio spänn. Roamingpriset var nyligen runt 25.000 kr för 1 GB. EU gick då in och tvingade fram en prissänkning till 8.000 kr för 1 GB.

Detta är naturligtvis fortfarande ett rätt anmärkningsvärt överpris, totalt oöverkomligt för vanliga människor. Detta rapporterades på ett mycket märkligt sätt i media. För att ta ett exempel, så skrev Aftonbladet följande... "Från och med söndag kan du surfa på mobilen när du är på semester, utan att riskera en räkning motsvarande hela reskassan när du kommer hem."

Vilket helt enkelt var fel. Läs mer: Länk 1 » | Länk 2 »

Frågan är vad man skall kalla detta? Lögn? Spinn? Politik och media i symbios?

Och nu är det dags för ett nytt PR-stunt från EU. Torsdagens nyhet i svenska media var att "Roamingavgifter försvinner i EU". Vilket i bästa fall bara är en spekulation.

Vad som verkligen hände var att EU-kommissionär Neelie Kroes sade att hon tänker lägga fram ett förslag om saken till påsk nästa år. (När EU-kommissionens och Europaparlamentets mandat precis håller på att gå ut, inför EU-valet.) Hon fortsatte med följande fina vink till parlamentets ledamöter... "I want you to be able to go back to your constituents and say that you were able to end mobile roaming costs."

Alltså: En avgående EU-kommission kommer att lägga fram ett förslag för ett avgående Europaparlament, som inte kommer att hinna behandla frågan. Sedan väljs ett nytt parlament, som med största säkerhet inte kommer att köpa förslaget, utan hålla fast vid samma modell som det sittande parlamentet röstade fram.

Vad det handlar om är alltså att få EU att framstå på ett sätt som gör unionen populär bland vanligt folk i samband med EU-valet. Och kandidater till Europaparlamentet från alla partier (inklusive de som egentligen är mot sänkta priser) kan åka runt på valmöten och säga att nu finns det ett förslag om att avskaffa roamingpriserna i EU. Vilket, tekniskt sett, visserligen inte är en lögn. Men uppenbart vilseledande. För i sak kommer – med största säkerhet – inget att förändras.

Detta är politik. Bilden av verkligheten är viktigare än verkligheten.

Media är, okritiskt, med på tåget.

Och det fungerar. Det gäller bara att lura en tillräckligt stor del av folket tillräckligt länge.

Det finns något djupt problematiskt i detta.

Läs även: Valfläsk från EU-kommissionen om roaming »

(P.S. Man skall vara tacksam för att det finns frifräsande privata aktörer, som håller på att ta tag i roamingfrågan på en fri och öppen marknad, till exempel Fogg – som lägger sig på runt 15 spänn för 1 GB. D.S)

Nu fixar marknaden billig data-roaming

Data-roaming över mobilnätet har varit ett elände i EU och resten av världen. I EU har priserna legat på uppåt 30.000 kr / GB och människor som varit ute och rest i världen har mötts av teleräkningar på hundratusentals kronor när de kommit hem.

Problemet är att denna marknad är ett chicken-race där ett antal gamla monopolföretag i Europa har vägrat anpassa priserna till verkligheten. Och då har ingen annan traditionell operatör kunnat eller vågat göra det heller.

Resultatet har blivit en konstlad brist – som inte har något med en fri, fungerande marknad att göra.

Politikerna har reagerat på detta och reglerat priserna. Vilket var ett kraftfullt slag i luften. Nyheten var att EU har gjort det billigt att använda datorn, surfplattan och den smarta telefonen i Europa. I verkligheten landade denna reglering på 8.000 kr / GB – vilket också är ett helt oöverkomligt pris för vanliga människor.

Men nu börjar det hända saker. Telefondirektör Stenberg har, efter åratal av förberedelser, nu kommit så långt med sitt roamingprojekt för data att det börjar rullas ut i en beta-variant.

Och nu talar vi om helt andra priser. 149 svenska kronor för 10 GB! Land för land kommer denna tjänst – Fogg Mobile – att rullas ut i EU. Och sedan även i många andra länder i världen. Naturligtvis kommer SIM-korten också att fungera i Sverige.

Det är riktigt, riktigt bra att en fri aktör på marknaden nu slår in en kil där gamla monopolföretag har misskött sig och politikerna ägnat sig åt meningslösa symbolhandlingar. Och på tiden.

Foggs hemsida »
Computer Sweden: Mobiluppstickare lovar roaming-rea »
Ekonominyheter: Ny svensk mobilaktör lanserar global internetaccess till lokala priser för alla som reser »

Storebror blir större...

Wired kommer med oroväckande nyheter från USA...

"A federal appeals court on Wednesday said the authorities do not need a probable-cause warrant to track a suspect’s every move via the GPS signals emitted from a suspect’s mobile phone."

Och Slate har denna nyhet "How Governments and Telecom Companies Work Together on Surveillance Laws."

På i09 kan man läsa följande "Wikileaks reveals “TrapWire,” a government spy network that uses ordinary surveillance cameras."

Även Wired följer upp om TrapWire "It’s Not the Surveillance, It’s the Sleaze."

Samtidigt meddelar The Guardian att den brittiska polisen skall börja outsourca polisutredningar till säkerhetsföretaget G4S (gamla ABAB).

Man kan få nattsömnen förstörd för mindre.

Hur går det egentligen för FRA?

I Svenska Dagbladet kan vi i dag läsa att det går sådär med teledatalagringen. Reglerna är luddiga och kolliderar med verkligheten. Och naturligtvis är många operatörer måttligt förtjusta över att behöva medverka till övervakning av sina kunder.

Vilket leder mig till den närbesläktade frågan: Hur går det egentligen för FRA?

På den fronten har det varit dödstyst.

Jag har mycket svårt att tänka mig att kablarna har kopplats in utan att någon i Piratpartiet skulle ha fått veta något. En stor andel av de svenska nätteknikerna sympatiserar ju trots allt med partiet...

Är det någon som vet något eller har någon annan input? Kommentarsfältet är öppet.

Rädda Skype!

Nybloggat på Nyheter24:

Rädda Skype!

Om mobiltelebolagens planer på att blockera Skype och VoIP.

En produktiv dag... Mest om böcker.

Jo, jag vet att jag bloggat slött under tisdagen. Men jag har varit djupt försjunken i arbete. Outside the comfort zone, ja, jag vet... ;-)

Dels har vi haft ett event i Europaparlamentet. Monica Horten på IPtegritey, har haft en bokrelease arrangerad av Piratkontor Engström. Det är en bok baserad på hennes doktorsavhandling om EU:s telekompaket (nostalgitripp) som vi firat med ett seminarium, bubbel och snittar. Se bild ovan.

För en gång skull har jag överlevt ett EP-event nästan helskinnad. Det är tack vare vår nya medarbetare på kontoret – Sara – som kan skälla på folk på franska. Och som, uppriktigt sagt, är mycket tuffare mot idioter än vad jag klarar av att vara. (EP:s byråkrati är inte bara slöseri med tid. Den går aktivt ut på att sabotera för alla som försöker göra något av värde eller intresse.)

Det innebär att jag har kunnat ägna nästan hela dagen åt att lägga sista handen vid Pirate MEP Engströms och Rick Falkvinges nya bok The Case for Copyright Reform. Korrtrycket har gått iväg. I dag har jag gjort länksättningen av den gratis PDF-utgåvan. Och i morgon skall jag fixa den gratis ePub-boken. Den kommer snart att lanseras på bred front.

Och med det stålsätter jag mig inför onsdagen – DLD-dagen. Jag hoppas inte på något mirakel. Men jag tycker att en del borgerliga riksdagsledamöter borde skämmas ögonen ur sig...

Monicas bok kan köpas här.

Hela internet? Det kostar extra!

Min vana trogen att skjuta vilt åt alla håll, skall jag nu avsluta dagen med att försvara Microsoft. Eller i vart fall det Microsoft-ägda IP-telefonibolaget Skype.

Nyheten är att Telia nu skall börja ta extra betalt för Skype-samtal i sitt mobila nät.

(Möjligen underskattar Telia PR-problemet med detta. Skype har ju liksom blivit symbolen för att människor skall kunna hålla kontakten med släkt och vänner, över hela jorden, gratis. Detta kommer att ge Telia massor med oönskad badwill. Men det är deras problem.)

Telia får, förvisso, välja vilka affärsmodeller de vill. Men håller de på så här, då kommer de i vart fall aldrig att få mig som kund. Om jag köper internetuppkoppling – då vill jag ha tillgång till hela internet, utan en massa krångel och extra avgifter.

Egentligen är frågan större än Skype och VoIP.

Vad det handlar om är att nätoperatörerna börjar ta betalt för andras tjänster.

När den dammluckan öppnas, då vet man aldrig var det kommer att sluta. Hur kommer man att behandla andra trafikintensiva tjänster som till exempel Youtube, SVT, Vimeo, BBC och Soundcloud?

Och när principen om att ta extra betalt för viss trafik väl är etablerad – vad kommer då att hindra de stora nätoperatörerna från att börja ta mer betalt för tillgång till andra, nya tjänster som de tror kan komma att bli stora i framtiden? För dem är det ju liksom gratis pengar. Från kund, eller från företagen i fråga.

För nya företag kan valet bli: Pay up or die.

Med internet fick världen tillgång till snabb och i princip gratis kommunikation. Nu börjar den modellen alltså monteras ner. Det känns lite reaktionärt.

Fotnot: Telia kommer även att lansera en egen VoIP-tjänst. Men för att inte omedelbart bli lynchade har de insett att de nog måste ta extra betalt även för den. Vilket knappast kommer att göra Telias kamrer ledsen.

PC för Alla | DI | Børsen

Våra politiker hjälper skurkstater att övervaka och förtrycka

Handelsminister Ewa Björling (m) vill träffa svenska IT- och telekomföretag för att diskutera deras ansvar för mänskliga rättigheter.

Bakgrunden är att ett antal skurkstater använder teknik som dessa företag tillhandahåller, för att övervaka och förtrycka sina medborgare. Och det är ju inte bra.

Men det finns en hake. I Europaparlamentet har frågan diskuterats flera gånger – och det landar i princip alltid i en klädsam rodnad.

Saken är nämligen att det oftast är helt vanlig telekomteknik som skurkstaterna köper in. Att de sedan kan använda den för övervakning och förtryck – det är vårt fel.

Vad man gör är helt enkelt att använda de möjligheter till övervakning och kontroll som våra politiker och myndigheter (i EU och USA) kräver att teknikföretagen skall bygga in i sina produkter.

Skall man komma till rätta med det här – då borde våra egna politiker sluta kräva att våra telekomsystem skall kunna användas på detta sätt.

Men det tror jag att de inte är intresserade av. Björling kan ju försöka ta upp saken med Ask, Tolgfors och Malmström...

Se även: Futuriteter

Ner med priserna på data-roaming!

Pirate MEP Christian Engström gör sitt bästa för att ge de stora telebolagen blodstörtning.

Gränssnitt

Jag är ute och reser. Även om jag laddat på med ett rejält roaming-paket för data, så finns det tillfällen då man vill använda Wifi. Till exempel när 3G-trafiken går med en hastighet som får kontinentalplattors rörelse att framstå som stridsflygplan.

Lite här och var finns gratis Wifi. Helt öppna nätverk blir allt mer sällsynta. Men många ställen har fritt tillträde till nätverket – om man bara registrerar sig först. Well, suck, OK. Så då gör man det. I nästa steg meddelas att man just fått ett mail som bekräftar registreringen. I detta mail finns en länk som man måste klicka på för att bekräfta operationen. Jag bara undrar... Hur då? Att min uppkoppling för tillfället inte fungerar var ju skälet till att jag ville ha Wifi i ruta ett!

Det påminner mig om när ett antivirus-program fick för sig att dess abonnemang måste förnyas. Omedelbart. Detta meddelades i en ruta som inte gick att flytta. Här fanns endast två alternativ: Förnya nu – och aldrig, tack så mycket och adjö för gott. Denna icke flyttbara ruta dolde en annan ruta: Den som behövs för mobiluppkopplingen. Och uppkopplingen behövs om man vill förnya antivirus-programmet. Vilket alltså inte gick att göra, ens om man ville. Ridå.

För en massa år sedan, när jag bodde i Sverige, hittade jag följande på Telias supportsidor... "Om du inte kan koppla upp dig, läs mer på denna länk."

Man upphör aldrig att förvånas...

Äntligen på väg mot en uppkopplad värld

I går kunde media berätta att EU-Kommissionen tänker gå vidare med prisreglering av data-roaming. [FT, SVT, SR, N24]

Den som kopplar upp sig mobilt mot internet utomlands skall inte behöva betala mer än 0,9 euro per Mb från år 2012 och 0,5 euro 2014. Detta är i och för sig billigare än i dag – men även 2014-nivån innebär 500 euro (c:a 4.500 kr) per Gb. Vilket fortfarande är en rätt rejäl slant.

Att ta del av strömmande material, sända tunga filer och att använda tunga applikationer blir alltså inte heller då att tänka på, för de flesta vanliga människor. (Bara att sitta och jobba vid en trådlöst uppkopplad dator brukar landa på sisådär 5 Gb trafik i månaden.)

Det som blir lite lurigt här är att prisreglering inte sällan resulterar i att den bransch som regleras låser sig exakt på det maxpris som staten / EU satt upp. Detta även om det priset egentligen är onaturligt högt. Det är ju liksom det man har fått grönt ljus för att göra...

Risken är alltså att prisreglering av data-roamning låser fast priset på en tämligen hög nivå.

Samtidigt borde det finnas utrymme för riktig priskonkurrens mellan operatörerna. Produktionskostnaden för att överföra 1 Mb ligger faktiskt bara på ungefär 0,001 euro (vilket motsvarar 1 euro / Gb)!

Nu börjar det, tack och lov, att röra sig lite på marknaden. Det som sticker ut mest, än så länge, är nog Deutsche Telecoms paket på 15 euro för obegränsad surf i EU under en vecka. (Det aktiveras via nätet eller via en app av kunden själv, för de perioder han eller hon behöver tjänsten – och kräver att man redan har ett existerande DT-abonnemang för uppkoppling.)

De svenska operatörerna verkar än så länge ha hamnat på efterkälken. Men jag har svårt att tro annat än att kunderna kommer att tvinga fram förändringar, när de ser att priserna faller utomlands.

I sammanhanget skall man komma ihåg att traditionell data-roaming håller på att bli lite stenålder. Nya aktörer är på väg in på marknaden med nya lösningar. De bygger som regel på att de köper trådlös datatrafik till grossistpris i olika länder, som sedan går direkt ner i internets basnät. Då gäller ett abonnemang som kan köpas oavsett vilket land man bor i. Och antalet länder man kan koppla upp sig i, till lågpris, kommer att växa snabbt – för att så småningom bli i princip världsomspännande.

Ett fungerande internet bygger inte bara på att man enkelt skall kunna nå web-sidor och tjänster i hela världen. Myntets andra sida är att själva uppkopplingen också skall kunna ske enkelt och billigt, var i världen du än befinner dig. Då får vi en uppkopplad värld, på riktigt. Vad gäller den utvecklingen är vi bara i början. Men det börjar, som sagt, röra sig åt rätt håll.

Internet och telekompaketet i Sverige

På SvD Brännpunkt skriver i dag Christopher Kullenberg och Marcin de Kaminski från Juliagruppen om den svenska implementeringen av EU:s telekompaket och vikten av ett fritt och öppet intnetnet.

Alla som någonsin besökt till exempel Frankrike vet hur fel det kan bli...

W.T.F.!

På något sätt tycks det ha beslutats att Europaparlamentets ledamöter skall få iPads. På skattebetalarnas bekostnad.

De har ju för f-n redan pengar just för att betala datorer, telefoner och jox!

Lägg till detta att det kostar 30.000 spänn per GB att vara uppkopplad med roaming i annat land än det där abonnemanget finns. (I detta fall gissningsvis Belgien.) Dels kommer ledamöterna att sitta och surfa på paddan när de är i sina hemländer, dels i franska Strasbourg och dels när de är på resa. Så det här kan bli en saftig nota.

Fast... jag tror jag vet en dataavdelning som kan göra till och med iPaden rätt osexig och användarfientlig.

Läs mer hos Nyheter24 »

Uppdatering: Detta verkar, tack och lov, vara en tidningsanka. Se kommentarerna.