2017-07-31

Skall vi få ordning på Sverige, då kan vi börja med att tvinga regeringen att följa lagen


Ett tecken på en stat i förfall är när den härskande politisk-byråkratiska klassen anser sig stå över lagarna.

Vi såg det när det gäller Transportstyrelsen. Men det är knappast unikt för denna myndighet. Och i grunden finns ett lagbrott som på sätt och vis står över de andra.

Ur regeringsformens 12 kapitel:
Särskilda bestämmelser om statligt anställda 
5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. 
Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408).
Här talar vi alltså om landets grundlag. Principen om förtjänst och skicklighet återfinns även i lagen om offentlig anställning:
Bedömningsgrunder vid anställning 
4 § Vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. 
Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Samtidigt vet vi att höga statliga chefer tillsätts från en klick karriärbyråkrater – ett kotteri utan verksamhetsrelaterad kompetens, men inte sällan med partibok. Det gäller så väl Transportstyrelsens förra chef som den nye.

Eller ta rikspolischef Dan Eliasson som exempel. Han har ingen som helst erfarenhet av att leda polisiär verksamhet. Däremot har han försänkningar inom sossarna och en karriär som myndighetschef för så väl Migrationsverket som Försäkringskassan. Vilket var två uppdrag som han inte heller var skicklig nog eller lämpad för.

Vad gäller Försäkringskassan kan man till och med dra slutsatsen att Eliasson är direkt olämplig som myndighetschef – då han lät radera miljontals e-postmeddelanden i syfte att försvåra utredningen av begångna fel. Det borde vara åtalbart, men ses tydligen i regeringens ögon som en merit.

Den politiska svågerpolitiken bryter helt enkelt mot lagen, rent av mot grundlagen. Men ingen tycks bry sig. Politiken och byråkratin anser sig stå över lagen. Att utkräva ansvar är i princip omöjligt.

Än mer tragiskt blir om man betänker att det finns kompetent folk i de olika statliga förvaltningarna som kan verksamheten, är skickliga och goda ledare. Dessa människor hålls idag tillbaka, till förmån för det politiska kamraderiet. Det är förödande för så väl verksamhet som motivation.

Så det är inte det minsta konstigt att offentlig kärnverksamhet går över styr – när den leds av politruker som saknar så väl förtjänst som skicklighet.

Slutligen är det ett anständighetskrav att den stat som kräver att alla medborgare skall följa lagen också gör det själv. Annars är vi bara en bananrepublik fast med sämre väder.

Det är hög tid att rensa upp i träsket.



Soundcloud » | Ladda hem ljudfilen » | Youtube » | Stöd denna blogg »

3 kommentarer:

  1. Sverige är ingen republik och det växer inga bananer i Sverige. I stället är vi en blåbärsmonarki.
    Det sorgliga är vilket du är mer än medveten om att statsapparaten inte drar sig för att klämma åt vanliga medborgare hårt om de inte betalar sina skatter ordentligt. Då visas ingen som helst pardon.
    Smtidigt struntar statsmakten i dem som blir utsatta för inbrott, rånade, misshandlade eller våldtagna.
    Man skall inte vara förvånad att SD växer eftersom det är det enda parti som vill ta tag i det senare. Däremot tror jag inte att de skulle ändra på straffen vid skattebrott.

    SvaraRadera
  2. Du har missförstått vad som är den begärda kvalifikationen. Det är inte, som man kanske kan förledas att tro, att man är en god ledare, kompetent inom sitt område eller ens en skicklig administratör. Istället är den viktigaste kvalifikationen lojalitet med rådande system. Personer som Ågren, Eliasson, Danielsson, Nyberg mfl har aktivt demonstrerat att de sätter partiets väl framför att genomföra ett gott myndighetsarbete. Detta ÄR otroligt viktigt ur politikernas ögon och denna lojalitet med politiken före verkligheten kommer självklart belönas. Ta Lena Nyberg tex, chef för MUCF, där har hon gjort sig känd som utdelare av bidrag till allehanda islamistiska och rent extremistiska organisationer, helt i linje med den förda politiken om att välja ut aktivistiska föreningar och ge dem makt och säga att de företräder "sin grupp". Dessa förväntas sedan vara tacksamma och rösta "rätt". Det intressanta är inte bara hur Nygren agerat som chef på MUCF (utmärkt i politikernas ögon) utan även vilka roller hon haft tidigare och hur hon då agerat. Bla. var hon barnombudsman, här fokuserade Nygren främst på sådana saker som skolmiljö (typ rena toaletter) och liknande triviala saker, att barn i Sverige könsstympas, gifts bort, hålls inlåsta och slängs från balkonger var inte något som den offentliga politiken vid tidpunkten erkännde existerade, och alltså inte heller något en barnombudsman låtsades existera och således inte heller något man behövde arbeta emot. Bättre då att driva frågan om ett sommarlovsbidrag eller kanske något om att skolor inte får ta ut avgifter för friluftsaktiviteter.
    Nygren visade sin lojalitet till politiken och belönades men nytt fint jobb.
    Samma mönster går igen hos Eliasson (allt blir bättre och inget särskilt behöver göras) och Danielsson (migrationskrisen är inget problem alls) osv. osv. osv.

    Men det är klart, om man tror att kvalifikation är något som säg, ett privat företag skulle efterfråga för att utföra ett ledarskapsarbete så finner man kanske statens agerande något märkligt.

    Wake up, smell the covfefe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom är inte rena idioter, men dom är rent onda. Maktnätverken belönar total samvetslöshet.

      Radera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.