Nu närmar sig ett beslut om EU:s telekompaket med rasande fart. Frågan skall debatteras i Europaparlamentet denna vecka. Och på sessionen om tre veckor skall beslutet fattas.
Telekompaketet verkar någorlunda rimligt sådär i största allmänhet. Men tyvärr har man försökt smyga in en del luriga detaljer som rör fildelningskriget – och som är riktigt dåliga.
Man banar väg för filtrering av internettrafiken och avstängning av fildelare från internet. Och det finns skrivningar som kan tolkas som att internetoperatörerna i framtiden bara skall få ge oss användare tillgång till sidor som uttryckligen är lagliga. (Det vill säga som har godkänts av... någon i förväg.)
Förslaget är extremt komplicerat och till och med garvade jurister kliar sig i huvudet.
Men nu måste något ske illa kvickt.
Grundplanen får nog bli att man lägger en ny skrivning "ovanpå" paketet – som klargör att Europaparlamentets tidigare beslut om att fildelare inte skall få stängas av från internet ligger fast. Och som tar ställning för fri informationsspridning på nätet. Detta tror jag är på gång eller i vart fall någorlunda under kontroll.
Samtidigt är det oerhört viktigt att Europaparlamentets ledamöter får klart för sig att folk känner till vad som är på gång – och att vi inte tänker köpa det. Detta gäller alla ledamöter, men speciellt de i partigruppen EPP-ED, eftersom de har en nyckelroll.
Därför skulle det vara oerhört bra om folk började skriva mail, brev och vykort till Europaparlamentets ledamöter från alla medlemsländer. Det bör inte vara identiska massmail (som ofta kastas) utan meddelanden som skrivits personligen av medborgare som känner sig oroade över att telekompaketet (the Telecoms Package) kan komma att innebära filtrering av internet, avstängning av till exempel fildelare och begränsningar av informationsfriheten på nätet.
Skriv alltså både till svenska och utländska ledamöter. Gärna på deras hemspråk, annars på engelska. Var saklig och håll en god ton.
Alla Europaparlamentets ledamöter hittar du här.»
Det är också jättebra om fler bloggar sprider denna uppmaning – både i Sverige och utomlands.
Några tidigare bloggposter, för bakgrundsinformation: 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6
http://blog.wired.com/27bstroke6/2008/08/secret-spying-c.html
SvaraRaderaOUs länk visar tydligt att det behövs en lag som explict förbjuder all avlyssning som inte har stöd av svensk lag. Google i Sverige ska inte kunna komma undan med att de lyder amerikansk lagstiftning om/när de spionerar på svenska nätanvändare.
SvaraRaderaOm de gör det ska Googles svenska vd få fängelsestraff.
Jätteviktigt!
SvaraRaderaKusligt med upphovsrättslobbyns manipulationer. All moteld är välkommen.
Deras metod att systematisera ändamålsglidning måste göras tydlig, så att lagstiftare som agerar i god tro förstår vad som händer.
Jag är inte speciellt övertygad om att sakliga och respektfyllda email är ett bra sätt att hålla tillbaka statens maktanspråk. Det är trots allt att spela deras spel - och spela dem helt i händerna.
SvaraRaderaDet bästa man kan tänkas uppnå med en sådan kampanj är att beslutet skjuts på framtiden och att vi därmed slipper det i ytterligare ett år eller två. Men det är knappast troligt att vi kan undkomma övervakningen - annat än genom att göra oss kvitt systemet.
Jag kommenterar metoden här: Slaves Playing Slaves
Bylund:
SvaraRaderaJag förstår din tankegång. Men vad händer om vi inte tar striden - och inte heller lyckas snöpa systemet? Då sitter vi bara ännu värre till än vad vi annars hade behövt göra...
Vet någon vart man kan hitta
SvaraRaderasjälva grundtexten till telekompaketet?
Engelska eller Svenska kvittar lika.
/Zohajar Imamou
Bra att du påminner oss om vad som är på väg. Vi kan inte förvänta oss att gammelmedia bryr sig. Det är mycket billigare och enklare att skriva om olika kändisars sexliv, dessutom krävs varken fakta eller kunskap. Det som stör mig mest är att man inte rapporterar om vad som händer i Bryssel, trots att det påverkar våra liv mer än många av de beslut som tas i riksdagen. Jag tycker även att SVT sviker, man klarar bara av de traditionella höger/vänster frågorna i Sverige, men vad som händer i Bryssel har man nästan noll koll på.
SvaraRaderaLäs Monica Hortens analyser:
SvaraRadera'Mere conduit' The ‘Telecoms Package’ and the copyright amendments – a European legal framework to stop downloading, and monitor the Internet
'Graduated response' The Telecoms Package and ‘3 strikes’ – voluntary cooperation to restrict downloads
'Network filtering' Deep packet inspection, copyright and the Telecoms Package
Kommer antagligen mer på bloggen såsmåningom.
Skandalerna duggar tätt. Kommissionens egna studier åsidosätts, eller
snarare, tystas ner fullständigt. Läs professor Hugenholz brev till Barroso (18 augusti, 2008) om bl a upphovsrättsförlängningen.
Hax: Jag förstår din tankegång. Men vad händer om vi inte tar striden - och inte heller lyckas snöpa systemet? Då sitter vi bara ännu värre till än vad vi annars hade behövt göra...
SvaraRaderaHenry David Thoreau sa det på ett poetiskt sätt: "There are a thousand hacking at the branches of evil to one who is striking at the root". Problemet är just att en sådan här kampanj riktar sig mot en av knopparna längst ut på trädets grenar. En "vinst" betyder att en knopp inte blommar ut och kan slå rot, men det skadar inte nämnvärt trädet.
Problemet är att det inte går att vinna en sådan här fight. Man kan inte slå emot symptomen samtidigt som man nonchalerar (eller nedprioriterar att slå mot) orsaken till symptomen och tro att problemet är löst. Symptomet är kanske borta, åtminstone tillfälligt, men det kommer igen så snart man slutar slå mot det eller orken börjar tryta.
Det är systemet i sig som är korrupt och ondskefullt, inte bara vad systemet för med sig. Så det är systemet om måste bekämpas. Vi har varken manskap, tillgångar, eller kraft att slå tillbaka varenda knopp och gren, så vi måste slå mot själva roten med samlad kraft.
Vad är roten? Makten, framför allt att den åtnjuter legitimitet. Så länge den anses legitim går det inte att vinna; så länge folk anser att makten som princip är rätt så kommer vi alltid att kämpa mot "har man bara rent mjöl i påsen"-argument, för de baseras just på att makten är rätt men att det kan "gå fel" ibland.
Det stora problemet är att många på den frihetliga sidan inte gjort sig kvitt sitt mentala beroende av makten. Så länge många av oss anser makten vara legitim, men att endast vissa uttryck den tar sig inte är det, kommer vi att kämpa och förlora.
Det första steget är att frånta makten dess illusion av legitimitet. Så länge slaven erkännerslaven slavägarens rätt kommer slavägaren att anses ha rätt och - framför allt - ta sig rätten. Varför skulle någon ta slavens klagan på allvar om den redan skänkt slavägaren legitimitet?
Bylund: En liknande tankegång kan ses hos Wendy McElroy:
SvaraRaderahttp://tinyurl.com/6ytqjd
För tinyurl-länken ovan ska %3F vara ett fragetecken, da funkar det, dvs http://www.wendymcelroy.com/e107_plugins/content/content.php?content.25
SvaraRaderaTänkvärd hjärngymnastik.
Att angripa roten till det onda; det finns en insikt i den här debatten - att man maste ga djupare än att göra tilläggslagar och FRA-regler. Men mycket djupare är det inte (alltid).
Som sags maste inte bara maktsfären minskas, utan själva legitimiteten för omfanget av densamma.
Dock, om manga människor relativt snabbt kan gnaga pa knopparna (FRA-lag), och det skulle ta lang tid för dem att hitta fram till en rot (legitimiteten), sa kan man lata var och en göra vad den kan?
Dels tror jag uppmaningen att söka sig mot roten tror funkar bättre pa en som gnagt knoppar ett tag.
Och dels tror jag att det skapar ett klimat som sätter sökljuset pa (och även minskar) legitimiteten för dessa tilltag; ett klimat gynnsamt för grävande journalistik som kan exponera rötterna.
Författningsdomstol behövs - vore väl inget rotjobb i sig att införa (enl diskussionen i ovanst länk), men skulle underlätta och stödja i att utföra sadana.
JohanIII: Jag tror inte en författningsdomstol gör särskilt mycket skillnad, och framför allt inte inom de närmaste 15 åren. Det är fortfarande bara medvetna människor som kan skydda sig själva mot övegrepp.
SvaraRaderaOch dessutom, om man tar ett extremt exempel som datalagringsdirektivet (eller kanske bättre sociogramdirektivet), så lyckas ju inte ens tyska författningsdomstolen (som vad jag förstår en av de "strängaste") att fimpa den lagen.
Maktmissbruket ligger mycket både närmare och avlägsnare, och är samtidigt alldeles uppenbart. Läs Hugenholtz brev igen. Om nu inte gammelmedia lyckas vakna upp vad gäller ACTA, så kanske vi tillsammans kan skaka om och göra oss själva medvetna om hur mycket och ofta t ex Wallström inte har en aning om vad hennes kollegor pysslar med.
Med en författningsdomstol är nog risken stor att ansvariga politiker kan säga typ "det kan jag inte svara på under pågående rättsprocess".
Telekompaketet verkar någorlunda rimligt sådär i största allmänhet.
SvaraRaderaNu har jag inte läst paketet men med tanke på källan (EU) verkar detta påstående helt uppåt väggarna om det kommer från en förment liberal (riktig liberal, ej FP då...).
Per Bylund är som vanligt ett under av klarsyn i ett hav av ignorans.
Bisarrt att efterföljande kommentarer verkar hålla med men rekommenderar att lösningen är fler statliga institutioner...
Staten är problemet.
Men hur får vi folk att säga att nu är det nog?
SvaraRaderaJag tror att upplysning om alla stolligheter är en väg.
Johaniii:
SvaraRaderaEn författningsdomstol är knappast att slå mot roten. Möjligen är det att slå mot samma gren som förr fast lite längre in, men du är inte i närheten av att angripa själva problemet.
erik josefsson:
Du har rätt i att en författningsdomstol nog inte gör mycket skillnad, men du har fel vad gäller anledningen till detta. Precis som en extra "skydds"-paragraf till FRA-lagen inte löser problemet med massövervakning, kommer instiftandet av en författningsdomstol inte i närheten av att lösa problemet med makt (och, framför allt, korrupt makt, ifall det är någon egentlig skillnad).
Problemet kvarstår. Det är alldeles för mycket politiserande och "in the box"-tänkande inom den svenska frihetsrörelsen för att vi ska kunna åstadkomma någon förändring. Det första som måste göras är att komma fram till vad målet är, inte att slå vilt omkring sig efter varenda yttring av ökad statlig makt. Först när var och en av oss kommit fram till vad målet är - vad roten till problemet är - kan vi göra något åt det. Tills dess är allt arbete i frihetens namn dessvärre så hopplöst ofokuserat och oigenomtänkt att det inte tjänar något till. Jag skulle t o m vilja hävda att alla dessa kampanjer är kontraproduktiva eftersom de tar tid och energi från det verkligt viktiga och invaggar oss som rörelse i en falsk trygghet samtidigt som vi glömmer det viktiga.
Vi måste slå mot roten. Jag är nästan rädd att fråga, men är det någon här som vet vad roten är?
Bylynd "Vi måste slå mot roten. Jag är nästan rädd att fråga, men är det någon här som vet vad roten är?"
SvaraRaderaOch de ännu knepgare frågorna:
Hur får vi folk att förstå det?
Vad gör vi åt det, under "rimliga" former?
Roten är de som ger staten (eller överstaten) legitimitet. Detta sker framförallt genom att folk deltar i det s k demokratiska systemet.
SvaraRaderaProblemet är att 99% av de som kallar sig frihetliga och avskyr att staten lägger sig i deras liv fortfarande stöttar den på ett grundläggande plan, hur irrationellt det än är.
En bra början är att få dessa människor att inse hur självdestruktivt deras beteende är.