2012-01-03

Frihetens moral


När det talas om behovet av moral i vårt samhälle måste man ställa sig frågan: Vilken moral?

Som regel handlar det om att folk med en viss politisk övertygelse, religiös tro eller annan agenda vill att alla skall leva på det sätt som just deras dogm föreskriver. Men är det verkligen moral?

Låt mig argumentera för ett alternativ: Frihetens moral.

Dess utgångspunkt är att människor skall ha så stor frihet som möjligt att bestämma över sina egna liv.

Detta skiljer sig mot alla andra moralläror – som vill att individen skall underkasta sig partiet, religionen, rasen, klassen eller något annat kollektiv. Frihetens moral utgår från människan som individ och medborgare. Det är i grunden en synnerligen humanistisk moral.

Man kan även argumentera för frihetens moral ur ett rent praktiskt perspektiv. Människor är olika, har olika intressen, preferenser, önskemål, livsmål och förhållningssätt. Om målet är att människor skall vara lyckliga, finna ro och kunna leva sina liv fullt ut – då är detta vägen att gå.

Även friheten har gränser. Men de bestäms inte av vad någon politiker, religiös ledare, profet eller ledare anbefaller. De kommer ur – och är en förutsättning för – själva frihetsbegreppet som sådant:

Gränsen för människors frihet går där de inkräktar på någon annan människas frihet, säkerhet, egendom eller rättigheter.

Frihetens moral bygger alltså på respekt för våra medmänniskor. Och på en tolerans som är mer än bara symbolisk eller påklistrad.

I dagens samhälle är detta en mycket radikal ståndpunkt. Hela det politiska system som styr våra liv bygger på att man kan tvinga alla medborgare till lydnad.

Frihetens moral är mot tvång. Det är i grunden en idé om icke-våld och anti-aggression.

Detta innebär också att frihetens moral bygger på principen om alla människors lika rättigheter inför staten. Ingen skall särbehandlas av det offentliga, varken positivt eller negativt. Alla skall vara lika inför lagen.

Om vi tittar i historiens backspegel, då kommer vi snabbt att upptäcka att mänsklighetens stora tragedier är konsekvenser av avsteg från just denna princip.

En annan intressant aspekt är att frihetens moral inte har några problem med om människor till exempel är troende eller har olika politiska övertygelser. Det är deras sak. Så länge de inte försöker tvinga någon annan till underkastelse. Leva och låta leva.

Jag vill påstå att frihetens moral är starkare än allt annat som torgförs som moral i dagens samhällsdebatt. Den är enkel. Den är begriplig. Den är den minsta gemensamma nämnaren för civiliserat mänskligt umgänge.

Och – inte minst – frihetens moral går ut på att stärka människor istället för att trycka ner dem.

I ett samhälle där frihetens moral råder har vi färre lagar, men mer ordning; Det är ett samhälle som bygger på spontana samarbeten istället för konfrontation; Det är ett samhälle som uppmuntrar mångfald och utveckling; Det är ett samhälle som vårdar demokratins djupare värden; Det är ett samhälle där staten är till för medborgarnas skull, inte tvärt om.

10 kommentarer:

  1. Bästa blogginlägget nånsin! Du förtjänar respekt för att du vågar svära såhär i den politiska korrekthetens kyrka!

    SvaraRadera
  2. Av någon anledning så klassar Facebook inlägget som stötande så det går inte att publicera.

    SvaraRadera
  3. Anonym(20:43): Facebook kräver Amerikansk kyrkohöger moral så det är väl inte så konstigt. ;-)

    SvaraRadera
  4. Kunde inte uttryckt det bättre själv.

    SvaraRadera
  5. Oj, Henrik! Detta är fantastiskt bra - ett liberalismens manifest 1.0!

    Mer av den varan, Henrik!

    SvaraRadera
  6. öhhh bra skrivet men "Frihetens moral" låter konstigt. Moral handlar om förmågan att leva efter sin etik, eller sina regler. Även människor som är onda kan alltså sägas ha en bra moral om dom lever som dom lär. Friheten är ingen varelse och kan inte ha någon moral, borde kanske hetat Frihetens etik.

    SvaraRadera
  7. mrK:

    Du har nog rätt. Skall ändra när den kommer i mina samlade verk.

    SvaraRadera
  8. Man ska alltså fullständigt ignorera indrekt diskriminering, eftersom man inte får hjälpa de grupper som är utsatt för sådant?
    Man kan inte heller ha något straff för de som bryter mot den här koden, eftersom det skulle vara att sätta sig över deras frihet. Med andra ord är det då bara att stänga alla fängelser och hoppas på det bästa?
    Man kan inte ta ut någon som helst skatt, utan de som är sjuka, svaga eller på annat sätt utsatta får förlita sig på att andra människor är hjälpsamma och givmilda?

    Och så hävdar folk att socialismen är en utopi...

    SvaraRadera
  9. Det är så många före dig, som försökt skapa det perfekta samhället, i god tro, och kallat det något i still med "frihetens moral"..etc..ex-vis Karl Marx, Mussolini, Hitler, Stalin o.s.v

    Som de flesta av oss, på ett eller annat sätt erfarit av livet, så finns inte den perfekta människan.

    Försöken att skapa det perfekta samhället har inte bara misslyckats, utan utsatt alla andra för en massa elände.

    Skall vi bygga ett bättre samhälle, för alla, så måste utgångspunkten vara att vi människor inte är perfekta.

    Annars kommer bara nya despoter och tyranner att gripa makten, med hjälp av sådant som "frihetens moral".

    SvaraRadera
  10. Men detta är inte det *perfekta* samhället.

    Det är att göra det bästa möjliga - givet att människor är som dom är och att det behövs något förhållningssätt där så många som möjligt bör kunna få leva de liv de vill.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet är stängt, medan jag är offline augusti 2017 och ett år framöver.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.