EU:s korporativism och e-cigaretterna

För ett par månader sedan röstade Europaparlamentet om EU:s tobaksdirektiv. Lite otippat gav parlamentet i princip grönt ljus för e-cigaretter. Och det är ju bra, om man vill att folk skall välja något annat än att röka bränd tobak.

Sedan dess har ministerrådet börjat trilskas och i förhandlingar mellan institutionerna verkar det som om e-ciggen kan komma att regleras rätt kraftigt. (Här verkar det för övrigt som om parlamentets representant i förhandlingarna inte driver parlamentets linje.)

EU-kommissionen (DG SANCO) har gett sig in i leken och erbjudit "beslutsunderlag". Bland annat föreslår man att den starkaste rökvätskan bara skall få innehålla 20 mg nikotin / ml. Vilket är i svagaste laget.

Som grund för sin rekommendation hänvisar kommissionen till en enda forskare, Konstantinos Farsalinos. Nu är denne forskare dock rätt upprörd – eftersom kommissionen vantolkar hans rön. Han menar att om e-cigg skall få folk att avstå från att röka tobak, då bör den övre gränsen sättas vid 50 mg nikotin / ml.

Kommissionen vill också minska storleken på e-cigaretternas nikotinbehållare / ampuller. Av "säkerhetsskäl". Som stöd för detta anför man forskning från Dr. Lynne E. Dawkins. Även denna forskare protesterar nu högljutt – eftersom kommissionen även i detta fall påstår något annat än vad forskren i fråga har kommit fram till. Om syftet är att göra e-cigg säkrare då leder mindre nikotinbehållare bara till att man måste fylla på dem oftare, vilket ökar risken för spill (och för att barn kan komma i kontakt med vätskan).

Nu skall man ha klart för sig att det finns många aktörer i detta spel. Till exempel de stora tobaksbolagen. De stör sig på att nya aktörer som erbjuder e-cigg / vape-vätska har ett upplägg som gör dessa betydligt billigare att använda än vanliga cigaretter.

Vissa tobaksbolag är själva på väg in på e-cigg-marknaden. Och de vill naturligtvis tjäna lika mycket pengar på e-cigg som på tobakscigaretter. Därför vill vissa av dem till exempel att e-cigg-vätska bara skall erbjudas i små engångsampuller (till ett betydligt högre pris än dagens rökvätska).

Så, vad har vi då här? Dels har vi kommissionen (och ministerrådet) som far med osanning om den forskning de själva hänvisar till. Dels har vi Big Tobacco som vill behålla sina kunder och sin vinstnivå.

När dessa krafter samverkar, då är de nästan omöjliga att stoppa. Så det blir de små, nya tillverkarna av e-cigg som får se sina produkter dödade. Och konsumenterna som får betala ett högre pris.

Så fungerar korporativismen i EU. Business as usual.