2014-08-07

EU-kritik och Sverige-kritik


I går var jag och talade på Kungsparksveckan i Malmö. Tyvärr hann vi inte med så mycket diskussion, eftersom jag var tvungen att jäkta iväg till flyget. Men en fråga dök upp, som jag tänkte utveckla här...

Kan man inte med ungefär samma argumentation som man är EU-kritisk vara Sverige-kritisk?

Och visst är det till stor del så. Politisk klåfingrighet är politisk klåfingrighet oavsett om påbuden kommer från Bryssel eller Stockholm. Politiker är sig lika överallt och vill alltid utöka sin makt. Slöseri med skattepengar är slöseri med skattepengar oavsett om det är 500 miljoner européers skattepengar eller tio miljoner svenskars.

Men det finns också skillnader. Korporativismen – särintressens kamp för speciallagstiftning och sammansmältningen av Big Business och Big Government – är värre i EU än i Sverige. Helt enkelt för att det är mer rationellt för den som vill påverka att gå in där centrala beslut fattas.

Den politiska arrogansen är mer uppenbar i Bryssel än i Stockholm. Det byråkratiska ränksmideriet är värre i EU än i Sverige. Insynen är sämre i EU-apparaten än i svensk offentlig sektor.

En sak som sticker ut är vårt förhållande till sådant som kommer från EU. Svenska borgerliga politiker accepterar okritiskt centralstyrning, när den kommer från EU. Våra näringslivsorganisationer tappar koncepten och accepterar kommandoekonomiska tilltag, när de kommer från EU. Jordbruksstöd och beroendeskapande bidrag till företag är osvenska tilltag – som vi inte alls bekämpar med den kraft vi borde – när de kommer från EU.

Sedan har vi det där med EU:s harmonisering. Det fattar ju jag också att det är bra om containrar är lika stora i hela EU. (Sådana standardfrågor brukar dock marknaden lösa på egen hand.) Men likriktningen av allt mellan himmel och jord har jag svårt för. Det var mångfald, institutionell konkurrens och learning by doing som gjorde Europa starkt. Nu ersätts allt detta med centralstyrning och enhetlighet som kan bli farlig, bland annat eftersom det skapar single points of failure.

Och så kan man ju fråga sig vad det är för vits med fri rörlighet om allt är likadant överallt.

Fler frågor?

4 kommentarer:

  1. Rationalitetspartiet07 augusti, 2014 10:58

    Skillnaden är att vi svenska väljare har en sportslig chans att påverka politiken i Stockholm. Det som kommer från Bryssel har vi ingen som helst möjlighet att påverka. Vi kan bara underkasta oss och lyda. Nya EU-lagar är alltid huggna i sten. Det är i stort sett omöjligt att med demokratisk påverkan i Sverige verka för att ändra eller upphäva en gällande EU-lag.

    SvaraRadera
  2. Men det är inte allt stöd till bönderna som vi tackar ja till. http://cornucopia.cornubot.se/2012/10/eus-bondepension.html

    SvaraRadera
  3. Hur många lobbyister närmade sig din chef när han satt i EU-parlamentet?

    Var det någon över huvudtaget? Eller visste de om att de inte hade något att hämta från det Svenska PP, ni var ju inte så många heller...

    Hur mycket pengar försvinner ur EU's budget varje år utan att det går att spåra?

    Jag tror du har svaret på varför man kämpar med näbbar och klor för ökad centralisering inom EU genom dessa frågor...

    SvaraRadera
  4. "Och så kan man ju fråga sig vad det är för vits med fri rörlighet om allt är likadant överallt."


    THIS.


    illusionen av att man reser, fast i trygghet.
    samma pengar, samma språk, samma styre..


    det är ÅT HELVETE.


    konsten att koka grodor till intetsägande porösa varelser som vittrar sönder ifall de springer på någonting oliktänkande. det är ju så himlans svåröverskådligt, du vet. så kan vi inte ha det.


    väl talat, henrik!

    SvaraRadera

Kommentarsfältet är stängt, medan jag är offline augusti 2017 och ett år framöver.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.