2014-09-21

En quick fix för att få bättre utväxling för skattepengarna


Sverige dras med en del problem. Politiska beslut är ofta verklighetsfrånvända och följs sällan eller aldrig upp. Ingen tar ansvar för hur saker och ting faller ut. Offentlig verksamhet trängs ut av byråkrati. Och vi har en uppfuckad incitamentsstruktur.

Om vi nu skall ha en massa skattefinansierad verksamhet och – då måste vi i vart fall kräva att få lite mer bang for the buck.
  • Oavsett vem som driver en skola – betala bara för det antal elever som går ut med godkänt resultat och grundskole- alternativt gymnasiekompetens.
  • Om Arbetsförmedlingen skall ha jobbcoacher – ge dem då bara betalt för de klienter som fått ett fast jobb och lyckats behålla det i minst sex månader.
  • Låt studieförbunden eller i princip vem som helst lära invandrare svenska – och betala bara för de elever som klarar en examination.
  • När man handlar upp kollektivtrafik – betala då bara för de turer som i princip går i tid.
...och så vidare. Betalning sker efter att en vara eller tjänst har levererats. Du förstår principen. Och den kan tillämpas på massor av områden.

Då skall ni få se att många av dagens problem försvinner som genom ett trollslag. Då tvingas alla skärpa till sig. Då tvingas man trimma den byråkrati som ofta äter upp de pengar som borde ha använts för att leverera verksamhet. Då kan vi få lite ordning på bitarna.

Dessutom måste alla politiska verksamhetsbeslut ha tydliga mål och följas upp inom en given tid. De skall utvärderas mot sina mål och kunna omprövas. Det skall tydligt framgå vem som har det administrativa respektive politiska ansvaret. Skattebetalarna skall kunna ställa de ansvariga till svars.

Detta är inte raketforskning.

19 kommentarer:

  1. För komplicerat, kommer få oförutsedda konsekvenser. Den markmadsmässiga och rättvisa lösningen är att bara ge medborgarna pengar direkt, och låta de göra sina egna val. Se det som en investering: alla investeringar ger inte positiv avkastning, men ett fåtal kommer ge mer än tillräckligt för att motivera kostnaden.

    SvaraRadera
  2. Grundproblemet är att staten inte är kompetent nog att ställa krav på tjänster den vill använda. Betalning före eller efter kvittar om ni inte kommit överens om vad som skall levereras.

    SvaraRadera
  3. Jag är rädd för att det snarare är så att du inte är raketforskare, eller åtminstone saknar förståelse för marknadsekonomi.

    "betala bara för det antal elever som går ut med godkänt resultat"
    = alla elever får godkänt oavsett prestation.

    "ge [jobbcoacher] bara betalt för de klienter som fått ett fast jobb och lyckats behålla det i minst sex månader."
    = skapa en massa 6 månader långa låtsasjobb.

    "betala bara för de [invandrare] som klarar en [svenska-]examination."
    = fortsätt med att stora grupper i Sverige inte kan tala svenska.

    "betala då bara för de [kollektivtrafik-]turer som i princip går i tid."
    = en kollapsad kollektivtrafik som vi måste betala för ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alternativet:

      Låt nyttjaren betala själv för sådant som uppenbart inte är en uppgift för en den offentliga sektorn, och eska bidrag från frivilliga krafter vid behov.
      = saker blir bättre och bättre

      Radera
    2. Naturligtvis måste det som levereras mätas mot en objektiv måttstock för att få godkänt.

      Radera
    3. Att leverera X med kvalitet Y innan betalning fungerar i det privata näringslivet, det vill säga den fria ekonomin.

      Radera
    4. Henrik, problemet med jämförelsen är att i en normal välfungerande komersiell verksamhet så är 10-20% av tillverkningskostnaden kvalitetskontroll, och att dess resultat används för styrning. Det stora problemet i skattefinansierad verksamhet är att kvalitetsstyrningen oftast är obefintlig (vilket ofta beror på att beslutsfattarna egentligen inte förstår grundproblematiken - något som de högst sannolikt delar med en majoritet av befolkningen), inte vilka regler som används. Om man föröker lösa kvalitetsstyrningen med enkla pendrag resulterar detta typiskt bara i cycle beating, vilket Anonym 04:01 fångat på pricken.

      Det som har fungerat tidigare är offentlighetsprincipen i kombination med fritt media, eftersom man då kan använda allmänheten som kvalitétskontrollanter. För förr eller senare härsknar någon till på dålig verksamhet och försöker gå på djupet. Med en fungernde offentlighetsprincip lyckas sannolikt detta, och med fritt media kommer detta att spridas.

      Idag har vi en offentlighetsprincip som allt mer naggas i kanten (både i lag och i praxis), en press som har allt mer självcensur av komersiella skäl, samt en allt mer verktyg mot de individer som framför kritik i social medier.

      Radera
    5. Det där är väl precis vad jag tar upp i det jag skriver om mål, ansvar och utvärdering?

      Radera
    6. Missförstå inte, självklart skulle ett system där betalningen var beroende av en av statlig objektiv kvalitetskontroll vara att föredra mot dagens system, men det skulle fortfarande vara ett obönhörlig nedåtgående spiral mot noll, om än lite långsammare.

      Staten kan inte göra en objektiv kvalitetskontroll. Staten blir korrupt, den är korrupt, den korrumperar.

      Den enda objektiva kvalitetskontroll som finns, det är när kunden väljer att köpa eller inte köpa en vara på en fri marknad.

      Konstigt om du som libertarian inte ser detta.

      Det du förespråkar i ditt blogginlägg är statlig centralstyrning. Det fungerar precis lika bra som det låter, och ord som "mål, ansvar och utvärdering" betyder för staten precis vad det låter som när deras företrädare slänger sig med orden.

      Radera
    7. @Anonym 2: jag vill göra två invändningar. "Det som har fungerat tidigare är offentlighetsprincipen i kombination med fritt media,"

      Nej, det har aldrig fungerat. Vi hade tidigare en buffert i form av resterna från ett äldre samhälle, det enorma uppsvinget för Sverige i form av återuppbyggandet efter andra världskriget, samt "trögheten" i systemet. Samhället har förfallit sedan åtminstone första världskriget, det har bara hållits upp av en mängd engångseffekter samt den inneboende trögheten i samhället.

      Vi kan inte längre bygga upp Europa, vi kan inte längre införa obegränsad oljeförbränning, ej heller urandito, vi kan inte längre skicka ut hemmafruarna i industrin, vi kan inte utbilda arbetarklassen, vi kan inte längre flytta in till städerna, vi kan inte avskaffa familjen och barnafödandet.

      Alla dessa engångseffekter maskerade förfallet, när vi gick över från ett hållbart jordbrukssamhälle till det "engångssamhälle" vi har haft i nu hundra år. Det kommer aldrig igen, och vi har bränt pengarna och samhällskapitalet på finansiera socialistiska fantasier istället för att rusta för framtiden.

      Det andra "vilket ofta beror på att beslutsfattarna egentligen inte förstår grundproblematiken"

      Det gör de säkert inte, men det är inte det som är den negativa drivkraften i statens oförmåga, utan det inneboende förhållandet att en trygg maktapparat som inte är beroende av att leverera utan bara av politik, ett sådant förhållande vaskar obönhörligen fram slapphet, ineffektivitet, folkförakt och korruption. Det är meningslöst att försöka få beslutsfattare som "förstår grundproblematiken", för politisk centralstyrning är ett förkrossande destruktivt maskineri som kompetens och goda intentioner inte har en chans mot.

      Det är en av trögheterna som finns i system, att en ny maktapparat faktiskt kan vara lite produktiv i början medan den fortfarande inte har vant sig vid den ansvarsbefriade tryggheten i sin egen ohotade existens. Jag säger "kan vara", inte "är".

      Radera
  4. Delar Anonym rädsla:

    Om man bara betalar för elever som klarar ett prov i *efterhand* kommer skolorna neka elever som de är de minsta osäkra på kan klara kraven. De elever som har statistiken mot sig (låg inkomst hos föräldrar eller fel hudfärg etc) kommer inte bli antagna någonstans.
    Dessutom kommer skolan bli HELT fokuserad på skriva prov, snarare än kunskap och förståelse.

    Låtsasjobben vet jag inte dock. Problemet är att det inte finns jobb, och kommer finnas mindre i framtiden. Att på alla vis (som jobbcoacher etc) försöka öka enskilda individers chanser att konkurrera om de få jobb som finns är bara ett sätt att styra urvalet *vem* som får de få jobben, inte nödvändigtsvis att öka antalet anställningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka mål du sätter upp är en annan fråga. Det kan vara att kunna rabbla alla Sveriges kungar. Det kan vara att plocka isär och sedan ihop en moped.

      Radera
    2. @Henrik Alexandersson: Det är väl precis det som skulle hända (i bästa fall!) om staten ställde "objektiva krav", att vi hårdsatsade femårsplansvis på framtidsyrken som "Kandidatexamen i Alla Människors Lika Värde", "Queeringenjör med inriktning mot Teoretisk Genusdiskurs i Praktiken" och "Magister i Värdegrundsbaserat Partiarbete för Mångfald", samt givetvis "Att Hålla Tyst och Inte Ifrågasätta Politikerna och Skattenivån".

      Det har sedan flera årtioenden varit ett uttalat problem att de tekniska utbildningarna inte gör människor anställningsbara i tekniska företag. Givetvis finns det en stark aspekt av att "tankesmedjor" vill hålla sig själva sysselsatta med det mysiga låtsasjobbet "att klaga i media" samt att den snikna branschen vill lura skattebetalarna att stå för den utbildningsnota de själva borde bekosta, men eftersom vi i praktiken håller folk fångna i skolan tills de är 25 år gamla så faller möjligheten för branschen att själva stå för och bekosta relevant utbildning.

      Detta är självklart inte förvånande, tvärt om. Om staten ska stå för kraven, då kommer kraven mycekt snart att vara helt åt h-e.

      Politik kan inte lösa några problem, bara vara ivägen för människor att lösa dem själva.

      Jag är förvånad över dina vänsteravvikelser.

      Radera
  5. "Nej, det går inte!"
    Vanlig fras från många som är så rädda för förändringar att de aldrig vågar pröva något nytt. Och det är väl OK, så länge det bara drabbar dom själva. Men när de försöker hindra andra från att pröva något nytt, då blir det riktigt riktigt illa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi säger inte "nej, det går inte", utan "nej, vi har redan provat, och det är en fantasi att staten kan göra något rätt".

      När beställar-utförarmodellen infördes så sade man att man skulle göra precis som Hax föreslår.

      Men lik förbannat blev det som det blev, ett fullständigt havererat system som alla vet inte har någon som helst chans att fungera. Det är en inneboende egenskap hos statsapparaten, att det är det man landar i, eftersom centralstyrning och monopol sopar undan alla positiva mekanismer som möjliggör gradvis förbättring, men behåller alla incitament för korruption och förfall.

      Det är med andra ord inte "något nytt" som vi kan pröva.

      Det är samma gamla socialistiska fantasi, på nytt.

      Radera
  6. PRINCIPEN är helt rätt!

    Om jag vore diktator i Sverige skulle jag få ordning i svinstallet!

    Avskaffa alla skattefinansierade parasit- och gnällföreningar. Kan tyvärr inte namnge alla tusentals för det anses olagligt och då tvingas jag ge ännu mer pengar till dem.

    Diverse intresseföreningar får givetvis finnas men de ska inte ha ett öre från skattebetalarna.

    SIDA läggs ned.

    Hela den offentliga sektorn trimmas och allt överflödigt fett bantas bort.

    Till att börja med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. + Lägg ner SVT(r) och dra in ALLT presstöd, vill inte folk betala för din "samhällsinformation" (t.ex. Expressen) ska du fan inte, med maximal spridning, kunna förorena det offentliga samtalet med en massa vinklade nyheter, rena lögner och förtal.

      Radera
  7. Som Werner m fl varit inne på lär verksamheten anpassas efter kraven. Svåranställbara kan se sig i stjärnorna efter en coach,de är helt enkelt inte lönsamma att jobba med och detsamma gäller svagpresterande elever. Undervisningen fokuseras på att eleverna skall klara examinationen, och om denna inte är perfekt utformad (och tanken här var väl att staten inte är perfekt?) behöver inte det innebära att de fått en bra utbildning osv.

    Utopister med sina enkla recept för en bättre värld tenderar förtränga nackdelarna med sina egna idéer. Gotinna har i alla fall fattat en sak: det behövs en diktatur för att genomföra det radikalt libertarianska projektet.

    SvaraRadera
  8. Jättebra! Jag har drivit den frågan hårt om att betala skolorna del av skolpengen bara om eleverna blir godkända. Tyvärr är det aldeles för många som i dag lever på det nuvarande systemet och vill för sitt liv inte se förbättringar av det då det skulle innebära att den egna försörjningen hotades.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.