2015-04-13

Politikens måndagsexemplar


I ena ringhörnan står Moderaterna. De tycks vara på väg att förbereda en positionsförflyttning vad gäller kvalitet i välfärden. Som DN mycket riktigt konstaterar kläds Moderaternas nya politik i Socialdemokraternas ord. [Länk»]

Frågan är varför man måste beskriva detta som något slags politikförändring med glidning mot mitten.

Naturligtvis skall klassisk moderat politik vara att ställa tydliga kvalitetskrav på alla som är verksamma inom välfärdssektorn. Tydlighet, ansvar och uppföljning. Bang for the buck.

Och naturligtvis skall klassisk moderat politik vara att aktörerna i välfärden skall leverera det man kommit överens om, till det pris man har kommit överens om. Sedan är det ointressant om denna aktör tar ut vinst eller inte.

Så varför beskriva detta som en positionsförändring? Varför solka ner det egna politiska varumärket?

Varför inte locka väljare till partiet genom att visa på kompetens och konsekvens, istället för att springa efter väljarna på fel planhalva?

I andra ringhörnan står Socialdemokraterna och mumlar. Tydligen skall de anslå en kvarts miljard för att främja svensk export. [Länk»]

Låt se. Man tar alltså ut hög skatt; vilket gör det svenska kostnadsläget högre än i länder vi konkurrerar med; vilket leder till höga priser som i sin tur drabbar svensk export. Och så tar man en skvätt ur det skatteuttag som skapat problemet från början – och anslår det till att stärka svensk export.

Så visst skapar man nya jobb. I byråkratin.

Samtidigt fick Löfven en fråga om inte höjda arbetsgivaravgifter för unga kommer att skada svenskt företagande...
– Arbetsgivaravgiften för unga, när vi införde den hade vi 115 000 unga arbetslösa. Idag har vi fler, uppåt en 150 000 unga arbetslösa. Vi måste en gång kunna säga att detta var dåligt använda pengar, fortsätter Stefan Löfven.
Nu är jag ingen vän av olika skatter och avgifter för olika grupper. Men Löfvens uttalande är en tom påse, utan mer fakta.

Finns det till exempel inte en risk att ungdomsarbetslösheten hade kunnat vara ännu högre i dag – om man inte hade haft ungdomsrabatten?

Men media ägnar sig hellre åt soundbites än analys. Så Löfven kommer undan med plattityder.

Svensk politik den 13 april 2015 är helt uppenbart ett måndagsexemplar.

4 kommentarer:

  1. Media har antagit rollen av applåd-orkester och skyr numera rollen som seriösa journalister som pesten.Därför är sänkta antagningskrav på journalisthögskolorna och ett utökat presstöd en demokratisk nödvändighet.
    Hur ska det annars kunna skramla?

    SvaraRadera
  2. Från Egnells kommentarsfält, i ämnet: I princip fortfarande bara silkesvantar från medierna, Löfven får inte bli för pressad uppenbarligen. Man låter honom komma undan med floskler, upprepningar, ibland rena motsägelser och ickesvar.

    För blir han riktigt pressad blir det lyteskomik... då går han in i nån sorts oändlig loop och bara upprepar samma mening (nåt vi inte sett sen Bosse Ringholm). Skrämmande hovsamt agerande av medierna, vill man inte att det ska komma ut att han är ruskigt obildad?

    SvaraRadera
  3. "Finns det till exempel inte en risk att ungdomsarbetslösheten hade kunnat vara ännu högre i dag – om man inte hade haft ungdomsrabatten?"

    Absolut - men det är ett dåligt argument, då man kan använda samma resonemang för att motivera vilken misslyckad politik som helst. Inför den vetenskapliga metoden inom politiken! Prova olika åtgärder i slumpmässigt utvalda städer och utvärdera resultatet efter något år. /rb

    SvaraRadera
  4. Ett allvarligt samhällsproblem är att den genomsnittlige journalisten faktiskt är för korkad för att kunna genomföra ett riktigt journalistiskt arbete.

    Hur ofta hör man en följdfråga som bygger på en förståelse och analys av det just avgivna svaret? Mitt intryck är att en ordinär journalist inför en intervju har förberett en frågelista, kör igenom den och har därmed arbetat färdigt. Journalisten anser att den har utfört sitt arbete och intervjuoffret har alldeles ifred kunnat fyra av sina lika väl förberedda floskler. Båda är nöjda. Journalism har skapats.

    De enda journalister som verkar kunna utföra någon form av vettigt arbete är de som är verksamma inom näringslivsjournalistiken. Kanske beror det på att så mycket handlar om siffror och det därmed blir lätt att ställa uppenbara oriktiga utsagor mot varandra, det summerar helt enkelt inte och slirigheten blir alltför uppenbar.

    Inom den politiska journalismen är det fullt accepterat att tycka, känna och uppleva samtidigt som man blir tagen på fullt allvar utan att behöva anföra det minsta av argument.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.