Vi har en flyktingkris som uppenbarligen är utom kontroll.
Men det är bara början. En akut bostadsbrist är på väg att bli helt omöjlig. Och som svensk arbetsmarknad och integrationspolitik ser ut, så kommer vi snart att ha en verklig arbetslöshet på i vart fall 15 procent.
Oavsett vad man tycker i flyktingfrågan, så är faktum att vi redan har en massa nya människor i vårt land – som måste absorberas in i samhället om inte allt skall gå helt över styr.
Detta är vår tids stora utmaning.
Här gäller det att tänka utanför lådan. Det måste bli fråga om systemförändringar.
Intressant nog håller situationen på att bli sådan att det inte är mer politik som behövs. Politikerna har haft sin chans. Deras stelbenta system erbjuder ingen lösning. De har misslyckats.
Vi måste i vart fall våga tänka tanken att öppna för mer spontan ordning. Människor brukar organisera sig själva. Marknaden är snabbare på att anpassa sig än politiken och bättre på att utnyttja befintliga resurser. Samhällen tenderar att ordna och balansera sig själva.
Men det kommer knappast att ske. Välfärdsstaten, den hårt reglerade arbetsmarknaden, högskattesamhället och bostadsbyråkratin är heliga kor i svensk politik.
Politikerna kommer att hålla fast så hårt vid sin modell att de hellre låter systemet haverera helt än att ändra på något.
Och ett systemhaveri riskerar att även drabba kärnverksamhet, sådant som staten bör och måste ägna sig åt – som ordningsmakt och rättsväsende.
Vi lever i intressanta tider. Ironiskt nog kommer det att vara den generella välfärdsstatens främsta förespråkare som ger densamma dödsstöten.
"Samhällen tenderar att ordna och balansera sig själva."
SvaraRaderaMånga förstår inte skillnaden ligger i detta påstående. En reform som det ofta pratas om handlar om att på marginalen föränra inom ett område. Struktureformer tenderar att komma till inom en nation eller byråkratisk organisation först när det är ett högt krismedvetande och sker därmed för sent och blir allt för smärtsamt.
Jag tror HAX analys är rimlig. I den kontexten ser jag egentligen bara en politiskt möjlig lösning och det är att i det tysta acceptera ett parallellsamhälle av migranter som får leva på svartarbete, tiggeri, småkriminalitet och bidrag.
SvaraRaderaDe får hitta bostäder på något sätt - dvs vi kommer att få acceptera att vi får slum i Sverige. Basal sjukvård kan tillhandahållas genom accepterade luckor i landstingens system, frivilliginsatser och parallellimporterade mediciner. För att hålla kriminaliteten i schakt så kan man dra igång ett REVA på steroider, så att det blir inofficiellt tydligt att man ser mellan fingrarna med migranter som sköter sig medans de som begår allvarliga brott blir utvisade till något otrevligt land. Över tid så kan man försöka absorbera in parallellsamhället i det vanliga samhället.
Det blir då en ny gräns för välfärdssamhället. Den geografiska gränsen rämnar, istället blir det en gräns inom riket.
Med alla IS-supporters och jihadister vi har i landet kan det bli de som passar på att ta över och "ordna samhället" Efter islamsk sharia. Det skulle ju verkligen smaka fågel...
SvaraRaderaNeoliberalerna har ju haft invandringen som taktik att krascha välfärdsstaten för att få en nattvaktsstat. Intressant att det system som nu drabbas först är polis och rättsväsende. Och försvaret lade ju Borg och hans nickedocka Tomhylsan Tolgfors ner.
SvaraRadera