Konflikten i Kakasus har utlöst många reaktioner i media och i bloggosfären. Plötsligt är alla experter. Är man vänster, då lutar man åt att ta Moskvas parti. Är man höger, då försvarar man Georgien.
Själv skall jag erkänna att jag har fullt upp med svensk inrikespolitik och EU-frågor. Jag försöker följa det som sker i Georgien, men blir ofta mest förvirrad.
Låt mig därför kasta ut ett par, möjligen förutsägbara, tankar för diskussion. Mest för att jag är nyfiken och vill veta mer.i) Det är rimligt att anta att Ryssland driver en expansiv politik i Kakuasusregionen, eftersom Moskva ogillar att de stater som frigjort sig efter Sovjetunionens fall närmar sig väst på olika sätt.
ii) Det är ett klassiskt ryskt / sovjetiskt knep att "ryssificera" ett område så att man sedan kan gå in och hävda att man försvarar det, i enlighet med (den nya) befolkningens önskemål.
iii) Även Georgiens ledarskap förefaller en smula omdömeslöst.
iv) Sydossetien har utsatts för något slags militära aktioner från georgisk sida. Det förefaller dock som om dess omfattning och art har överdrivits rätt rejält från rysk sida.
v) Den ryska militära insatsen är större och mer våldsam än situationen egentligen kräver – även ur ett Moskva-perspektiv. Man väljer vapenmakt framför diplomati, och hoppas att folk skall vika sig för rå militär styrka.
vi) Det är tveksamt om Ryssland ens är intresserat av rimliga och fredliga lösningar i denna konflikt. Den ryske utrikesministern, Lavrovs, uttalande
"Glöm allt tal om Georgiens territoriella självständighet" tyder på en sådan inställning.
Min sammantagna bild är att vad vi ser är rysk expansionspolitik och fulspel – som har möjliggjorts av att Georgien klantat till det. Den georgiska reaktionen är i sin tur ett resultat av ryskt icke-militärt, och inte helt snyggt, maktspel för att få kontroll över Sydossetien.
Sedan har vi frågan om vilka spelare som kan antas verka för frihet och demokrati. Den frågan brukar sällan falla ut till Moskvas fördel...
Se detta som hypoteser, som kan diskuteras. Det finns säkert saker och infallsvinklar som jag har missat.
Det skall för övrigt bli spännande att se vilka som kommer att följa de fredsplaner som nu sätts upp.
Uppdatering: I kommentarerna tipsar Niklas om att
The Economist har en rätt intressant artikel i ämnet.
