2010-06-19

Hotet mot den härskande klassen

Politiker – nästa krisyrke?

Man förlorar i princip alltid respekten för organisationer, företag och institutioner som man får se på nära håll, eller inifrån. Det gäller även våra demokratiska, politiska institutioner. Vilket är en bra sak – i meningen att folk då kan våga ifrågasätta och vara delaktiga.

För den härskande politiska klassen är – på individnivå – precis lika ynklig som alla vi andra.

Politiker fattar beslut utifrån det åsiktspaket de har anslutit sig till. (Vilket ofta skett utan överdrivet mycket tankemöda.) De anpassar sig till vad de tror att väljarna vill höra. Och de försöker förhålla sig till verkligheten så gott de kan.

Just det där med verkligheten är ett problem för dem. Den passar inte alltid deras syften. Och det finns ju så många fakta. (Vilket i och för sig gör att de kan välja ut ett fåtal fakta av många – de som passar just deras agenda.) Utveckling, dynamiska effekter, marknaden och en öppen intellektuell debatt uppfattas som regel som störningsmoment. Det är därför Partiet ofta är så viktigt. Partiet är en klubb där man kan få sina idéer bekräftade och förstärkta av likasinnade. Men det behöver alltså inte ha så mycket med verkligheten att göra.

Allt det där fungerade under en tid, på grund av att utomstående – på avstånd – uppfattade de demokratiskt valda institutionerna som fina, komplicerade, ansvarstagande och kompetenta.

Informationssamhället håller på att ändra på allt det där.

Fler fakta än vad politikerna är bekväma med finns plötsligt tillgängliga för alla. Enskilda skribenter eller wiki-liknande kluster kan snabbt granska vad som sker och avslöja missar, lögner, glidningar och inkompetens. Den kvalificerade debatten har flyttat ut från de politiska salongerna och in på internet och i (vissa) media. En enskild, sketen bloggare kan nå fler politiskt intresserade än en politiker som håller tusentals torgmöten. Informationssamhället snurrar på, dygnet runt, året runt.

Det är klart att politikerna (och byråkraterna) blir obekväma, rädda, stressade, arga och stötta. Deras trovärdighet och makt är ju hotad.

Och ändå är detta bara ett led i en rätt förutsägbar, historisk utveckling. Från början tillhörde makten den som var stark. Sedan började makten gå i arv. Den första demokratireformen var faktiskt kapitalismen – som, i vart fall i teorin, gjorde det möjligt för vem som helst att bygga en kapitalbas som gav makt. Sedan kom den politiska demokratin, där i princip vem som helst – som var beredd att spela spelet – kunde få makt. Och nu håller alltså informationssamhället, i sin milt anarkomeritokratiska form, på att bli basen för makt. Alla som vill kan vara med.

Så det är kanske inte att förvånas över att politikerna vill reglera, censurera, styra och övervaka informationssamhällets själva nervsystem – internet.

7 kommentarer:

  1. Bra beskrivning på det som händer, Hax! Det är kärnan av den utveckling som följer internets spår just nu. Man skulle kunna säga att Pirat Partiet är en konsekvens av reaktionen från den etablerade makten.

    Vad hade hänt om de etablerade partierna hakat på och anpassat sig till utvecklingen? Hade PP funnits och framför allt hade vi fått någon uppmärksamhet?

    Likheterna med musik- och film branscherna är slående. Inte konstigt att de etablerade makthavarna hakar på branscherna och stöttar och stärker upphovsrätten.

    Tack för allt du skriver! Även om jag inte håller med om allt så är det givande och ibland ifrågasättande av mina egna ställningstaganden!

    Ha en trevlig sommar!

    /Riverman

    SvaraRadera
  2. Tack!

    Som vi brukar säga "Piratpartiet är internets politiska gren". ;-)

    Trevlig sommar, till dig också.

    SvaraRadera
  3. Stötte på den här artikeln om att Kanadas regering betalt en PR-byrå för att bevaka och skriva "rätta" inlägg inom ett politiskt känsligt område (säljakt). Slutsatsen är att förutom att skattepengar används för att styra opinion så kanske folk kommer drar sig för att vilja säga sin mening när de är övervakade av myndigheter.

    http://www.news1130.com/news/national/article/58287--harper-government-monitoring-online-chats-about-politics

    SvaraRadera
  4. Ja bekämpa alla inskränkningar av friheten på internet!
    Kämpa för rätten till anonymitet på internet! Allmän kryptering av all trafik ska vara default!!!

    Om staten har en roll så är det att se till att allas "public keys" för kryptering blir enkelt tillgängliga för alla. Inte att försöka komma åt allas "private keys".

    Det är vägen till frihet!

    SvaraRadera
  5. Det är en helt riktig iaktagelse och det tragiska är ju att denna utveckling kommer att accelera då det idag är svårt att hitta folk som öppet erkänner att de är partiaktiva och tar en debatt IRL.
    Krisen gäller dock inte demokratin i sig utan enbart det system vi haft hittills, den representativa demokratin som förutsätter för sin giltighet att de personer vi utser kan fatta bättre beslut än vi själva, vilket inte stämmer längre.

    Historien lär oss att ingen grupp slägger makt frivilligt så vi får se hur mycket krumbukter och 1984 samhälle vi får innan vi själva tar över.

    SvaraRadera
  6. Bra skrivet - och sanningshalten bekräftas ju också av ANNE-MARIE PÅLSSON´s (M) AVSKEDSBREV TILL SINA VÄLJARE.

    Hon gjorde en strong insats i Grundlagsdebatten 2/6-10 också - men det räckte ju ej.

    GLAAAD MIDSOMMAR !
    önskar Josef B.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.