2011-07-21

Euro-krisen banar väg för kommandoekonomi


Grekland kommer säkert att få ännu ett nödlån. Och efter det, kanske ett till. Men att det blir någon ordning i den grekiska ekonomin, det verkar allt mer otroligt.

De andra EMU/Euro-länderna måste ställa upp. Med valutasamarbetet har de surrat sig vid masten tillsammans med grekerna.

Förr hade en ekonomisk härdsmälta i vart fall kunnat isoleras till det land som missköter sin ekonomi. Så är det inte längre.

Och kön till euro-akuten växer. Portugal och Irland behåller sin plats i kön. De får dessutom sällskap av Italien och Spanien. Och om problemen blir värre för de två sistnämnda länderna, då kommer den grekiska krisen att framstå som bagatellartad.

Euro-zonen är helt enkelt för stor. Dess ekonomier är för olika. Att få alla att gå i takt är omöjligt. En storlek passar inte alla. Man skapar problem som i grunden är helt onödiga.

OK, Sverige är kanske inte heller något optimalt valutaområde. Men i den svenska kronans rike har vi "gillat läget" – och lägger mycket på geografiskt styrd fördelningspolitik. Storstadsregionerna och en och annan gruva får försörja resten. För all överskådlig framtid.

Men i euro-zonen kan man inte göra så. Det är inte praktiskt möjligt. Det är inte lämpligt. Det går utanför det europeiska samarbetets formella kompetens.

Ändå är det kanske just så man måste göra. I vart fall om man vill rädda euron.

Det finns många sätt att beskriva detta. En fiskal union. Överstatlig ekonomisk politik. Men oavsett vad man kallar det kommer resultatet att bli mer av centralstyrning och mer av kommandoekonomi.

Att detta vore förfärligt, det är vi många som tycker. Men inte alla. Glöm inte att EU:s uttalade mål är en ständigt fördjupad union. Detta kan mycket väl vara den Kris som federalisterna behöver som murbräcka för att flytta fram sina positioner – vad gäller en sammanhållen, centralstyrd europeisk ekonomi.

Vilket – naturligtvis – kommer att skapa helt nya problem. (Utan att för den sakens skull lösa de gamla, på riktigt.)

Alla tycks ha glömt bort att samarbete mellan länder måste byggas underifrån, frivilligt – inte uppifrån, med tvång.

22 kommentarer:

  1. Hur lyckas egentligen USA hålla ihop sin ekonomi? Finns det någon utjämningsskatt mellan staterna (förutom rent federala skatter) ?

    SvaraRadera
  2. Ja, hur lyckas egentligen USA hålla ihop sin fantastiska ekonomi? Vi har mycket att lära av den mycket solida, långsiktiga och i praktiken problemfria amerikanska ekonomin.

    SvaraRadera
  3. Annm, visa stater får mer tillbaka än de betalar in.

    De stater som får mer tillbaka är i stor utsträckningar de som röstar på republikanerna i presidentval, dvs samma som gnäller på den federala staten...

    SvaraRadera
  4. Vissa stater...

    SvaraRadera
  5. ANNM & Arne: USA har en klar fördel av gemensamt språk och kultur vilket gör det förbannat mycket lättare att flytta dit jobben finns än det antagligen någonsin kommer att bli här i Europa.

    SvaraRadera
  6. Skatt är Stöld21 juli, 2011 17:49

    * Bretton Woods fungerade inte i längden

    * Valutaormen kunde inte upprätthållas

    * ECUn gick i stöpet

    Och det senaste fiaskot är euron

    Snälla, snälla politiker. Nu har ni provat all världens regleringar och det har gått åt skogen varje gång.

    Varför inte prova marknaden?

    Lår räntan sättas av utbud och efterfrågan. Vill många låna så går räntan upp och om många vill spara så sjunker den. Helt sälvreglerande, Ingen mer centralplanering.

    Det är så en limpa bröd eller ett kilo kött har prissatts i århundraden, utan att skapa problem.

    Argh, att det ska vara så svårt!

    SvaraRadera
  7. ekonomisk demokrati21 juli, 2011 17:56

    http://larsosterman.blogspot.com/

    http://parasitstopp.wordpress.com/2011/05/18/visst-berattar-lognfabriken-sanningen/

    http://falkvinge.net/2011/05/29/why-im-putting-all-my-savings-into-bitcoin/

    SvaraRadera
  8. ekonomisk demokrati21 juli, 2011 18:09

    ärsch, skulle posta en länk till en ekonomisk post till den mellersta bloggen.
    men den länkade till en mjäkig post till khaddafis fördel.
    jaja, shit happens.
    jag är fö inte lars österman om någon undrar.

    SvaraRadera
  9. I USA, när skillnaden melan vissa stater och andra (på grund av industraliseringen) och de som ville ägna sig åt protektionism vill gå ur Unionen, ja då blev det inbördeskrig. Den som tror det handlade om slaveriet bör nog inse att det kom inte upp på bordet fören strax innan kriget var slut...

    Undrar vad förvändningen blir i Europa den här gågnen? Och kommer Sverige kunna hålla sig utanför konflikten...?

    SvaraRadera
  10. Matte: Du har fel. Slaveriets vara eller inte vara dominerade amerikansk politik under 1840- och 1850-talen och orsakade många lokala uppror och oroligheter innan inbördeskriget började. Det kom definitivt inte "upp på bordet strax innan kriget var slut". Det fanns ekonomiska faktorer också, men den största av dem var att plantageägare var rädda att gå under eller bli utkonkurrerade om de inte fick använda slavar. Och naturligtvis vanlig hederlig rasism.

    SvaraRadera
  11. Matte, du kan börja med att läsa "The Cornerstone Speech" som sydstaternas vicepresident, Alexander Stephens, höll redan 21 mars 1861. Inbördeskriget startade 12 april samma år.

    "The new Constitution has put at rest forever all the agitating questions relating to our peculiar institutions—African slavery as it exists among us—the proper status of the negro in our form of civilization. This was the immediate cause of the late rupture and present revolution. Jefferson, in his forecast, had anticipated this, as the "rock upon which the old Union would split." He was right. What was conjecture with him, is now a realized fact. But whether he fully comprehended the great truth upon which that rock stood and stands, may be doubted. The prevailing ideas entertained by him and most of the leading statesmen at the time of the formation of the old Constitution were, that the enslavement of the African was in violation of the laws of nature; that it was wrong in principle, socially, morally and politically. It was an evil they knew not well how to deal with; but the general opinion of the men of that day was, that, somehow or other, in the order of Providence, the institution would be evanescent and pass away... Those ideas, however, were fundamentally wrong. They rested upon the assumption of the equality of races. This was an error. It was a sandy foundation, and the idea of a Government built upon it—when the "storm came and the wind blew, it fell."

    Our new Government is founded upon exactly the opposite ideas; its foundations are laid, its cornerstone rests, upon the great truth that the negro is not equal to the white man; that slavery, subordination to the superior race, is his natural and moral condition."

    Att folk i sydstaterna nu ägnar sig åt att skriva om historien är kanske inte så konstigt.

    Men det är nog dags för dig att läsa på lite som sagt.

    SvaraRadera
  12. OT: Ett ljus i mörkret

    Enligt DN i dag har polisen begärt ut information om alla billar om passerade Lidingöbron i samband med rånet mot Stockholms auktionskammare.

    Men transportstyrelsen har sagt nej. Man kan fråga om en viss bil, men kamerorna är inte där för att övervaka medborgarna.

    Frågan ligger nu hos regeringen. Ett visst tryck kanske vore lämpligt.

    SvaraRadera
  13. F.ö. är det intressant hur många som säger sig ogilla överstatlighet men aom absolut inte kommit med några konstruktiva alternativ till lösning av krisen.

    "Vad var det vi sa"-mentalitet har aldrig löst några problem.

    Strukturproblemen i den grekiska ekonomin har inte uppstått på grund av euron, men de har accentuerats av den. Man kan med visst fog säga att man inte riktigt visste vad man fick in när Grekland blev EU-medlem, men EU är inte klubben för perfekt skötta länder. Grekland har nog från början haft ett behov EU-stöd.

    Och så länge franska och polska bönder får miljarder euro i EU-stöd så kan man väl inte gnälla allt för mycket på grekiska stödpaket. Tvärtom borde det kanske ha etablerats en kraftig strukturfond för gamla medelhavsdikaturer. Det är kanske EU:s största miss.

    SvaraRadera
  14. Johan Tjäder,

    mitt förslag är att man skrotar euron och återgår till nationella valutor. Räcker det som svar på vad vi skall göra?
    Problemet är att de som bestämmer inte anser att den lösningen finns med.

    SvaraRadera
  15. ‎158 Miljarder Euro för att rädda Grekland, 0,2 Miljarder Euro för att rädda akuta svälten i Östafrika. Något är lätt, något är svårt.

    /Petter N

    SvaraRadera
  16. Jonas V: Vilket innebär att värdet på valutor hos länder vars ekonomi kraschar sjunker dramatiskt, vilket innebär en automatisk nedskrivning av det riktiga värdet på deras skulder. Är det nödvändigtvis bättre än att skriva ner dem explicit (eller lösa det på något annat sätt) ?

    SvaraRadera
  17. Ja, det är klart bättre. Sverige från 1992 och framåt är ett exempel på hur det kan gå om man gör saker rätt.
    Sedan bör de banker som oansvarigt lånat ut pengar till Grekland stå sitt kast.

    SvaraRadera
  18. @Jonas V

    Att avskaffa euron är som att ge knark till en missbrukare med avvänjningssymptom.

    Det hjälper för stunden.

    Var är din långsiktiga lösning?

    För hur länge tror du Grekland klarar sig med egen valuta om man fortsätter med budgetmygel, korruption, jätteunderskott i handelsbalansen och en allmän skattesmitarkultur.

    Och kommer protesterna på något sätt bli mindre av att kaffet, bensinen, bilarna, strömmen och hemelektroniken kommer att bli svindyra för att Grekland plötsligt har en skvalpvaluta i fritt fall?

    SvaraRadera
  19. @Jonas V

    Sverige och Finland har ungefär samma ekonomiska utveckling sedan 1990-talet. Det ena landet med euro och det andra utan.

    Däremot har vi lärt oss genom "arbetslöshetens stålbad" att man inte kan handskas hur som helst med ekonomin.


    F.ö. hade det svenska statsbudgeten mått så lagom bra om Swedbank hade kraschat på sina huslån i Baltikum. Det tycks alla ha glömt nu fast det var bara något år sedan. Swedbank balansomslutning är stor som halva Sveriges BNP.

    SvaraRadera
  20. @Jonas V

    Självklart bör de som lånat ut pengar till Grekland stå sitt kast.

    Det som på fint språk brukar heta "moral hazard".

    Men det är ju därför som Tyskland och Frankrike känner sig tvingade att reagera. För det är just tyska och franska banker som har stora fordringar i Grekland.

    Och då börjar vi tala om "too big to fail"-situationer.

    SvaraRadera
  21. @Glatt och ANM

    Man kan fråga sig varför Lincoln väntade till 1863 med att proklamera frigivandet av alla slavar inom Unionen. I början av kriget återfördes många slavar till plantagerna av befälen på Unionssidan.

    Min källa är i och för sig "America the glorious republic" och inte wikipedia så vad vet jag. Hur som helst ju mer man läser inser man att "slaveriet" som orsak till kriget är en efterhandskonstruktion...men det var inte det som var min poäng.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.