2013-05-26
Så hackar vi EU
EU har ett uppenbart demokratiskt underskott. Unionens politiker och byråkrater lägger mycket tid och kraft på sådant som bättre kunde beslutas på lokal nivå – eller som inte behöver regleras över huvud taget. Slöseriet och vansinnesprojekten är uppseendeväckande. De medborgerliga fri- och rättigheterna urholkas.
EU:s verksamhet styrs av unionens fördrag – som är ett oerhört komplicerat, omfattande och megalomaniskt dokument.
För att reformera EU behöver man ett nytt fördrag. Inte på det sätt som medlemsstaterna nu försöker föra fram – det vill säga att hänga på ännu mera på det redan överlastade rådande fördraget. Utan ett nytt fördrag.
Ett reformfördrag för EU borde fokusera på fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Det borde slå fast våra grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Det borde sätta gränser för vad EU får, respektive inte får göra. Och det borde göra EU till en demokratisk sammanslutning.
Men hur gör man det? Att skriva ett nytt förslag är en oerhört stor och komplicerad sak – även om man vill ha ett minimalistiskt fördrag.
Där har Piratpartiet en fiffig idé. Det handlar om att sättet ett nytt fördrag antas på förutsätter att både medborgarna och medlemsstaterna kan acceptera det.
Först skall alla medborgare i EU folkomrösta om det nya fördraget, samtidigt. Detta kräver att man tar fram ett enkelt och begripligt fördrag. Det förutsätter att förslaget fokuserar på sådant som vanligt folk tycker är bra med EU, till exempel den fria rörligheten. Och det måste rimligen vara mer demokratiskt och ta våra fri- och rättigheter på större allvar – för att gå att sälja in.
Sedan skall medlemsstaterna ratificera fördraget. (Eller låta bli, för de länder som vill dra sig ur.) Det kan ske genom parlamentsbeslut, i folkomröstningar eller på det sätt varje enskild medlemsstat beslutar. På så sätt kan man se till att inte för mycket makt överförs till Bryssel. Och man blir tvungen att anpassa förslaget till de länder som hellre ser samarbete än överstatlighet.
Exakt hur ett nytt fördrag skall fram och vem som skall göra det – det kan diskuteras. Men jag tror faktiskt att (pp)-modellen är så pass fiffig att det blir bra ändå.
Men för att komma dit krävs fler pirater i Europaparlamentet, mer EU-kritik och mer medborgarrättslig aktivism. Detta är något du kan påverka, inte minst i EU-valet om ett år.
Och om denna idé inte får stöd och vinner mark? Om allt bara fortsätter som i dag? I så fall bör Sverige lämna EU så snart som möjligt.
Detta är sista chansen för EU. Så gammelpartierna och eurokraterna bör nog tänka sig för innan de avfärdar idén.
Läs även: Låt folket besluta om en ny grundlag för EU »
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
EU kommer aldrig ge upp sin maktposition och erövrade överstatlighet frivilligt. Tyvärr.
SvaraRaderaDet tror inte jag heller. Det är därför vi måste bygga upp ett tryck, som makthavarna upplever hotar dem och deras positioner.
SvaraRaderaLägg ner EU. Gör om gör rätt (inte alls).
SvaraRaderaFör att ändra försragen krävs pirater i de nationella regeringarna, inte i EU-parlamentet. Det är inte där som fördragen förhandlas fram. Det enda parlamentet kan göra är kräva ett konvent för att behandla fördragsförslag som redan ligger på bordet.
SvaraRaderaNu tänkta jag snarast på hur vi kan skapa ett yttre tryck. Att få EP-ledamöter för pp på gammelpartiernas bekostnad är en tydlig signal.
RaderaHAX, det är ett mycket tilltalande förslag, men det kommer inte att gå.
SvaraRaderaLänderna ska rösta i egenskap av medlemsländer i EU. Det är entiteten EU som ska besluta om reformering, och, för att beslutet om det framtida EU ska vara legitimt, måste det nuvarande EU vara legitimt.
Vi ger det nuvarande EU makten att genomföra resultatet av folkomröstningarna, och därigenom _godkänner_ vi EU som det ser ut i dag. Odemokratiskt och ineffektivt.
Det är bra att komma ihåg....
SvaraRaderaLAEKEN DECLARATION ON THE FUTURE OF THE EUROPEAN UNION
Denna deklaration innehöll bland annat detta:
The democratic challenge facing Europe
At the same time, the Union faces twin challenges, one within and the other beyond its borders. Within the Union, the European institutions must be brought closer to its citizens. Citizens undoubtedly support the Union's broad aims, but they do not always see a connection between those goals and the Union's everyday action. They want the European institutions to be less unwieldy and rigid and, above all, more efficient and open. Many also feel that the Union should involve itself more with their particular concerns, instead of intervening, in every detail, in matters by their nature better left to Member States' and regions' elected representatives. This is even perceived by some as a threat to their identity. More importantly, however, they feel that deals are all too often cut out of their sight and they want better democratic scrutiny.
Och det här:
More democracy, transparency and efficiency in the European Union
The European Union derives its legitimacy from the democratic values it projects, the aims it pursues and the powers and instruments it possesses.....
....
With a view to greater transparency, should the meetings of the Council, at least in its legislative capacity, be public? Should citizens have more access to Council documents? How, finally, should the balance and reciprocal control between the institutions be ensured?
etc etc
Men sedan kom det här:
III. CONVENING OF A CONVENTION ON THE FUTURE OF EUROPE
In order to pave the way for the next Intergovernmental Conference as broadly and openly as possible, the European Council has decided to convene a Convention composed of the main parties involved in the debate on the future of the Union. In the light of the foregoing, it will be the task of that Convention to consider the key issues arising for the Union's future development and try to identify the various possible responses. The European Council has appointed Mr V. Giscard d'Estaing as Chairman of the Convention and Mr G. Amato and Mr J.L. Dehaene as Vice-Chairmen.
Och ur detta kom EUs konstitution som sedan blev Lissabonfördraget.
Sensmoral: Med mycket få undantag brukar inte abottar rösta för att lägga ner sina kloster.
" ... then, will you be interested?" Troligen inte ens då. Det mesta fungerar enligt principen: "Jag vet vad jag har, inte vad jag får" och att de flesta inte klarar av/orkar/bryr sig i politiska frågor och spörsmål mer än att svara Ja eller Nej på folkomröstningsfrågor som inte har nån politisk bäring, än mindre någon demokratisk.
SvaraRaderaSocialistisk demokrati har vi nämligen fått lära oss handlar om att lämna över styret av sitt eget liv till självutnämnda folkrepresentanter, handplockade ur den politiska kennelklubben, och som sinsemellan är satta att utöva nämnda "demokrati".
So, all things considered, we´re fucked, anyway we choose".
Världen befinner sig i ett tillstånd av smärtlindring och undersköterskan börjar få slut på smärtstillande. Hon viftar dock hoppfullt åt oss om att hon har massor av plåster att tillgå när det tar slut.
SvaraRaderaVad gör en hund eller en björn eller annat djur som blir inträngt i ett hörn eller upplever ett hot, Henrik?
SvaraRaderaLika bra att gå ur direkt. Det är också det som majoriteten svenskar vill göra.
SvaraRaderaSamma reformfördrag borde i konsekvensens namn gälla för alla städers och regioners Sverigemedlemskap.
SvaraRaderaVarför vill HAX inte låta folket säga sitt om det?
Absolut inte. Jag skulle ALDRIG acceptera att franska och tyska väljare får någon sorts överprövningsrätt över den svenska väljarkåren.
SvaraRaderaTänk om vi tillämpat samma princip gentemot centralmakten i Mälardalen. Eller gäller dubbla måttstockar?
RaderaMen det var ett jävla tjat om Mälardalen. Hellre Mälardalen än Bryssels bakgator...
RaderaMupphelvete!