Politiken dödar demokratin

Människor är olika. Vi har olika önskemål, behov, förutsättningar, intresse och smak. Vi vill olika saker, vi tror på olika saker och vi har olika livsmål. Därför borde människor få bestämma över sina egna liv själva i så stor utsträckning som möjligt.

På andra sidan har vi politikerna. Deras affärsidé är att bestämma över alla andra. De politiker som först lyckas få en majoritet på sin sida kan sedan tvinga alla andra att göra på ett visst sätt. One size fits all, typ. Vilket är en idiotisk idé oavsett om den kommer från (s) eller (m).

Det kan hända att vissa saker behöver beslutas (och finansieras) gemensamt. Men i så fall skall det vara uppenbart viktiga saker som oundvikligen är av gemensamt intresse. Inte bara för att politikerna vill eller kan bestämma över andra. Inte för att politikerna skall kunna påtvinga andra sina egna åsikter, hangups och moralkakor. Inte för att hålla särintressen inom fack, näringsliv och byråkrati på gott humör. Inte för att köpa röster av vissa grupper på andra gruppers bekostnad.

Men det dagliga politiska arbetet går på högvarv för att styra och ställa över folk. Kommuner, landsting, riksdag och EU fullständigt sprutar ur sig nya lagar, regler och förordningar. Ofta sker detta i ett så högt tempo att inte ens politikerna själva hinner med eller förstår vad de sysslar med. De folkvalda i riksdagen har degraderats till ett knapptryckarkompani. Och i Europaparlamentet har man kortslutit hela den demokratiska processen för att öka tempot.

Resultatet blir dålig lagstiftning, verklighetsfrånvända regler och förmynderi. Viktiga värden som medborgerliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer offras i realpolitikens namn. Själva demokratin berövas alla former av verkligt innehål och mening. Mångfald och öppenhet ersätts med centralstyrning och beslutsfattande i slutna rum.

Som jag brukar påpeka: All makt går ut över folket.