Så här kan vi ju inte ha det

Om man inte hanterar de praktiska problem som stor flyktinginvandring i kombination med en generell välfärdsstat skapar, då kommer vi att få problem. Missnöje kommer att kanaliseras ut i rasism och motsättningar. De som jobbar och betalar för allt kommer att få nog. Systemen kommer att krisa och inte leverera vad skattebetalarna förväntar sig.

Ett citat från Hans på Motpol:

Medierna fortsätter att upprepa att det tar i snitt åtta år för en nyanländ att komma i arbete i Sverige (men utelämnar att det enligt SCB:s sätt att räkna räcker att ha ett arbete en timme i veckan). Det låter illa men är egentligen en förskönande siffra. Centerpartisten Staffan Danielsson bad Riksdagens utredningstjänst titta på hur det i själva verket såg ut och resultatet, som är aggregerat, blev följande uppdelat i tre kategorier: 

- av de som har varit upp till 15 år i Sverige har 34% arbete på hel- eller deltid
- av de som varit 11-15 år i Sverige är siffran 50%
- av de som har varit här i 16 år eller längre är andelen hel- eller deltidsarbetande 59%. 

Detta är vad regeringen Löfven har att bemöta med konkret politik. Det är därför besvärande att han inte förhåller sig till dessa fakta över huvud taget. Givet detta kommer dessa siffror att se ännu värre ut om tio år.

I grunden är det rätt enkelt. Människor som saknar lämpliga kunskaper och färdigheter (och som ofta saknar språket) kan inte räkna med att få lika bra betalt för sin arbetskraft som andra. Detta förhållande går inte att komma runt eller blunda för.

Det finns många aspekter på detta. Men den stora bromsklossen är facket. Skulle någon anställa någon till en lägre lön – utanför kollektivavtalen – då blir det tvärstopp. Då blir det konfliktåtgärder och blockad.

Ur fackets synvinkel är detta helt logiskt. Man vill undvika lönedumpning och låglönekonkurrens. (Även om det ofta handlar om jobb som annars inte kommer att utföras över huvud taget.)

Så läget är låst. Men så kan vi ju inte ha det. Vi har inte råd att ha större delen av alla nyanlända i arbetslöshet och bidragsberoende. Och vi kan inte ta in stora grupper människor i välfärdssystemen som kostar mer än de tillför. Det fungerar inte, speciellt inte i längden.

Jag har inget emot flyktingar och migranter. Jag är däremot skeptisk till den generella välfärdsstatens rimlighet och hållbarhet. Det gäller i ett längre perspektiv oavsett migrationen. Systemet är helt enkelt inte hållbart.

Ironin i det hela är att det i slutändan kommer att bli vänstern, de rödgröna och facket som dödar den generella välfärdsstaten. Det riskerar att ske under oordnade och stökiga former. Och det kommer att orsaka skarpa motsättningar i vårt samhälle.

(Och tro inte att det hjälper att rösta på SD. De saknar helt insikt om den generella välfärdsstatens problem. Snarare är den en central – och ohållbar – del av deras politik.)

Staten är som bekant den stora illusion i vilken alla tror sig kunna leva på andras bekostnad. Men det är just en illusion. Vad vi behöver är inget mindre än ett Systemskifte – anpassat till verkligheten och verkliga förhållanden.


Läs även Motpol: Regeringens alternativa fakta »