Moderaterna måste bli frimodigare

I vart fall för tillfället tycks stormen kring M-ledaren Anna Kinberg Batra ha bedarrat. Nu gäller det att hon tar in en extremt kompetent partisekreterare. Det finns en del möjliga kandidater, även om de flesta inte längre är inne i partimaskineriet.

Men en sak ligger främst på partiledarens axlar: Att vara visionär, sympatisk och underhållande.

AKB var inne på ämnet vid dagens presskonferens. Hon säger att hon inte känner igen sig i att hon uppfattas som stel och att hon inte ger raka svar. Men så är det. Hon behöver en bra coach för att inte bara framstå som kompetent – utan även rekorderlig och trevlig.

Erik Hörstadius formulerade en gång saken som att människor röstar på folk som de kan tänka sig att bada bastu med. Det ligger mycket i denna iaktagelse.

Sedan gäller det att beröra människor. En populär beskrivning av vad som gör saker virala i den digitala världen säger att materialet måste svara på ett antal frågor. »So what? Why should I care? What's in it for me?« Räkna inte med att människor kommer att internalisera abstrakta politiska budskap på egen hand.

I detta sammanhang finns en faktor till – förmågan att väcka starka känslor. Att få folk att känna engagemang och delaktighet. Att skapa hopp och visioner. Att spela på det vackra och det rörande. Att rida på rättmätig vrede. Att vara underhållande. Att göra politiken intressant och spännande.

Att ha en tydlig ideologisk grund underlättar i sammanhanget.

Moderaterna måste helt enkelt bli modigare, roligare och mer engagerande. Det är en uppgift för hela partiet – men framförallt för partiledaren.

Moderaterna - Låt Anna vara Anna. (Eller inte.)

Moderater, fatta: Ni har ingen att ersätta Anna Kinberg Batra med.

Jo, den ende av allmänheten kände moderaten, Hanif Bali. Det skulle bli succé, så han får säkert inte. Gud förbjude att Moderaterna någon gång skulle göra något spännande eller intressant.

Sedan har vi förstås the nuclear option. Bildt. Hökmark. Fjellner. Odenberg. Under rådande omständigheter skulle nog till och med Adelsohn ställa sig till förfogande.

Alltså, ni har inte någon.

Jag känner AKB lite grand, från förr. Kindpuss om man råkar ses, typ. Redan i tonåren serverade hon mig GT på någon MUF-fest. Jag har intresserat följt vad hon gjort under sin karriär.

Jag tror att hon kan bli bra. Där finns en frihetlig ideologisk låga som tändes i redan i unga år, på den tiden hennes parti stod på något slags ideologisk grund. Efter många år som riksdagsgruppens ordförande kan hon precis allt. Se där, två goda tecken på kompetens. (Men kompetens kan naturligtvis ödeläggas av dåliga medarbetare och rådgivare.)

Dessutom är AKB en människa som jag rimligt mycket skulle våga lita på som statsminister. Hon kommer inte att låta skjuta demonstranter. Hon kommer att vara angelägen om att respektera grundlagen. Hon förstår att demokrati omfattar större värden.

Hon skulle rent av kunna bli den frihetliga humanismens banerförare. Om hon vill. Vilket kräver en del självständigt tänkande. En plattform god som någon.

Och tro det eller ej – hon kan bli en svensk Thatcher.

Man ser det ibland. Som i tv efter Moderaternas Sverigemöte. Då var det som om hon tagit sig en joint och bestämt sig för att komplettera sina övriga färdigheter i media med personlighet. Då gick hon rakt genom rutan. Sedan klingade det av igen. Identifiera vad det var som fick henna att känna sig bekväm då – och använd er av det.

Annars får det bli Hanif.

M flirtar med S för att inskränka demokratin

Den hårt kritiserade Decemberöverenskommelsen har som bekant fallit och samtliga de borgerliga partierna har lämnat den.

Därför är det uppseendeväckande att läsa i DN att M-ledaren, Anna Kinberg-Batra, vill blåsa nytt liv i DÖk. [Länk»] Men inte i form av en överenskommelse – utan genom att ändra regelverket, i riksdagsordningen.

Moderatledaren vill alltså lagstifta om hur riksdagens ledamöter skall få lov att rösta!

Det går uppenbarligen att inskränka demokratin genom beslut som fattas i god demokratisk ordning.

Och så kommer det. Anna Kinberg-Batra: – Jag skulle välkomna sådana diskussioner om Socialdemokraterna öppnade för det.

Det är alltså så det är tänkt. M och S skall göra upp – i syfte att kringgå resultaten av allmänna, demokratiska val.

Kommer även EU att försöka stoppa kryptering?

Nybloggat på HAX.5July.org:

A first sign of an EU ban on encryption? »

Plötsligt hör vi moderaternas partiledare uttrycka sig i ordalag som påminner om den brittiske premiärministerns – när det gäller att förbjuda eller kringgå kryptering. Det får mig att misstänka att det finns ett större policy-projekt på gång i frågan.

Den svenska borgerligheten måste göra upp med arvet efter Reinfeldt

Vänstern är alltid sur och aggressiv. Dess företrädare vill tillrättavisa och ändra på andra människor. Hela det socialistiska projektet eldas med avundsjuka mot de människor som tar sig samman och skapar något i sina liv. Sin egen politiska oförmåga försöker vänstern skylla på andra.

Det tråkiga är att även borgerligheten tycks ha tappat sin mentala spänst.

Allianspartierna borde måla en framtid i ljusa färger som frihet, ansvar och respekt.

Men borgerligheten under Reinfeldt, den förlorade sin själ. Det ideologiska arvegodset skulle "vädras ut" för att citera förre statsministern. Han varnade för att ha visioner.

Istället fick vi en arbetslinje som – istället för att bli ett slag för arbetets värde, glädje och för de människor som jobbar och sliter – mest kändes småskuren, ogin och elak.

Och nu, efter valet, sitter borgarna där med en decemberuppgörelse som inte bara bakbinder dem i riksdagen – utan även hindrar till exempel Moderaternas nya ledare Anna Kinberg Batra från att ge några som helst konkreta svar på medias frågor.

Den svenska borgerligheten måste göra upp med arvet efter Reinfeldt. Den måste åter ställa sig på den enskilda människans sida mot staten. Den måste återinföra ordet "frihet" i samhällsdebatten. Den måste skapa en optimistisk och engagerande vision.

Så, vad vill Moderaterna? Egentligen?

I dag valdes Anna Kinberg Batra som väntat till ny ledare för Moderaterna.

Hennes installationstal innehöll dock inga direkta nyheter. Speciellt saknade jag principer och visioner.

Jag tror att detta är borgerlighetens stora problem.

Man pekar inte framåt, eftersom man har kastat bort den kompass som visar vad som är framåt.

Man har inga visioner, eftersom man inte längre står för några tydliga principer.

Och principerna har fått ge vika för maktpolitik – som till exempel decemberöverenskommelsen, krypandet för EU och i övervakningsfrågorna.

Det räcker inte med att nämna ordet "frihet" i förbigående. Man måste ge det liv och fylla det med innehåll. Man måste visa lite engagemang.

Om den svenska borgerligheten skall ha en chans – då måste den bli modig, rolig, principfast, visionär och spännande.

Svensk borgerlighet måste stå på människornas sida mot staten – inte förkroppsliga staten.

Även om det inte märktes i dag, så tror jag faktiskt att AKB har vad som krävs. Hon skulle kunna bli en svensk järnlady. Men jag är också rätt säker på att hennes politiska omgivning kommer att fega ur och försöka hindra alla sådana tendenser.