Den 10-11 december kommer EU:s ledare att besluta om det så kallade Stockholmsprogrammet. Detta är det ramdokument där EU rullar ut sin överstatlighet vad det gäller juridik, straffrätt, civilrätt, ordningsmakten, migrationsfrågorna – och övervakningsstaten.
Det har funnits många dokument med olika bud om Stockholmsprogrammet. Först hade vi EU:s "framtidsgrupp" som kom med rätt långtgående förslag. Och i juni i år kom kommissionens dokument som var fånigt vagt i sina formuleringar. Sedan hade vi Europaparlamentets till intet förpliktigande resolution (åsiktsförklaring) i frågan i förra veckan.
Och så har vi det skarpa förslaget – ministerrådets arbetsdokument.
Senaste varianten av ministerrådets förslag (till beslut på EU:s nästa toppmöte) finns här.
Det är detta dokument vi måste lusläsa och rikta kritik mot, innan toppmötet. Jag har inte hunnit titta igenom allt i detalj, men här är några stolpar att börja med.
# Tanken på en strängare implementering av EU:s ramdirektiv mot rasism kommer att ge oss
åsiktslagar, där till exempel vissa (men inte alla) folkmord blir förbjudna att ifrågasätta, bagatellisera eller förneka. Det handlar alltså om lagstiftning om
vad folk skall få lov att tycka.
# Skrivningarna om åtgärder för att stoppa missbruk av den fria rörligheten, de känns som ett rent beställningsverk från förespråkarna för ett obligatoriskt, gemensamt,
EU-ID-kort.
# I avsnitten om informationsutbyte finns, löst formulerat, embryot till
EU:s nya säkerhetsbyråkrati. (En del matnyttigt i denna fråga
finns här. Och
här.)
# Avsnittet om bilaterala avtal kan vara en dörröppnare för till exempel
ACTA-avtalet.
# Registrering av passageraruppgifter,
PNR, på till exempel flyget finns med i det senaste dokumentet. (Och vi vet att vissa medlemsstater även vill registrera tågresor, bilhyror och hotellövernattningar.)
# Ordningsmaktens arbetsformer är också intressanta. Det talas bland annat om
Joint Investegation Teams och användning av
hemliga agenter.
# Och så har vi den vanliga moralpaniken om hur hemskt allt är på
internet, som återkommer på flera platser i dokumentet.
Sedan har jag inte hunnit plöja till exempel delarna som rör migration- och flyktingfrågor. Men jag har förstått att det skall finnas många dåliga förslag även på dessa områden.
Och jag kan ha missat mycket annat. Än så länge har jag bara hunnit med en snabb genomläsning av ministerrådets papper. Punkterna ovan är sådant som direkt slår mig eller som sticker ut. Därför behövs det fler kritiska ögon som går igenom materialet a.s.a.p.
Nu är det alltså hög tid att kasta sig över texten, analysera den och offentligt kritisera de dåliga delarna.
(Detta dokument – det skarpa förlaget – har för övrigt aldrig passerat någon folkvald församling. Det har helt och hållet hanterats på ministerrådsnivå.)
Ta upp debatten nu! Om två veckor är det för sent...