2015-05-15

Falk-fallet: Så här kan vi inte ha det!


Sverige måste vara en rättsstat där de myndigheter som ryms under benämningen "ordningsmakten" skall följa reglerna och respektera domstolarnas beslut.

Den senaste rättsliga processen mot Jonas Falk är kantad av skandaler. I detta stora narkotikamål finns åklagare som spelat falskt, poliser som med till visshet gränsande sannolikhet har manipulerat bevis, rekordlånga häktningstider och en tingsrätt som begått rättegångsfel. Men när hovrätten till slut frikände Falk hade man ändå kunnat hoppas att allt var över.

Falk fick bara vara ute i frihet i ett dygn. Sedan såg svenska och spanska åklagare till att få honom gripen igen – för att utlämnas till Spanien, som utfärdat en europeisk arresteringsorder, en EAW.

Det absurda är att det spanska målet mot honom går ut på att han skall ha tvättat pengar efter en narkotikaaffär där en svensk hovrätt har frikänt honom. Han åtalas alltså i princip en gång till för samma brott, fast i ett annat land. Vilket resulterat en juridisk härdsmälta. Om han inte är skyldig till narkotikabrottet – då finns det ju inte heller någon grund för något skattebrott kopplat till det icke existerande huvudbrottet.

Detta tycks vara den nya taktiken med EU:s rättsordning under Eurojust och EAW. Kan man inte fälla en person i ett land – då försöker man i ett annat. Den svenska hovrättens beslut ignoreras helt.

EAW är redan hårt kritiserad, eftersom den används betydligt mer frikostigt och vårdslöst än lagstiftarna hade tänkt sig. Till stor kostnad, skall tilläggas. Och nu missbrukas den alltså för att kringgå rättsstatens grundläggande principer.

EAW dras även med problemet att den bygger på "ömsesidigt erkännande" – vilket betyder att EU-länderna gått med på att okritiskt acceptera varandras rättssystem. Det är som ett dåligt skämt. Rättssäkerheten i länder som Spanien, Italien och Grekland lämnar mycket i övrigt att önska. Och i dysfunktionella medlemsstater som Bulgarien och Rumänien har rättssäkerheten till stora delar trängts undan av korruption och maktmissbruk. Det går helt enkelt inte att lita på att någon får en rättvis och rimlig rättslig prövning i dessa länder.

Egentligen är det ännu värre. Vi lever i en tid där människor som maktapparaten ogillar kan utsättas för snart sagt vilka internationella rättsövergrepp som helst. Fråga till exempel de två egyptier som sändes till tortyr och skenrätt i Egypten av Säpo, CIA och regeringen Persson. I denna bild är det som nu sker med Jonas Falk en förfärande men inte oväntad del.

Den enskilda medborgarens rättssäkerhet är satt ur spel. Ordningsmakten och maktapparaten pissar på de svenska domstolarna. Vi håller på att få en ordning som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Och politikerna bara tiger. Möjligen begriper de inte vad rättssäkerhet är och varför den är viktig. Eller så bryr de sig inte. Vilket är synnerligen oroväckande.

Om folkets valda representanter inte ställer sig bakom rättsstaten – då måste de bort. Då förtjänar de inte längre medborgarnas förtroende.

Om folkets valda representanter inte förmår hålla ordning på ordningsmakten och se till att domstolarnas beslut respekteras – då är de antingen förfärande inkompetenta eller direkt ondskefulla. Då har de blivit vårt demokratiska samhälles inre fiende.

Om folkets valda representanter är så förblindade av EU:s strålglans att de inte längre är beredda att stå upp för våra grundläggande fri- och rättigheter – då har vi nått en punkt där medborgarna måste överväga att göra uppror. För att försvara den demokratiska rättsstaten.

Istället för att jönsa runt och hota att upplösa företag som har skev könsbalans i sina styrelser borde justitieministern omedelbart ta tag i fallet Jonas Falk. Svenska åklagare skall ges tydliga förhållningsregler om att inte kringgå domstolarnas beslut. De spanska myndigheterna måste få klart för sig att Sverige ser fallet Falk som ett tecken på att vårt land inte kan bedriva ordnat rättsligt samarbete med Spanien. Och EU måste få klart för sig att det ömsesidiga erkännandet av olika länders rättssystem måste bygga på att dessa länder faktiskt respekterar rättsstaten och dess grundläggande principer. Punkt.

Att inte göra något duger inte. Det är nämligen också ett val. Då kommer allt bara att bli värre. Mycket värre.

Länkar: Dagens Juridik » | Expressen » | Reclaim Justice »

Flattr this

11 kommentarer:

  1. Nu går det ju utmärkt att begå skattebrott utan knarkpengar så kritisera i så fall faktafel i skattebrottet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag förstått den delen av målet rätt, så har det cirkulerat pengar som spanjorerna hävdar kommer från den knarkaffär som JF friats från. Han själv har redovisat andra källor för dessa pengar. Lagliga källor, vill jag minnas.

      Radera
  2. Vad är att vänta med en justitieminister som uppenbarligen helt utan betänkligheter på fullt allvar föreslår upplösning av bolag som inte uppfyller ställda kvoteringskrav. Hejdlöst.

    Den förra justitieministern var intresserad av att skicka gredelina kuvert till misstänkta som en upplysning till grannar och brevbärare.

    Att eventuellt låta en rumänsk domstol begära utlämning enligt eget skön är bara en logisk fortsättning av stollerierna.

    Kan ingen bara stänga Gökboet i Bryssel?

    SvaraRadera
  3. Sverige är en humanitär stormakt och då behöver man inte vara en rättsstat längre! Vi delar ju ändå allas vår gemensamma värdegrund!

    SvaraRadera
  4. Vi får de politiker journalisterna säger att vi ska rösta på.
    Vi får de politiker vi röstar på.
    Sedan får vi den regering politikerna kommer överens om att vi röstade på.

    SvaraRadera
  5. "att okritiskt acceptera varandras rättssystem" – jamen hur går det när de extremt uppenbart krockar med varandra?

    Sen kanske jag är för uppfödd på jänkar-advokat-TV-serier, men där händer det i alla fall att saker döms som olagliga för att de inte är förenliga med det mest grundläggande rättsdokumentet.

    Har sagt det förr och envisas: subsidiaritet.

    SvaraRadera
  6. "att okritiskt acceptera" – jag ser här en parallell till DÖ. Det finns någon slags samstämmighet, en Jante-anda. Egentligen är det en oförmåga, kanske t.o.m. ovilja att stå upp för sin egen åsikt, sin egen-het, i en natur där andra åsikter finns, prominenta. Man vill inte ha mothugg…


    "att okritiskt acceptera varandras rättssystem" – jamen hur går det när de extremt uppenbart krockar med varandra?

    Sen kanske jag är för uppfödd på jänkar-advokat-TV-serier, men där händer det i alla fall att saker döms som olagliga för att de inte är förenliga med det mest grundläggande rättsdokumentet.

    Har sagt det förr och envisas: subsidiaritet.

    SvaraRadera
  7. Det där med demokratur känns inte längre så avlägset.
    Det börjar med en värdegrund och glider snabbt vidare.

    SvaraRadera
  8. Allt inklusive SD börjar med en värdegrund och glider vidare.

    SvaraRadera
  9. Sådärja då har spanska rätten kastat ut åtalet och släppt honom fri.
    Blir intressant att se om pajasåklagarna kommer att göra om utredningen som domstolen sågade.

    SvaraRadera
  10. Och ändå är det det "osäkra" Spanien som slängt ut fallet med motiverigen att förundersökningen inte gått rätt till. Vad säger det om Svensk rättssäkerhet... Man blir mörkrädd.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.