Stephen Fry anmäld för hädelse

Nybloggat på HAX.5July.org:

Stephen Fry to be charged with blasphemy? »

"(W)hy shouldn’t we be allowed to criticize religion? It makes claims about how things should be done and organized in society – so, we must be allowed to criticize and even mock it."

Euro-krisen: Stormvarning

I Grekland har man problem med att få ihop en regering. Och om det ändå lyckas är det troligt att den kommer att avvisa de nu aktuella krispaketen. Och skulle man mot alla odds få ihop en regering som ställer upp på dessa, då måste hela härligheten ändå igenom det grekiska parlamentet. Ord som snöboll och helvete faller en in.

Och nu håller tyskarna på att ruttna på grekerna, på allvar. Om inte annat så är det inrikespolitiskt omöjligt för Merkel med en situation där grekerna glatt tar emot tyska skattebetalares pengar och sedan river skuldsedeln. Den allt mer utbredda tyska uppfattningen tycks vara att det är dags att kasta ut Grekland ur euro-samarbetet. Hur det nu skall gå till, rent praktiskt.

I Spanien har staten gått in med 10 miljarder euro för att rädda banken Bankia. Till att börja med tyder detta på att förra årets strukturreform i den spanska banksektorn inte flög. Det betyder dessutom att den spanska bankakuten nu är öppen, vilket med säkerhet leder till att fler krisande banker kommer att ställa sig i kö. Det har Spanien förmodligen inte råd med. Många påpekar också, mycket riktigt, att Bankias bailout bara är toppen av ett isberg.

Bailouts för de spanska bankerna sänder för övrigt en riktigt dålig signal vad gäller hela euro-samarbetet – inte minst då mycket tyder på att den europeiska centralbanken, ECB, kommer att behöva göra en seriös brandkårsutryckning här.

Och i Italien har självaste Mario Monti öppnat för att börja trixa med bokföringen. Ett ökat "icke officiellt" italienskt budgetunderskott är dock ett skott rakt mot trovärdigheten för EU:s nya, fina euro-pakt. Att sopa problem under mattan är ju precis det beteende som försatt euro-zonen i den kris den nu befinner sig i. I helgens italienska lokalval är den verkliga vinnaren Movimento Cinque Stelle – som leds av en stand up-komiker och som bland annat vill att Italien skall lämna euro-samarbetet.

Euro-pakten, ja... Den är inte i hamn ännu. Den 30 maj skall irländarna ha en folkomröstning om saken. Och i Tyskland är pakten inte ratificerad ännu, vilket är tänkt att ske i juni.

Samtidigt går länder som Belgien en balansakt på slak lina. Vilket ökar riskerna även för svenska banker och den nordiska finansmarknaden.

Vad kan väl möjligen gå fel..?

Detta kan sluta hur som helst. Inte minst med tanke på att den ekonomiska oron på vissa håll nu är på väg att följas av politisk instabilitet och oreda. Insatserna blir allt högre.

Den enda lösning jag kan se är att euro-samarbetet avvecklas (eller begränsas till en snäv krets av ekonomiskt likartade länder) under ordnade former – innan det måste ske, under totalt kaos och tumult.

"Fredsvaluta" – pyttsan!

Euro-krisen banar väg för kommandoekonomi

Grekland kommer säkert att få ännu ett nödlån. Och efter det, kanske ett till. Men att det blir någon ordning i den grekiska ekonomin, det verkar allt mer otroligt.

De andra EMU/Euro-länderna måste ställa upp. Med valutasamarbetet har de surrat sig vid masten tillsammans med grekerna.

Förr hade en ekonomisk härdsmälta i vart fall kunnat isoleras till det land som missköter sin ekonomi. Så är det inte längre.

Och kön till euro-akuten växer. Portugal och Irland behåller sin plats i kön. De får dessutom sällskap av Italien och Spanien. Och om problemen blir värre för de två sistnämnda länderna, då kommer den grekiska krisen att framstå som bagatellartad.

Euro-zonen är helt enkelt för stor. Dess ekonomier är för olika. Att få alla att gå i takt är omöjligt. En storlek passar inte alla. Man skapar problem som i grunden är helt onödiga.

OK, Sverige är kanske inte heller något optimalt valutaområde. Men i den svenska kronans rike har vi "gillat läget" – och lägger mycket på geografiskt styrd fördelningspolitik. Storstadsregionerna och en och annan gruva får försörja resten. För all överskådlig framtid.

Men i euro-zonen kan man inte göra så. Det är inte praktiskt möjligt. Det är inte lämpligt. Det går utanför det europeiska samarbetets formella kompetens.

Ändå är det kanske just så man måste göra. I vart fall om man vill rädda euron.

Det finns många sätt att beskriva detta. En fiskal union. Överstatlig ekonomisk politik. Men oavsett vad man kallar det kommer resultatet att bli mer av centralstyrning och mer av kommandoekonomi.

Att detta vore förfärligt, det är vi många som tycker. Men inte alla. Glöm inte att EU:s uttalade mål är en ständigt fördjupad union. Detta kan mycket väl vara den Kris som federalisterna behöver som murbräcka för att flytta fram sina positioner – vad gäller en sammanhållen, centralstyrd europeisk ekonomi.

Vilket – naturligtvis – kommer att skapa helt nya problem. (Utan att för den sakens skull lösa de gamla, på riktigt.)

Alla tycks ha glömt bort att samarbete mellan länder måste byggas underifrån, frivilligt – inte uppifrån, med tvång.

Samtidigt, i Euro-zonen...

Det ekonomiska mullret i EU och EMU/Euro-zonen tilltar i styrka.

EU-kommissionär Michael Barnier är nu på väg att plocka upp ordförande Barrosos idé om att reglera och tygla kreditvärderingsinstituten. Det vill säga hugga huvudet av budbäraren - och förbjuda dåliga nyheter. Det känns som en mycket märklig och något klen plan.

Samtidigt blinkar varningslamporna ilsket vad gäller Italien. Siffrorna pekar tydligt på en fullständigt ohållbar situation. (Den europeiska centralbanken, ECB, stödköper för övrigt just nu italienska statspapper. Det kommer inte att hjälpa på sikt, men det ger kanske lite andrum att fundera på vad man skall göra.)

Strategin att isolera den ekonomiska krisen till Grekland, Irland och Portugal har uppenbart misslyckats. Nu är inte bara Italien, utan även Spanien på väg ner i det stora svarta hålet. Och fler står på kö.

Politikerna är villrådiga. Problemet ligger på deras bord - eftersom det är de som har skapat den centralstyrda valutaunion som nu är på väg att falla på sin egen orimlighet. Men vad skall de göra?

Man kan sluta kasta goda pengar efter dåliga och låta Grekland gå i "konkurs". Men kan en del av ett valutaområde verkligen göra det? Och vilka är spridningsriskerna?

Ett annat alternativ är konstgjord andning, genom att ECB ökar inköpen av statspapper från de länder som är i kris. Men det löser inget på sikt. Och det kommer att vålla ECB stora problem.

Eller också tar man fram storsläggan och skapar en fiskal union - det vill säga att alla Euro-zonens statspapper ersätts med "eurobonds". Det innebär i så fall att EU i praktiken tar kontrollen - den slutliga kontrollen - över medlemsstaternas ekonomier.

Vi lever i intressanta tider.

Och nu blir det finanskris...

Nya siffror visar att underskottet i Greklands statsfinanser förra året var större än man tidigare känt till. Och underskottet för i år blir också högre än väntat. Så högt att man spräcker taket i de villkor som EU satte upp för sin förra ekonomiska brandkårsutryckning.

Sedan står Portugal på tur. Och därefter de irländska bankerna.

Det börjar kännas tjatigt att påpeka, men det där med en valuta- och räntepolitik (Euro/EMU) för helt disparata ekonomier var nog inte så lyckat.

Läs mer hos SR Ekot...

Krisen, EU och bankerna

Efter Grekland kommer Spanien först i kön.

I EU talas nu allt mer om en spansk "bail-out".

Och det är inte bara EU, EMU-samarbetet och de europeiska skattebetalarna som kommer att få problem.

Som om bankerna inte har det jävligt nog ändå, så är de europeiska storbankernas utlåning till de länder som är i kris närmast ofattbart stor.

Det sägs att bara tyska och franska banker har lånat ut sisådär 8.000.000.000.000 kr till Grekland, Spanien, Portugal och Irland. (Typ sex gånger den svenska statsbudgeten.)

Den totala utlåningen från EU:s banker till de fyra länderna uppskattas ligga på knappt dubbla det beloppet.

Exit poll: Irland röstade ja till EU-fördraget

The Irish Times

I morgon röstar Irland

I morgon folkomröstar Irland – för andra gången – om EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget. Det vill säga en milt omskriven variant av EU:s så kallade konstitution, den som folken i Frankrike och Holland röstade nej till när de blev tillfrågade.

Om Irland skulle rösta ja, då får det en del konsekvenser.

EU blir en federalstat, som USA eller Tyskland, genom att unionen nu blir en juridisk person.

Medlemsstaternas veto försvinner i princip. Sverige och de andra länderna kommer inte längre att kunna stoppa vansinniga förslag genom att säga att detta kan vi och våra medborgare aldrig gå med på.

Politikerna får rätt att utöka EU:s makt och "kompetens" utan att behöva fråga medborgarna om lov igen. Någonsin.

EU får den övergripande makten över den styrande politiska klassens väpnade gren, det vill säga polis och militär.

EU:s makt över juridiken, rättsväsendet och straffrätten utökas betydligt.

Irländarna får nu välja väg för hela EU. Om det blir ett ja på Irland i morgon, då har vi ett helt nytt och rätt vanskligt läge.

Irland på väg mot ett nej?

Opinionsundersökningsföretaget Gael Poll har presenterat en ny mätning inför Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget. Och det verkar som om nej-sidan har kopplat greppet.

Gael Poll lyckades pricka in resultatet i förra folkomröstningen rätt väl. Nu – inför omröstningen den 2 oktober – presenterar de följande siffror:

15% av de tillfrågade är fortfarande osäkra.

Av de som bestämt sig anger 59% att de tänker rösta nej till EU:s nya fördrag och 41% att de tänker rösta ja.

En tydlig nej-seger alltså, om man får tro denna mätning. Paul Murphy på Gael Poll kommenterar...

"Frankly a lot of the personalities who are fronting the Yes campaign don’t appear to be very popular and a lot of people have commented upon this.”

“Apart from the obvious well known issues, we found that people were very concernd about the curtailment of alternative medicines and the banning of turf cutting to the over preponderance of EU flags and emblems. If you were to boil it down to core emotions, No voters tend to be enraged and up for a fight whereas Yes voters tend to be motivated by economic fears."

(Ja-kampanjen har en budget på c:a tio miljoner euro och nej-sidan ungefär en miljon euro.)

Uppdatering: Det är rätt intressanta odds på den irländska folkomröstningen just nu. ;-) Satsa dock inte hela veckopengen, den ovanstående mätningen är ett kraftigt ryck jämfört med de tidigare... (Tipstack: D)

Folkomröstning på Irland 2 oktober?

I dag presenteras ramverket för Irlands folkomröstning om det nya EU-fördraget. Det kommer att debatteras i det irländska parlamentet på onsdag och torsdag. Troligt datum för folkomröstningen är fredag den 2 oktober.

Jag återkommer med mer information i kväll när jag är hemma vid min dator igen...

Det demokratiska underskottet tycks öka...

Ifall någon trodde något annat:

I Irlands folkomrösning om EU-fördraget i höst, kommer irländarna att få rösta om exakt samma text som de redan röstat nej till.

EU-demokrati: Vi ställer samma fråga gång på gång till dess vi får "rätt" svar. Sedan låter vi er vara.

(Tipstack: Erik)

EU & Irland: Propagandamaskinen drar igång

EU:s informationskommissionär Margot Wallström är tydligen på väg att teckna ett avtal med PR-firman Edelman.

Syftet är att "informera om EU" på Irland. Vilket råkar sammanfalla med höstens repris av folkomröstningen om EU-fördraget på den gröna ön.

1.600.000 euro av våra skattepengar kommer att användas för att göra irländarna mer vänligt inställda till EU. Bland detaljerna märks att man lägger en halv miljon euro (ungefär sex miljoner svenska kronor) på bioreklam.

Läs mer »

Vad var det jag sa? Ny folkomröstning på Irland.

Det blir alltså en ny folkomröstning om EU-fördraget på Irland i oktober nästa år. (Under det svenska EU-ordförandeskapet.)

Demokrati är uppenbarligen att hålla folkomröstningar tills folk tröttnar eller ger upp.

Jag har lagt upp filmen nedan tidigare. Men den förtjänar att visas igen...

Ny folkomröstning om EU-fördraget på Irland nästa höst

I dag har Irlands premiärminister Brian Cowen varit på blixtbesök i Stockholm och träffat statsminister Fredrik Reinfeldt. Ett givet samtalsämne var det irländska folkets nej till det nya EU-fördraget.

Cowen är mycket noga med att påpeka att man inte kom fram till något konkret. Och Reinfeldt understryker att han verkligen inte fått veta något nytt. Well...

Sverige är ordförandeland för EU nästa höst – och det är rätt uppenbart att man just nu krattar manegen för en ny folkomröstning på Irland vid denna tid.

En del ledtrådar finns i EU Observer. En arbetgrupp i det irländska parlamentet lade så sent som i går fram en rapport som landar i att man rekommenderar en ny folkomröstning.

Genom en "joint declaration by member states attached to the treaty" kommer resten av EU att försöka övertyga irländarna om att de inte har något att oroa sig över – vad gäller de stridsfrågor som gav nej-sidan segern i folkomröstningen i juni.

Vad man däremot inte är intresserade av att berätta är att det nya fördraget ändå kommer att kunna ge EU makt över dessa och alla andra frågor. Genom den så kallade passerellen kan unionen ta sig makt över vilket område som helst. Även sådant som inte omfattas av det nya fördraget.

SR Ekot: EU väntar spänt på irländskt besked»

EU Observer: Irish report backs second vote on EU treaty»

EU:s syn på det där med demokrati...

Här har du en blodtryckshöjare.»

I finanskrisens spår...

På Irland anser 59 procent av befolkningen att landets regering inte kan reda ut de ekonomiska bekymren på egen hand.

I Tyskland är en stor del av befolkningen positiv till ökat statligt ägande. (Energi 77 procent, bank- och finanssektorn 64 procent och kommunikationer över 60 procent.)

Och stödet för ett självständigt Skottland minskar.

Det kanske låg något i Naomi Kleins grundtes i boken Chockdoktrinen, trots allt. Fast tvärt om. Det är inte marknaden, kapitalismen och nyliberalismen som flyttar fram sina positioner i orostider – utan staten, politikerna, byråkratin och EU.

Det vore i så fall inte någon direkt nyhet att kriser är en gudagåva för alla politiker som vill reglera, centralstyra, förstatliga, höja skatter och öka sin makt. Det har vi nyliberaler sagt i årtionden.

Länk»

Demokratiskt underskott, var ordet...

Nu tar EU ny sats för att köra över irländarnas nej till det nya EU-fördraget.»

Vänta lite nu...

SR Ekot rapporterar "Mer än 40 procent av irländarna uppger att det var bristen på kunskap om vad Lissabonfördraget innebär som fick dem att rösta nej i folkomröstningen som hölls i juni."

Hmmm... Irländarna kanske inte kände till allt om EU-fördraget. En del kanske hade fått för sig att fördraget innebär andra saker än det verkligen gör.

Men att säga att det var bristen på kunskap om fördraget som fick irländarna att rösta nej, det är väl ändå att ta i? Bygger inte det på den förhastade slutsatsen att det skulle finnas ett naturligt samband mellan att vara välinformerad och att rösta ja?

Man skulle precis lika gärna kunna hävda att det är bristen på kunskap om fördraget som fick många att rösta ja. Till exempel bristande kunskap om fördragets överföring av makt från medlemsstaterna till EU. Eller bristande kunskap om fördragets mycket långtgående federalistiska strävanden.

Frågeställningen känns riggad.

Länk»

EU, media, bloggarna – och Irland

På Open Europes blogg kan du läsa denna postning – som har en mycket intressant vinkel. Den ger oss bland annat en del ledtrådar när det gäller EU och bloggarna.

Så här... Det har läckt ut ett internt memo från EU-Kommissionen.

Det handlar – till att börja med – om att EU har lackat till på irländska och brittiska media. EU-Kommissionen tycker att ett antal tidningar är på tok för negativa till EU. Deras attityd i frågan var en bidragande orsak till att irländarna röstade nej till det nya EU-fördraget. Och så kan man ju inte ha det, tycks kommissionen resonera.

Dokumentet berör även internets och bloggarnas roll i folkomröstningen på Irland...

"The internet has allowed increased communication between citizen groups away from Government and traditional media dominated sources. (...) Blogging is also seen as an anti-establishment activity. Few Yes campaigners came out with forceful counter arguments or were inspired to do so. (...) Because of the many different sources of No campaigners on the internet, classic rebuttals is made impossible."

EU-Kommissionen har alltså dragit följande slutsatser: På internet kommunicerar människor okontrollerat, på nya sätt. Bloggare är ofta anti-etabilssemang. Få bloggare är EU-positiva. Mångfalden på nätet är jobbig. Den gör det svårt när man vill lägga locket på.

Detta upplever kommissionen alltså som problem.

Det är i detta perspektiv man bör sätta in förslaget i Europaparlamentet om att reglera bloggarna.

Till bloggposten»

Ny folkomröstning på Irland?

Irlands EU-minister vill att irländarna skall rösta en gång till om det nya EU-fördraget. That was quick!

Detta eftersom han anser att de röstade fel förra gången. Han säger att Irland kan komma att ställas ensamt, eftersom de andra 26 medlemsstaterna är på väg att ratificera fördraget.

Vad han inte tänker på är att folken i Frankrike och Holland har sagt nej till i princip samma förslag (den så kallade EU-konstitutionen) i egna folkomröstningar.

Irland bör hålla sig till sitt nej. De bör göra det som representanter för alla andra folk i EU – som inte fick chansen att säga sin mening den här gången.

Länk»

(Tipstack: Erik)