2014-11-21

Med anledning av vårt samhälles förestående sammanbrott...


Jag är uppvuxen under kalla kriget. Jag kämpade mot öststatskommunismen. Jag litar inte en sekund på ryssen. Och när den ryska björnen nu åter visar tänderna reagerar jag närmast reflexmässigt. Det är mycket som känns igen i ton, beteende och attityd.

Jag är även uppvuxen med bilden av att USA är på vår sida och att vi är på USA:s sida. Med den amerikanska korporativismen, massövervakningen och USA:s förvandling till en polisstat är jag inte så säker längre. Men jag verkligen vill att USA skall vara våra vänner (men inte våra herrar).

Jag börjar dessutom få en bild av att så väl USA:s som Rysslands ledare är en smula labila. Obama får om möjligt allt mindre markkontakt och skulle mycket väl kunna göra något riktigt, riktigt illa genomtänkt. Putin lider möjligen av storhetsvansinne och har uppenbart en vision om att återupprätta något slags ryskt imperium.

Europa skulle kunna vara ett föredöme, den öppna och liberala kontinenten. Men EU driver utvecklingen åt andra hållet. Centralstyrning och megalomaniska projekt stryper ekonomin – vilket i sin tur gör det öppna, demokratiska och toleranta samhället till ett allt mer svårsålt koncept.

Samtidigt är problembilden fragmentiserad. Det handlar inte om en galen ledare, inte om en militär konflikt, inte om ett systemfel. (Och då har jag ändå inte berört hur vi är på väg att dras in i arabvärldens problem.) Om något går åt helvete på ett område, då kan sammanbrottet sprida sig till de mest oväntade (samhälleliga eller geografiska) områden. Vår värld har blivit metastabil, vilket är ett oerhört känsligt läge. Nu kan det räcka med en (möjligen till synes obetydlig eller irrelevant) händelse för att starta raset.

Situationen är förfärande. Krig är plötsligt en reell risk. Och tonläget inbjuder för tillfället inte till konstruktiv debatt. Varken internationellt eller nationellt.

• För att stabilisera Europa måste vi börja decentralisera. På så många sätt. På så många plan.

• För att kyla ner problemen i öst skulle vi behöva få igång ett samtal. Inte vika en tum vad gäller territoriell och politisk integritet. Men samtala, försöka ta reda på vad det är Putin egentligen vill. Och – om så krävs – ge honom en möjlighet att tagga ner utan att förlora ansiktet på hemmaplan. Att inte måla in honom i ett hörn. (Vilket inte är så lätt när han för tillfället tycks bete sig allt mer oförutsägbart och irrationellt. Vilket i sin tur kan vara ett tecken på att han redan har målat in sig i sitt hörn.) Men för att det skall lyckas måste Västeuropa samtidigt vara militärt starkt.

• Vad gäller USA, så måste europeiska politiker (och byråkrater) förstå och göra klart att vi i vart fall måste behandla varandra som jämbördiga parter. Vi behöver och skall inte med automatik ta efter USA i allt från massövervakning till svågerkapitalism. Vi är Europa och våra valda ledare representerar dess folk och dess intressen – i ett ömsesidigt, öppet och konstruktivt transatlantiskt samarbete.

Men på samtliga dessa punkter tycker jag mig se hur vi rör oss åt fel håll.

Låt oss hoppas på ett skifte till det bättre. Låt oss kämpa för frihet, fred och förnuft så länge det går. Men vi gör nog klokt i att samtidigt vara mentalt förberedda på ett sammanbrott, i en eller annan form. Och på att det kan finnas ett liv efter sammanbrottet.

Ha en bra dag.

2014-11-20

Hatar staten mig mer än den hatar Assange?


Nybloggat på HAX.5July.org:


Om Assange, den trilskande åklagaren och om hur staten visar större intresse för att bråka med mig än att få Assange-fallet ur världen.

Brainstorming: Morgondagens nyheter?


Efter åren med Piratpartiet i Europaparlamentet håller jag på att fundera på vad jag skall bli när jag blir stor. På en mental Postit-lapp har jag noteringen att jag skall syssla med något som är kul och som verkligen engagerar mig.

Jag har min basverksamhet (bloggande här och på HAX.5July.org). Men det vore ju bra med något mer, som går att gå runt på ekonomiskt. Så jag funderar på ett antal olika add-ons: Kanske crowdfunda en EU-bok. Skönlitteratur, vilket verkligen är en balansankt på slak lina. Dra igång en pan-europeisk kampanj för att legalisera cannabis. Ge mig in i den mördande konkurrensen på konstfotomarknaden. Frilansande copywriter. Eller... nyheter.

Låt oss grupparbeta lite om det där med nyheter.

Gammelmedia befinner sig i en nedåtgående spiral, vilket tvingar dem att banta sina organisationer, vilket i sin tur gör deras problem ännu värre. På andra flanken har vi nya kanaler som bubb.la – som plockar upp nyheter från så väl internationell media som bloggar och sociala media och som sedan sprider dem vidare i sociala kanaler. Det är inte heller lönsamt, men fungerar ändå eftersom det bygger på crowdsourcing och entusiastiska frivilliga medarbetare.

Frågan jag ställer mig är om man skulle kunna ta ytterligare något nytt grepp på det här med nyheter, i vid mening. Något nytt. Något disruptivt. Något spännande. Något som påverkar samhällsdebatten. Och som går att försörja sig på.

Verktygen finns ju. Text, bild, ljud, video... Allt kan i dag produceras och distribueras till nästan ingen kostnad alls. Och idéer för innehåll saknas verkligen inte.

Då är frågan: Kan man starta något nytt, begåvat och slagkraftigt från scratch (med minimala overheadkostnader)? I så fall vad?

Där befinner jag mig i mina funderingar. Det finns en del idéer. Men jag vill ha input. Just nu har jag nämligen en lucka i mitt liv, när jag kan välja att ge mig in på något nytt som gör skillnad.

Åsikter?

Dagens Radio Bubbla



Youtube »

2014-11-19

Vinterkränksjukan hotar vårt öppna samhälle


Man skall respektera andra människor och deras rättigheter. Gränsen för min frihet går där jag kränker någon annans frihet, rättigheter, säkerhet eller egendom. Om inte annat, så är detta en listig approach för den som själv vill leva i ett civiliserat och anständigt samhälle.

Men, det är inte en rättighet att slippa bli kränkt genom sin egen tolkning av någon annans åsikter och yttranden.

Själv skulle jag kunna gå omkring och känna mig kränkt hela dagarna, om jag ville. Det sägs så djävla mycket dumt. Våra samhällsdebattörer är inskränkta och har en olidlig von oben-attityd. Folk som gör anspråk på att veta bättre förnekar inte sällan så väl fakta som logik. Vänstern degraderar mig för att jag är vit. Feministerna degraderar mig för att jag är man. Den politiska klassen förnekar mig makten över mitt eget liv. Man kan bli galen för mindre.

Vad som är kränkande ligger som regel i betraktarens öga. Men i den rådande samhällsdebatten definieras kränkningar som regel bara ur ett visst perspektiv. Inte sällan förklaras något helt plötsligt som kränkande av den tjattrande klassens överstepräster – som gärna vill bestämma vad andra förväntas uppleva som kränkande. Inte sällan ur något slags marxistisk, feministisk, ekologisk eller metafysisk analys.

Däremot är det knäpp tyst om saker som objektivt sett kan betraktas som kränkningar...

Massövervakningen av svenska folket till exempel. Självaste EU-domstolen har kommit fram till att den strider mot de mänskliga rättigheterna.

Vi har morallagstiftning som gör oss till brottslingar, bara för att våra politiker råkar ogilla något vi gör – inte för att vi skadar någon annan. Man skapar brott utan offer. Man straffar folk bara för att man kan, som en markering.

Vi spärrar in människor som luftar vissa åsikter (eller på grund av deras deras konst).

Detta är verkliga kränkningar – av våra mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter.

Men i dessa frågor råder största möjliga tystnad. Istället ägnar sig "åsiktspolisen" entusiastiskt åt trams och prinsessan på ärten-poserande.

Hela denna situation hotar vårt öppna och demokratiska samhälle. Debatten stryps och en åsiktshegemoni etableras. Det fria ordet beskärs och människor tystnar.

Onsdag: Liberöl i Malmö

I kväll samlas frihetsfrontare, frihetsvänner och goda liberaler i Sydsverige till Liberöl i Malmö. (Inte Lund, som uppgivits tidigare.)

Plats: Bishops Arms Norra, Vallgatan mittemot Malmö Centralstation.

Tid: Onsdag 19 november från 18-tiden.

Välkommen!

2014-11-18

Internet slår tillbaka!


Nybloggat på HAX.5July.org:


Om hur Storebror börjar få problem när han gjort sig till gemensam fiende för både IT-industrin och internets aktivister.

Veckans Falkvinge



Youtube »

På SVT Opinion - Miljöpartiet sviker om massövervakningen


Jag skriver om datalagringen, regeringen, Miljöpartiet, Bahnhof och 5 Juli-stiftelsen på SVT Opinion:

Miljöpartiet sviker om massövervakningen »

Jag hoppas på svar, men håller inte andan medan jag väntar...

Ut med metafysiken ur politiken!


Man kan oroa sig för att religion (vilken religion det än handlar om) får inflytande över de regelverk som styr vårt samhälle.

Men i Sverige skiljer vi på politik och religion. Våra mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter är och skall vara okränkbara. (Till och med mot politiska majoritetsbeslut, fattade i "god demokratisk ordning". Det är därför vi till exempel har anslutit oss till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.)

Därför är det oerhört allvarligt när våra politiker stiftar morallagar, skapar brott utan offer och lägger sig i hur vi lever våra liv. Sådant skiljer sig nämligen inte i art från att ge religionen makt över politiken. För i båda fallen handlar det om tro, hangups, metafysik och tyckande.

Då blir det genast mycket svårare att freda politiken från religionen.

Vårt land bör ha få men tydliga lagar. De bör fokusera på att skydda människor från rättighetskränningar och att ge tydliga regler för förhållandet mellan individ och stat.

Hur människor skall leva sina liv är upp till dem själva.

2014-11-17

Dags för (MP) att förhandla om övervakningen?

Uppenbarligen är en del saker på väg att spricka i det rödgröna samarbetet.

Massivt Brommastöd i S »

Miljöpartiet kommer att få se sig nedröstade i Bromma-frågan. Eftersom detta är en tämligen förutsägbar utveckling, så bör de genast fundera på vad de skall kräva som plåster på såren.

Ett uppenbart förslag är att damma av övervakningsfrågorna: Kräv ett stopp för datalagringen. Och riv upp FRA-lagen.

För 25 år sedan, i Tjeckoslovakien

En feministisk utrikespolitik - att vara rädd?


Det är fortfarande rätt oklart vad den rödgröna svenska regeringen menar med att den tänker föra en feministisk utrikespolitik.

I en SvD-intervju förklarar utrikesminister Margot Wallström (S) att det handlar om smart makt...
Det innebär att utrikespolitikens verktyg kan vara såväl hårda som mjuka i varierande grad – den aktuella situationen avgör. Den halva av befolkningen som historiskt har glömts – kvinnor – ska inkluderas.
Vilket inte säger speciellt mycket.

Då återstår att se till vad regeringen gör – vilken politik som förs och vilka signaler som sänds.

Utrikesministern igen...
"Här är svenskar, för första gången, på allvar rädda. Rädda för Ryssland, för vad de ska ta sig till, och tycker att de är oförutsägbara och oberäkneliga och gör saker som är folkrättsvidriga."
Inte vrede, inte beslutsamhet, inte trotsighet – utan rädsla.

Putins spin doctors kan vara nöjda. Enligt utrikesminister Wallström har Ryssland lyckats ingjuta skräck i vårt land. Vilket rimligen är en del av den ryska planen...

Hemskt ledsen, men jag skulle nog föredra en mer maskulin utrikespolitik.

Konsten att solka ner svensk industris anseende

"Svenska företag har länge förknippats med kvalitetsprodukter som kullager och skiftnycklar. Nu börjar svenska exportföretag istället förknippas med censur och övervakning. Det finns goda anledningar för alla svenska företag att oroa sig för den här nya associationen, för om några svenska företag solkar de andras rykte, blir det dåligt för alla företag."
Erik Lakomaa på MR-dagarna i Umeå förra veckan.

Läs mer:
Sverige tar matchen? Dataskydd.NET om censurexport på MR-dagarna »

2014-11-16

MP väljer makten framför att stoppa datalagringen


Miljöpartiet är bortspelade av (S) när det gäller datalagringen.

(MP) säger visserligen att de är emot denna massövervakning av svenska folket. Men att bara tycka saker räcker inte. De sitter i regeringen. Det är deras ansvar nu.

Men (MP) har i praktiken vikt ner sig vad gäller datalagringen. Att få sitta i regeringsställning – makten – är nämligen viktigare för dem än hur denna makt används. Vilket man kunde räkna ut i förväg.

Möjligen har (MP) fått något i utbyte av (S). Ett par extra månaders försening av Förbifart Stockholm, kanske...

I sosseriet har justitieminister Morgan Johansson (S) droppat frågan i knät på inrikesminister Anders Ygeman (S) – som är en förutsägbar och fyrkantig betongsosse. Än så länge har han inte uttalat sig i frågan ur något som helst integritets- eller människorättsperspektiv. Han nöjer sig med att säga att datalagringen är bra – eftersom polisen säger att den behövs.

I övrigt verkar sosseriets linje vara att det inte finns något problem, eftersom den specielle utredare som tillsattes av förra regeringen påstår att allt är lugnt. Vilket är en åsikt som går stick i stäv med vad bland andra juristerna vid EU:s ministerråd, den tyske justitieministern och den österrikiska konstitutionsdomstolen kommit fram till.

Men regeringen lyssnar bara på utredare Heckscher – en (S)-märkt politisk torped med nära kopplingar till sosseadeln, som tidigare varit så väl rikspolischef som överrock åt Ebbe Carlsson (när denne ägnade sig åt olagliga privatspaningar efter Palme-mordet).

Att EU-domstolen upphävt EU:s datalagringsdirektiv – bland annat på grund av att urskiljningslös övervakning av alla strider mot de mänskliga rättigheterna – är i ett argument som  i stort sett förbigås med tystnad i den svenska politiska debatten.

Vad borgerligheten tycker i opposition går kanske ännu inte att säga helt säkert, men det skulle förvåna mig om de plötsligt skulle byta linje (igen). Och (SD) är ett parti som okritiskt stöder massövervakningen (utan att riktigt inse att de själva är bland dess mål).

Nu återstår att se vad som kommer ut ur den rättsliga prövning som vissa nätoperatörer driver för att slippa datalagra. Men det kan gå ända upp till EU-domstolen, vilket kan ta åratal.

Sedan har vi Bahnhofs anmälan av Sverige till EU-kommissionen, vilken möjligen kan komma att behandlas snabbare. Men med en nytillträdd (grekisk) kommissionär med ansvar för inre säkerhet skall man kanske inte ha allt för höga förhoppningar.

Utöver denna juridiska aktivism finns det bara en sak kvar att göra: Att väcka folkopinionen. Vilket är lättare sagt än gjort.

Under tiden kommer de flesta internetoperatörer och telebolag att fortsätta lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Och polisens olika grenar kommer att fortsätta lobba för att få direkt och automatiserad tillgång till dessa data.

SR Kaliber:
Regeringen splittrad i frågan om datalagring »
Så kommer Bahnhof runt direktivet om datalagring »
Brottsbekämpning eller skydd för privatlivet - den infekterade debatten om datalagring lever vidare »

2014-11-15

Radio Bubbla - lördag den 15 november



Lördagens Radio Bubbla från Twang med Martin Eriksson, Boris Benulic och Rick Falkvinge. [Youtube»]

"Why we need to end the War on Drugs"



Den här måste du se... Kraftfullt.

Youtube »

2014-11-14

Sverige - neutralt mellan... vad? Och sedan?

Baltutlämningen

Alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Så lyder den svenska doktrinen.

Vilket på något sätt känns som en antites till Dante Alighieris berömda devis: De varmaste platserna i helvetet är reserverade för de som i tider av stora moraliska kriser behåller sin neutralitet.

- o -

Ett sätt att se den svenska neutraliteten under andra världskriget är att Sverige fegt ställde sig neutralt mellan den onda nazismen och den goda liberala västerländska demokratin. Vilket är en tolkning man som svensk ofta blir påmind om i internationella sammanhang.

Ett annat, mer pragmatiskt synsätt är att vi genom att vara neutrala lyckades förskona svenska folket från krigets lidande, död och förödelse.

Man skall också komma ihåg att Sverige och Tyskland fram till kriget hade mycket nära band – ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Om Sverige i krigets början hade tvingats ta ställning, då är det inte alls omöjligt att vi (under vissa förutsättningar) hade tagit parti med Tyskland. (Fast utan någon militär förmåga att tillföra, då.)

- o -

Under kalla kriget stod Sverige neutralt igen, mellan öststatskommunismen och den liberala västerländska demokratin. Vilket så här i efterhand framstår som direkt motbjudande.

Samtidigt var det världens sämst bevarade hemlighet att vårt land hade nära band till USA, Storbritannien och Nato. Västmakterna såg Sverige som ett relativt vänligt sinnat buffertland mot Sovjet. Ett land att hålla sig väl med och att samarbeta med i smyg.

Och vårt land var rustat till tänderna.

På den internationella politiska scenen var det dock lätt att uppfatta Sverige som undfallande mot öst. Vilket var ett intressant dubbelspel.

- o -

För att gå till dagens situation: Sverige är nu med i EU och bör därmed ses som rimligt väl förankrat bland de västerländska liberala demokratierna. Men vårt lands militära försvar är så gott som obefintligt.

Västvärldens fasad börjar dock krackelera. Till synes ändlösa militära konflikter med delar av arabvärlden tär på resurser och tålamod. Massövervakningen får oss att undra vilka värderingar våra politiska ledare egentligen har. Och inom politiken undergrävs demokratin av korporativism, byråkratvälde och principlös pragmatism.

Sverige valde väst. Fast kanske för sent, när festen börjat lida mot sitt slut.

I detta läge visar den ryska björnen klorna: Expansion i vårt närområde, kränkningar av vårt luftrum och u-båtande i vår skärgård. Öppna hot mot våra grannländer. Psykologisk krigföring.

Formellt sett håller Sverige fast vid sin alliansfrihet. Speciellt nu, under en socialdemokratisk regering.

Alliansfrihetens syfte är (enligt doktrinen) neutralitet i krig. Vi får verkligen hoppas att det är en bra plan – eftersom vi, i händelse av krig, saknar i princip all förmåga att försvara oss.

Själv hade jag föredragit att möta vårt lands yttre fiender (oavsett vilka de är) med ett starkt och modernt försvar.

Nato? Den frågan borde vi hanterat för 15-20 år sedan. Då fanns det förutsättningar. I dag är frågan om Nato över huvud taget vill ha oss, ens om vi ber om att få gå med.

U-båten: Sverige måste ständigt ha ett starkt försvar mot yttre fiender


Det var en u-båt. Det politiska Sverige uppvisar ett klädsamt allvar.

Men vad förändras egentligen?

Det kommer fortfarande att ta sisådär tio år innan det svenska försvaret ens liknar ett fungerande försvar. (Om inte försvarsanslagen äts upp av ökade arbetsgivaravgifter för unga och försvarets havererade IT-upphandlingar, vill säga.)

Sverige är ett säkerhetspolitiskt vakuum – i en orolig värld och med ett allt stökigare närområde.

Frågan är vad man kan göra åt saken. Sverige klarar sig kanske inte utan Nato. Men ett svenskt Nato-medlemskap skulle samtidigt innebära att ryssen skärper tonen (och sina handlingar) mot oss.

Om man har en stat, då är skyddet mot yttre fiender en av denna stats kärnuppgifter. På den punkten har hela det politiska Sverige misslyckats.

Med Sveriges geopolitiska läge (och neutralitet) måste vi ständigt ha ett starkt försvar. Det duger inte att försöka rusta upp i panik när det bränner till och redan är för sent.

Att slåss mot mörkrets krafter


Nybloggat på HAX.5July.org:


Om hur våra politiker är i händerna på byråkrater och experter – vilket är ett perspektiv vi måste ha med oss när vi slåss för internets frihet och ett öppet samhälle.

2014-11-13

Samtidigt, i riksdagen...

Från dagens interpellationsdebatt i riksdagen.

Ledamoten Gustaf Hoffstedt (M) från Gotland är orolig för kommunikationerna med sin ö, om Bromma flygplats läggs ner.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) säger bland annat att "tåg ibland [kan] vara ett bättre transportalternativ än flyg".

Kanske det. Om det inte vore för en liten detalj, vad gäller Gotland...

EU-medlemskapet och politikernas svek


Så här på 20-årsdagen av den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap kan det vara lämpligt att påminna om ett av de stora sveken: Sverige har sålt ut den svenska offentlighetsprincipen.

Inför folkomröstningen fanns det de som varnade för att ett medlemskap skulle hota eller inskränka den svenska öppenheten. Dessa farhågor avfärdades som skrämselpropaganda. Ja-sidan påstod att offentlighetsprincipen var "icke förhandlingsbar".

EG-minister Dinkelspiel påstod att Sverige skulle "motsätta sig varje diskussion om förändring av offentlighetsprincipen".

Men för ett år sedan skedde just detta. Den svenska offentlighetsprincipen begränsades. Och det motiverades med att vårt EU-medlemskap kräver det.

Allianspartierna och sossarna svek ett av sina viktigaste löften inför EU-medlemskapet. I riksdagen fick de dessutom stöd av Sverigedemokraterna – som därmed visade att de är ett parti som alla andra, ett parti som kryper för EU.

Men inte bryr sig svenska folket om detta. Istället fortsätter de flesta att rösta på de partier som sviker sina löften och monterar ner en av demokratins och det öppna samhällets grundpelare.

Våra politiker kommer helt enkelt undan med vad fan som helst.

20 år sedan folkomröstningen: Svenska folket lurades att rösta ja till EU


För 20 år sedan folkomröstade Sverige om EU. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt.

Men svenska folket visste inte så mycket om EU, den europeiska unionen – som vid tiden för folkomröstningen var ett rätt nytt koncept. Det vi kände till var EG, den europeiska gemensamma marknaden.

Det vi var på väg in i – EU – skulle visa sig vara ett överstatligt projekt, med centralstyrning och kommandoekonomi. Makten förflyttats från människor till politiken, från medlemsstaterna till Bryssel och från de demokratiska institutionerna till icke-valda eurokrater.

Det vi kände till – EG – var ett samarbete mellan självständiga stater. Ett frihandelsprojekt som syftade till fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Det var det svenska folket trodde att det röstade ja till.

Jag skulle därför vilja påstå att svenska folket lurades in i EU.

Nu kan man i och för sig konstatera att det överstatliga projektet inte var någon hemlighet. Om man läser tidigare EU-fördrag, då finns tecknen där. Där talas det öppet om ett ständigt allt mer fördjupat europeiskt samarbete. Men det var det få som kände till detta.

Här, när EG blev EU, hände något. Det var då man på allvar började tränga undan den mångfald och institutionella konkurrens som en gång gjorde Europa starkt. Den ersattes med överstatlig centralstyrning. Systemet fick single points of failure och en okänslighet inför den fria marknadens mekanismer.

Och det går ju inte så bra för EU. Ekonomin har nätt och jämt näsan över vattenytan, tillväxten är på sparlåga, arbetslösheten är hög och den gemensamma valutan orsakar återkommande kriser.

I dag anser sju av tio svenskar att EU har för mycket makt eller att vi helt bör lämna EU. Denna opinion avspeglas dock inte i svensk politik. Där är den övergripande EU-debatten död.

Jag tycker att en gemensam europeisk marknad är en utmärkt idé. Den fria rörligheten är bra och värdefull. Det europeiska samarbetet borde rullas tillbaka till denna kärnverksamhet. 

Jag älskar Europa. Därför avskyr jag EU.

I kväll: Liberöl i Stockholm

Då är det åter dags för alla frihetsfrontare, frihetsvänner, liberaler, objektivister, anarkokapitalister och andra frihetskämpar att dricka öl, vin och sockerdricka – umgås och konspirera över stort och smått.

Plats: Pub Movitz, Tyska brinken 34 i Gamla Stan, Stockholm

Tid: Torsdag 13/11 från klockan 18.00

Välkomna!

Radio Bubbla - torsdag 13 november



Youtube »

2014-11-12

Svensk web-censur: Uppsamlingsheat


Få har väl missat att underhållningsbranschen går till domstol för att införa censur på internet. Film- och musikföretagen vill att Bredbandsbolaget (i ett pilotfall) skall blockera The Pirate Bay och streamingsiten Swefilmer. Länk 1 » | Länk 2 »

Detta är inte bara ett försök att censurera. Det är även ett hugg mot principen om att nätoperatörer inte skall hållas ansvariga för vad deras kunder har för sig i deras nät. Emanuel Karlsten förklarar...
"Det är lika märkligt som att säga att en el-leverantör är skyldig för vad deras kunder gör med elen. Att företag skulle gå till en el-leverantör och kräva att elen ska släckas ner på ett hus eller en plats för att det där begås brott. Så har vi väl aldrig gjort? Så gör vi väl inte? Vi börjar väl med att gå till den som gjort brottet och går inte det går vi till husägaren. Och jag vet inte något scenario vi skulle gå så långt som att säga att el-leverantören har ansvar?" (...) 
"Det löjliga med detta förslag är att det är så tandlöst. Skulle en internetleverantör blockera en sida, dyker det upp på en ny, under annan domän, annat namn. Det är som hålla fram ett skynke framför teven. Den som vill fortsätta titta behöver bara gå fram och lyfta på skynket."
Länk »

I Internet World skriver Linus Larsson att "Blockering av dessa sajter skulle var något helt banbrytande i Sverige och öppna för en utveckling som är svår att överblicka." Detta är en viktig poäng. Om man börjar censurera, då kommer det snart att stå en kö av företag utanför domstolarna och kräva att man använder censur för att försvara just deras förlegade affärsmodell. Länk »

Glädjande nog sätter Bredbandsbolaget hårt mot hårt. Man säger...
"Våra kunder har rätt att fritt kommunicera och ta del av information över internet. Vi som internetoperatör har ingen skyldighet att förhindra innehåll baserat på önskemål från enskilda organisationer." (...) 
"Vi följer svensk lag och det finns idag ingen skyldighet att blockera varken The Pirate Bay eller Swefilmer. Vi välkomnar en rättslig prövning."
Länk 1 » | Länk 2 »

Och nu ger sig SVT, TV4-Gruppen, MTG TV, SBS Discovery och C More in i leken för att stödja kravet på censur. Vilket jag tolkar som att linjär-tv ser en chans att försvara en omodern verksamhet genom att inskränka internets öppenhet och frihet. Länk »

Public Service-tv, Sveriges Television, försöker förklara sig...
"Ett förhindrade av The Pirate Bay och Swefilmer att rikta sig till svenska användare är ett viktigt steg för att skapa en fungerande konkurrenssituation för svenska innehållstjänster och skapa långsiktiga förutsättningar för våra branscher att växa."
Man vill alltså bara ha konkurrens som man själv har godkänt. Om konkurrensen kommer ur det faktum att vi lever i en uppkopplad värld, att marknaden förändras, att tekniken utvecklas eller att man själva inte lyckas göra sig tillräckligt intressant för sina kunder – då kräver man censur. Länk »

För övrigt blir det löjligt när SVT talar om en "fungerande konkurrenssituation". Det var inte så länge sedan företaget ville att alla som har en dator skall tvingas betala tv-licens, oavsett om datorn eller plattan används för att se på SVT eller ej. Så betraktar gamla monopolföretag den verklighet som håller på att åka ifrån dem.

Läs även: Copyright Holders Want Pirate Bay Blocked in Sweden »

Falkvinge, vecka 45


[Youtube»]

2014-11-11

Inga pengar för (SD)-politik i (SD)-budgeten?

Sverigedemokraterna vill minska asylinvandringen till Sverige. Istället vill de "hjälpa flyktingarna på plats". Vilket rimligen måste betyda första bästa land dessa människor flyr till. Så med (SD)-linjen kommer det att bli väldigt många flyktingar i länder som Turkiet och Italien.

Tanken har både för- och nackdelar. Det är möjligt att det i vilket fall som helst blir nödvändigt att göra så, om flyktingströmmarna växer. Det märkliga är dock att (SD) själva inte verkar tro på idén. I vart fall märks den inte av i partiets budgetförslag.

(SD) vill ge betydligt mindre pengar än alla andra till "internationellt bistånd" – vilket rimligen är den budgetpost som är aktuell för att "hjälpa flyktingarna på plats".

(Det samma gäller posterna "migration" samt "integration / jämställdhet". Under den blygsamma posten "internationell samverkan" vill de anslå ungefär lika mycket pengar som alla andra.)

Var vill då (SD) ta pengarna för att "hjälpa flyktingarna på plats"?

Och hur mycket handlar det om? Att bygga upp rimliga flyktingläger som kan fungera under en obestämd tid är ingen billig historia.

(SD) förslår vad jag kan se inga pengar alls för att göra verklighet av sina ord. Däremot vill de dra ner på anslagen till migration i övrigt.

Detta innebär rimligen att talet om att "hjälpa flyktingar på plats" mest var tomma ord. Istället vill (SD) i princip smälla igen dörren och strunta i de människor som flyr från krig, förtryck och förföljelse.

Det är möjligen en åsikt man kan ha. Men då skall man stå upp för den och ta den debatten – istället för att gömma sig bakom bortförklaringar vars enda syfte är att framstå som någorlunda mänskliga.

Även den som vill minska asylinvandringen till Sverige bör fråga sig om (SD) har kläm på vad som bör och kan göras. Istället känns det som om partiet bara vill rida på den våg av oro och osäkerhet som uppstår när landsortskommuner från en dag till en annan blir tilldelade ett stort antal flyktingar. Vilket inte känns speciellt konstruktivt.

Läs även: Sverigedemokraterna är Sveriges sossigaste parti »

Staten, kapitalet och fri information


Nybloggat på HAX.5July.org:


Dagens understatement, jag vet. Men viktigt att förhålla sig till om man vill försvara ett fritt och öppet samhälle.

Vi behöver en debatt om korporativismen


Äntligen!

Vi har  börjat få en diskussion om korporativismen. Det är den italiensk-amerikanske forskaren Luigi Zingales som tar strid för fri ekonomi och fri konkurrens mot särlagstiftning, stöd till storföretag och crony capitalism.

I SvD lyfter Fredrik Johansson detta citat...
"När politiker och etablerade företag sätter sig vid samma bord vet man en sak, det är konsumenterna och nya producenter som blir blåsta."
Länk: Pro market eller Pro business »

I Kvällsposten understryker Amanda Wollstad denna del av Zingales budskap...
"Därför måste dåliga företag tillåtas dö ut, för att gynna utvecklingen, konsumenterna - och medborgarna."
Länk: En marknad för folket »

Detta är en oerhört viktig diskussion. Dels i Sverige, men framförallt vad gäller EU – där korporativismen blommat ut fullständigt.

Zingales verkar för övrigt vara inne på ett av mina favoritspår. Nämligen att Occupy- och Tea Party-rörelserna egentligen har identifierat samma problem, men att det råder osäkerhet och oklarhet om lösningen.

Läs även Amanda Wollstads text i Svensk TidskriftGynna marknaden, inte företagen »

Radio Bubbla tisdag 11 november



Sändningen från i morse, för oss som inte gör mornar. [Youtube»]

2014-11-10

Efter muren...


I helgen är det 25 år sedan Berlinmuren föll.

Vi jublade. Vi hade vunnit. Ondskans imperium föll samman inför våra ögon.

Nu skulle det vara slut på åsiktsförtryck, övervakning, planekonomi och centralstyrning.

25 år senare sätter vi svenska konstnärer i fängelse, på grund av att deras konst inte är politiskt acceptabel.

25 år senare ägnar sig västvärlden åt att massövervaka i princip alla människor, i princip hela tiden. Självcensuren breder ut sig, precis som den gjorde i DDR.

25 år senare försöker EU tvinga in länder som Finland, Grekland, Tyskland och Portugal i ett gemensamt och stelbent ekonomiskt ramverk. Priset på euro-ländernas valuta sätts inte längre på marknaden. Europa lever i en kommandoekonomi, som varken vill eller kan ta hänsyn till verkligheten.

25 år senare bestämmer EU hur det skall vara: Likadant överallt. De verkliga besluten fattas av ickevalda byråkrater i Bryssel. När något skiter sig, då drabbar det 500 miljoner människor. Precis som det fungerade i Östeuropa.

Så mina väderkvarnar finns kvar. Inte längre i ett annat land. Utan här och nu.

Det är bara att fortsätta slåss.