(Sd) har gjort Sverige råare. Med viss hjälp.

Som så många andra har jag varit frustrerad över sverigedemokraterna. Om man försöker debattera med dem kommer de dragande med halmgubbar, närmast löjliga generaliseringar och dum-arroganta sluggerargument som tar minst lika lång tid att sätta in i rätt sammanhang som att bemöta.

Detta är irriterande i sig. Men det finns annat som är oroande.

Genom att störa (sd)-möten under valrörelsen blev kravallvänstern partiets bästa valarbetare. Genom tramsig och tröttsam vuxenmobbning i riksdagen ger de andra partierna (sd) den air av martyrskap som är partiets själva livsluft. Och när (sd) ständigt särbehandlas, då förvandlas partiets "martyrskap" från myt till en högst reell verklighet – vilket bara ger dem mer vatten på sin kvarn.

Ta det här med att Sveriges Ungsomsorganisationer, LSU, inte släpper in (sd):s ungdomsförbund, SDU, som medlemsorganisation. LSU finansieras i allt väsentligt med skattepengar. SDU är ungdomsförbund till ett politiskt parti som i fria, allmänna, demokratiska val har valts in i Sveriges Riksdag. Om partiets framgångar kan man ha en hel del åsikter. Men det är inte OK att en skattefinansierad verksamhet säger nej till ett riksdagspartis ungdomsförbund, på politiska grunder. (Fotnot: För min del skulle man gärna kunna dra in allt statsstöd till LSU. Då skulle organisationen bli som vilken förening som helst, som kan tacka ja eller nej till aspirerande medlemmar bäst den gitter.)

Det här blir lite som war on terror. Vi offrar våra demokratiska principer med motiveringen att vi försvarar dem. Vilket i förlängningen är det samma som att kapitulera.

Jag förstår att vänstern får spel av att bara tänka på att (sd) sitter i riksdagen. Men nu är det så. Jag gillar det inte heller. Men att mörka krafter flyttar fram sina positioner, det innebär bara att vi andra måste stå starkare vid de värden som de hotar – och inte själva rådda om dessa mörka krafter till trojanska hästar.

Sverigedemokraterna skall behandlas som alla andra. Det borde lära dem ett och annat. Och det skulle innebära att de inte längre kan komma undan med att bara gnälla och posera.

(Och låt SDU för allt i världen bli medlemmar i LSU. Den byråkratskolan kan få vilken normal ungdomsorganisation som helst att dö sotdöden.)

Det stämmer att (sd) – genom sitt intåg i svensk politik – har gjort samhällsklimatet råare. De har aldrig förstått att eller varför principen om lika rättigheter (och skyldigheter) för alla är viktig. De pekar finger mot grupper av människor och ägnar sig åt provocerande generaliseringar. De ägnar sig åt att stigmatisera. De lever på rädsla och skiter ut den som hat.

Men – det är även så att många av motkrafterna, speciellt vänstern, också har gett oss ett råare Sverige genom att medvetet trissa upp insatserna. I en revolutionär kontext, där den sista striden kommer att stå på gatorna, finns det säkert en sjuk logik i detta. Men för alla oss andra – som vill leva i ett fredligt, öppet, tolerant, demokratiskt och rättssäkert Sverige – för oss är vänsterns taktik rena giftet.

Fiendens fiende är inte nödvändigtvis vår vän. I detta fall, uppenbart inte.

Det börjar bli dags för vanligt hyggligt folk att ta tillbaka vårt land från de konfrontativa fanatikerna. Vi har tillräckligt med problem med de "vanliga" politikerna och deras tilltag.