Visar inlägg med etikett svekdebatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svekdebatt. Visa alla inlägg

2023-01-04

Svekdebatt eller transparens?


Regeringen måste börja kommunicera.

En sak har man faktiskt lyckats med, redan innan man tillträdde. Det är att få folk att förstå att det inte går att stänga ner planerbar energiproduktion utan att det får konsekvenser. Elräkningarna har om inte annat fångat människors uppmärksamhet på den punkten.

Värre är det med el-stödet, som drar ut på tiden.

En potentiell surdeg är att Lagrådet tycks ha sagt nej till det senaste förslaget om stöd till hushållen. Vilket försätter regeringen i en knepig situation.

Antingen kör man över lagrådet och får ut stödet snabbt - vilket kommer att leda till kritik om bristande respekt för demokratin, anklagelser om stöveltramp och jämförelser med Ungern.

Eller så följer man lagrådets rekommendation och gör ett omtag - vilket i så fall kommer att leda till att stödet blir kraftigt försenat. Vilket i sin tur är öppet mål för oppositionen och leder till reella problem för hushållen (väljarna).

Än så länge har detta problem tonats ner. Vilket knappast håller i längden.

Alternativet är att regeringen själv gör detta till en fråga. Förklara problemet och gör medborgarna delaktiga i dilemmat och i försöken att finna en lösning. Så att folk får klart för sig att regeringen gör sitt bästa i en knepig situation.

Om regeringen är först på bollen har den större möjlighet att sätta ramarna för debatten. Annars gör sossarna och media det.

Och har man dåliga nyheter är det lika bra att klämma fram med dem direkt.

Efter att tidigare förslag fallit på grund av EU-regler har även ramen för el-stödet till företagen nu presenterats av Svenska Kraftnät. Sedan skall det genom Energimarknadsinspektionen. Blir det grönt ljus där går frågan till EU-kommissionen. Och enligt uppgift vill Svenska Kraftnät att någon annan myndighet skall sköta utbetalningen.

Vad kan möjligen gå fel?

Även här skulle man vinna på maximal transparens. Gör människor medvetna om vilka problemen är. Vilket minskar oppositionens utrymme för kritik. Och i bästa fall förvandlas då en potentiell svekdebatt till en målmedveten regerings kamp mot byråkratins hydra, för folkets bästa.

Annars är det inte att undra på om det blir en svekdebatt.

Men det handlar inte bara om el-stödet.

Till exempel borde man göra ett nummer av att det är den förra regeringens fel att reduktionsplikten inte kan sänkas förrän om ett år. Skälet är att den ingick ett ljusskyggt avtal med Preem som inte går att komma ur innan dess.

Hur stor del av svenska folket känner till det?

Sedan finns det mycket annat vad gäller både el- och bränsleskatterna som måste rättas till. Och kan man inte hålla vad man lovat måste det tydligt framgå varför.

Det är tragiskt men sant att bilden av verkligheten ofta överskuggar själva verkligheten. På så sätt leder händelsekedjor utanför regeringens kontroll till att den själv drabbas av en svekdebatt.

Mitt bästa råd från läktaren är att gå på offensiven genom att tillämpa full aktiv transparens.

Överskatta aldrig väljarnas sakkunskap. Men underskatta aldrig deras intelligens.

2020-10-18

Video: FRA 2020 - ändamålsglidningen fullbordas

Ovan en liten film som påminner om att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning, till det sämre.

Youtube »

2020-10-11

Video: Samtyckesregeringen

Jag begår ett stillsamt lustmord på de rödgröna - speciellt i frågor där jag har en gås oplockad med regeringen.

Youtube »

2020-08-27

Miljöpartiet är en svekfull sekt


Om Miljöpartiet verkligen ville minska CO2-utsläppen - då skulle de vara för kärnkraft. Speciellt som ny, modern kärnkraft är säker och kan hjälpa oss att bli av med gammalt kärnavfall.

Men rationella och logiska argument biter inte. Den underliggande tanken inom MP är att ekonomisk tillväxt, god tillgång till billig och säker energi och utveckling är dåliga saker.

Uppenbarligen är svenska folket inte roat. I opinionen ligger MP och stampar under riksdagsspärren.

Men det är inte bara när det gäller energi och klimat som MP beter sig bakvänt och svekfullt.

Innan samarbetet med Socialdemokraterna var MP uttalade, högljudda motståndare till övervakningsstaten. Här har man lagt sig platt.

För att rädda regeringssamarbetet med S har MP i riksdagen röstat nej såväl till att riva upp FRA-lagen som till ett förslag om att utreda FRA:s roll i den globala massövervakningen.

Vilket är ett gigantiskt svek av ett parti som fram till valrörelsen 2014 profilerade sig som motståndare till övervakningsstaten.

MP raggade även röster genom att vilja reformera upphovsrätten, sluta jaga en hel ungdomsgeneration och göra privat fildelning laglig. Men när man väl kom till makten satte kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) stopp för detta och bytte politik helt och hållet.

Även det nu avgående språkröret Isabella Lövin är upphovsrättsmaximalist. Som ledamot i Europaparlamentet 2009-14 motarbetade hon aktivt sitt eget partis (och sin partigrupp i EP:s) linje i upphovsrättsfrågan. Vilket också var ett uppenbart svek mot de väljare som trott på partiets vallöften.

Miljöpartiet är en självgod sekt som är beredd att sälja ut sina principer i utbyte mot titlar och makt. Men vad är makt värd om man samtidigt sviker sitt program, sina löften och sina väljare?

2019-03-01

Sverige och EU:s upphovsrättsdirektiv – the blame game

Läs min senaste postning på 5 juli-bloggen:


"De politiska partierna har insett att detta kan komma att kosta röster i EU-valet – så nu är the blame game i full gång. Alla skyller på alla. Det pekas finger – även om inget av substans sägs i sakfrågan. Och media, som i stort sett ignorerat direktivet rapporterar nu yrvaket om metadebatten, men fortfarande inte särskilt mycket i sak.

Samtidigt skall man ha klart för sig att inget av riksdagens partier lyft så mycket som ett finger för att Sverige skall stoppa artikel 11 & 13 i EU:s ministerråd."

2018-06-05

Varför stöder MP EU:s förslag om nätcensur?


Den 20-21 juni kommer Europaparlamentets juridiska utskott att fatta beslut som kan ödelägga ett fritt och öppet internet – om länkskatt (avgift för att länka till t.ex. tidningsartiklar) och filtrering (censur) av allt material som laddas upp på nätplattformar. Länk »

Ministerrådet (medlemsstaternas regeringar) har redan bestämt sig för sin linje. Det säger ja till båda förslagen.

Här är det intressant att konstatera att den svenska regeringen är delvis positiv till länkskatten – och helt ställer sig bakom censurmaskinen.

Det är dubbla budskap så det står härliga till. I Europaparlamentet är både S och MP:s partigrupper mot. (Även om vissa S-ledamöter verkar vara för.) Men ändå ställer sig alltså den svenska S+MP-regeringen bakom förslaget.

Att sossarna vill kontrollera, övervaka och censurera är kanske inte överraskande. Men att regeringspartiet MP ställer sig bakom detta är anmärkningsvärt – och ännu ett svek.

Miljöpartiet säljer gång på gång ut sig, i sin makthunger. De sviker allt de sagt och lovat innan valet.

Läs även:
EU censorship machines and link tax laws are nearing the finish line »

2018-05-26

Miljöpartiets totala svek om övervakningen


Miljöpartiet håller kongress. I opinionsmässig kris. Vilket delvis kan bero på att verkligheten hunnit ikapp dem. Delvis på att de regerat sönder sig – och svikit i kärnfråga efter kärnfråga.

I raddan av svek har ett kommit i skymundan, trots att det är totalt – massövervakningen.

MP har röstat nej till att riva upp FRA-lagen. De har röstat nej till att utreda samarbetet med amerikanska NSA. De sitter i en regering som gör allt för att fortsätta med datalagringen – trots att EU-domstolen två gånger sagt att den inte är OK.

Före förra riksdagsvalet var det andra tongångar. Då utmålade MP sig själva som en garant för individens rätt till privatliv. Då sa de bestämt nej till både FRA och datalagring. Sedan hamnade de i regeringen... och gjorde precis tvärt om.

Före valet var MP engagerade i frågan om att jakten på fildelare riskerar att ödelägga internets frihet, leda till censur och bana vägen för fler former av övervakning. Efter valet har de helt släppt den bollen. Kulturminister Alice Bah Kuhnke och språkröret Isabella Lövin har istället vridit politiken i rakt motsatt riktning.

I grunden handlar detta om människosyn. Om rätten till privatliv. Om medborgarnas rätt till fri information. Om balansen mellan individ och överhet. Här står MP i dag på Storebrors sida.

Miljöpartiet valde helt enkelt makten framför sina principer och framför sina löften till väljarna.

Och inte gör massövervakningen oss tryggare heller. Så gott som alla terrorattentat i Europa på senare år har utförts av individer som redan varit flaggade av polis och säkerhetstjänster – men som man inte klarat av att hålla ögonen på, eftersom man lagt resurserna på att övervaka hela befolkningen istället. Massövervakningens alla falska flaggningar gör det närmast omöjligt att sålla ut vad som är verkliga hot. Till och med seniora säkerhetsforskare (som Wilhelm Agrell) oroas över att all ny teknisk övervakning av alla svenskar går ut över det enda som visat sig vara effektivt för att komma till rätta med terrorhot – nämligen traditionellt mänskligt underrättelsearbete.

2017-08-01

Var fan är Peter Eriksson!


Efterkrigstidens – kanske tidernas – största säkerhetsläcka är ett faktum. Den är följden av en löjeväckande slapp inställning till dataskydd och IT-säkerhet, i kombination med medvetna lagbrott och ett sammanbrott i regeringens inre strukturer.

Ygeman har fått gå. Johansson har fått gå. Ågren har fått gå. Hultqvist kanske kommer att få gå. Löfven borde gå. Konstitutionsutskottet kallas in i förtid. Vi var på vippen att få en urtima riksdag och en fullskalig regeringskris. Och det är säkert mer att vänta.

Men – var fan är »digitaliseringsminister« Peter Eriksson (MP)?

Från regeringens hemsida, om statsrådets ansvarsområde...
»It-politiken handlar om att använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Området omfattar bland annat reglering av it och elektronisk kommunikation, liksom nät- och informationssäkerhet, frekvenspolitik och frågor om internets förvaltning och e-förvaltning. I området ingår också frågor om tillgång till bredband och infrastruktur för it.«
Eller hur?

Har någon överhuvudtaget informerat Eriksson om att han är ansvarig för de frågor som rör nationens informationssäkerhet?

Eller är det som när det – efter några år med kulturminister Bah Khunke som ansvarig för frågor rörande religiös radikalisering och våldsideologier – framkom att hon helt enkelt inte nämnvärt brytt sig om frågan?

Här finns frågor att svara på – som ligger på Erikssons bord. Möjligen är det just därför han gjort sig osynlig. Partiet överlever kanske inte ett svek till.

Var det för övrigt inte Miljöpartiet som påstod sig vara så pålitligt och kompetent i övervaknings-, nätfrihets- och IT-frågor att det var ett trovärdigt alternativ till Piratpartiet? Än så länge imponerar de inte.

Syltryggar!


Läs även:
Personuppgifter läckte från outsourcad myndighetsdata redan 2012 »

2017-05-30

Lägg ner Miljöpartiet!


Läs min senaste krönika hos Mårtensson:


"Miljöpartiet är inte längre de glada idealister, skogsmullar och åsanissemarxister de en gång var. Istället har de blivit kallhamrade maktpolitiker med von oben-perspektiv. De har blivit en del av etablissemanget. Det tror jag faktiskt är främsta skälet till att väljarna nu överger dem."

2017-04-19

Bland Miljöpartiets svek... (Uppdaterad)


Om nu MP skall få springa gatlopp – glöm då inte att påminna deras väljare om detta:

  • MP röstade nej till att riva upp FRA-lagen. [Länk»]
  • MP röstade nej till demokratisk insyn i relationen mellan FRA och NSA. [Länk»]
  • MP sitter i en regering som hårdhänt kämpar för allmän datalagring.
  • MP har vikt ner sig i frågan om Edward Snowdens öde. [Länk»]
  • MP har kovänt i frågor som rör upphovsrätt och fildelning. [Länk»]

Maktprostitution.

2016-05-17

Fridolin menar att alla vinner på om svekdebatten lägger sig...

"Ett och ett halvt år och vi har låtit den debatten följa oss fråga efter fråga. Matat den med nytt innehåll. Orkar vi det här? Ska vi släppa nu? Det måste bli ett slut på den debatten."
Orden kommer från Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, på partiets kongress i helgen som gick.

Han vill helt enkelt ha ett slut på diskussionen om att MP sviker sina principer i fråga efter fråga. Vilket man kan förstå, då den debatten ständigt får nytt bränsle.

Fridolin skiter i sakfrågorna. Han har blivit minister och det är viktigare än allt annat. Han får bestämma över andra och det är viktigare än partiets själ, program och heder.

Det handlar inte bara om miljö och migrationsfrågor. I så väl EU-valet som riksdagsvalet lovade MP att vara en garant mot massövervakning. Sedan dess har MP lagt sig platt för sossarna i fråga om datalagringen. De har sagt nej till att riva upp FRA-lagen. De har sagt nej till att utreda FRA:s samarbete med NSA. Och de har landat i att whistleblowern Edward Snowden inte är välkommen att få en fristad i Sverige. Vallöfte efter vallöfte har brutits. Svek har lagts till svek. Makten är viktigare.

En normal människa skulle fråga sig vad man skall med makt till – om man inte tänker använda den för att kämpa för sina principer. Men för Fridolin är makten ett självändamål.

Uppenbarligen fick han kongressen med sig. MP kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Nyvalda språkröret Isabella Lövin håller med. Till SR Ekot säger hon att partiet "skall fortsätta jobba så som vi har gjort".

Låt oss hoppas att i vart fall MP-väljarna reagerar. Det är ju de som har blivit svikna. Det är dem språkrören pissar på. De senaste opinionssiffrorna tyder faktiskt på ett uppvaknande.

2016-05-13

Miljöpartiet har sålt sin själ


Miljöpartiet har inte förstått vad som gått fel. De vill inte begripa. De kan inte. En sådan insikt skulle nämligen kullkasta partiets vägval och utveckling under de senaste 5-10 åren.

Man kan inte kalla sig feminister och samtidigt relativisera religioner och kulturer som är kvinnoförtryckande.

Man kan inte odla en image av att vara mer demokratiska och humanistiska än andra och samtidigt umgås nära med diktaturer, teokrater och odemokratiska element.

Man kan inte utmåla sig själva som flyktingarnas bästa vän samtidigt som man stänger landets gränser och avvisar tanken på en flyktingamnesti.

Man kan inte marknadsföra en image av att vara Miljöpartiet Classic och samtidigt ducka när det gäller till exempel uran- och kolbrytning.

Man kan inte tala sig varm för mänskliga rättigheter och samtidigt svika totalt i övervakningsfrågorna.

Man kan inte låtsas som man är i opposition samtidigt som man sitter i regeringen och viker sig i allt för sossarna.

Detta handlar inte om att kompromissa. Miljöpartiet har sålt sin själ för att få makt och fina, välbetalda jobb. De är av samma skrot och korn som resten av makteliten.

Allt de åstadkommer på kongressen i helgen är att måla läppstift på grisen. Partiets själ är förlorad.

2016-05-09

MP byter ansikte. Men det är politiken som är det verkliga problemet.


Efter Åsa Romson kommer Isabella Lövin som miljöpartistiskt språkrör. Romson var ett stolpskott, men jag är inte säker på att Lövin är bättre.

Framförallt saknar Lövin kontakt med Miljöpartiets rötter. Hon gled in i Europaparlamentet på en räkmacka. Hennes merit var att hon som journalist skrivit en bok om fisk. Men så mycket miljöpartist vet jag inte om hon är. Till exempel går hon helt på tvärs med MP:s politik vad gäller internets frihet och en reformrad upphovsrätt. Och det finns tecken på att hon inte delar sitt partis syn på den aktuella flyktingpolitiken. Sådant brukar inte hålla i längden.

Och ännu har Lövin inte fått en enda fråga (vad jag kunnat upptäcka) från media om det som gjorde Miljöpartiets kris akut – identitetspolitiken.

Vilket leder över till Gustav Fridolin. Ser man till politisk substans, då är det snarast han som är problemet. Hans velande och vimsande efter debaclet kring Kaplan och Kahn väckte frågor om Miljöpartiets grundläggande värderingar. Dessa frågor står fortfarande obesvarade. Dessutom anser Fridolin att den regering i vilken han själv sitter driver en fruktansvärd migrationspolitik.

För övrigt är hela Miljöpartiet ett enda stort svek. De har givit upp de flesta miljöfrågor de gick till val på. De har lagt sig platt för sossarna i övervakningsfrågorna. De har satt makten framför sina principer och löften. Man kan undra hur de klarar av att leva med sig själva.

På fredag börjar Miljöpartiets kongress. Nu är frågan om ombuden kommer att vara lika principlösa och svekfulla som deras nygamla språkrör. Har MP reducerats till ett rent maktparti?

Förmodligen är det så. Makt korrumperar alltid.

2016-04-26

Konsten att regera ihjäl sig

Bagdad Bob – ett språkrör

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:


Politik är i sig en märklig verksamhet, där man måste veta vad man gör och varför. Att sitta i regeringsställning innebär ofta att man helt tappar koncepten. Vilket Miljöpartiet bara är ett exempel på.

2016-04-25

MP: Saliga äro de korkade, ty de skola flyta ovanpå


Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin har hållit presskonferens. Den blev något av en anti-klimax.

Språkrören avgår inte. Men de ställer sina poster till omprövning på partiets kongress, som hålls om ett par veckor. Och MP lämnar inte regeringen.

Detta håller inte. Nu kommer stormen bara att tillta. Detta öppnar dessutom för en (välförtjänt) svekdebatt i alla de politiska frågor där MP har lagt sig platt för sossarna. Det börjar bli dags för en samlad bedömning.

Miljöpartiets språkrör har ingen som helst självinsikt. De befinner sig i ett tillstånd av förnekelse. Jag hoppas väljarna är klokare och vänder partiet ryggen.

2016-04-18

Exit Kaplan – men MP har större problem


Bostadsminister Mehmet Kaplan fick avgå. Det kvar knappast oväntat, eftersom situationen blev allt mer ohållbar.

Men Kaplan är inte Miljöpartiets största problem. Snarare handlar det om att partiet sviker sina principer och sina väljare. Detta är ett faktum, oavsett vad man tycker i de olika sakfrågorna.

Romson & Fridolin påstår att det trots allt är bättre med MP i regeringen, att det hade blivit ännu värre annars. Jag är inte så säker på den saken. Vallöften, principer och program offras hela tiden – på område efter område. Utförsäljningen är total.

Vad skall MP med makt till – om de ändå viker ner sig för sossarna hela tiden?

Svaret är att makten har blivit ett självändamål för MP. Makten att bestämma över andra. Platsen vid köttgrytorna med fina titlar, goda löner och regeringsplanet stand by.

Makt korrumperar alltid. Vilket den som har makt och korrumperas brukar vara den sista att inse. Det går alltid att rationalisera och bortförklara. Man hamnar i något slags tillstånd av förnekelse, där man inte förmår betrakta sig själv med kritiska ögon. Men till sist finns inget kvar.

Det är bara att inse – MP sätter makten före hedern. Därför förtjänar de inte sina väljares förtroende.

2016-02-02

Borgerliga partier skall stå för borgerliga principer


Krönika hos Mårtensson: Borgerliga partier skall stå för borgerliga principer »

Om hur den svenska borgerligheten har givit upp sina principer och inte längre står på individens sida. Övervakningsfrågorna är bara ett exempel på denna tråkiga utveckling.