Övervakningskameror istället för poliser?

Det kommer politiska signaler om att det skall bli enklare för polisen att sätta upp övervakningskameror, där den så önskar.

Naturligtvis är detta en inskränkning i den enskilda individens rätt till privatliv. Speciellt nu för tiden, när kameraövervakning allt oftare kombineras med ansiktsigenkänning och beteendeanalys.

Tyvärr verkar folk i allmänhet inte bry sig. Vi får möjligen vänta tills integritetsintrånget blir överväldigande innan någon reagerar. Och då kommer det förmodligen redan att vara för sent.

Men det finns en omedelbar risk med ökad polisiär kameraövervakning: Vi kommer att få ännu färre poliser på våra gator och torg.

SR Studio Ett intervjuade i går en butiksägare i Järva-området i norra Stockholm. Han klagade över att den ökade kameraövervakning som redan sker i området har drivit buset och dess förehavanden från torget och de öppna ytorna – och istället in i hans affär.

Vilket naturligtvis är betydligt värre för honom. Det gör det dessutom ännu svårare att utreda de brott som då begås. Och några poliser ser han inte till, inte ens om han ringer efter dem.

Det där är rätt talande för utvecklingen. Fler övervakningskameror kommer inte nödvändigtvis att göra oss tryggare. Tvärt om kommer de att leda till färre poliser i det offentliga rummet.

Youtube »

5 juli-podden 14: NSA-spionage, ansiktsigenkänning och DRM

5 juli-podden – för dig som vill vara uppdaterad i debatten om internet, övervakning och fri- & rättigheter.



NSA håller tyst om allvarliga säkerhetshål. Tyskland vill införa ansiktsigenkänning. Slopat hörlursuttag på telefoner öppnar för total lyssningskontroll (digital rights management). Vi följer upp Milo Yiannopoulos kamp mot Twitter, säger grattis till World Wide Web på 25-årsdagen, och avslutar med ett läsarbrev.

Med Karl Andersson och Henrik Alexandersson.

Soundcloud » | Youtube » | iTunes » | RSS-feed (via Soundcloud) » | Ladda hem filen (MP3) »

Feedback, läsarbrev och insändar-inslag (MP3 max 60 sek) kan sändas till: karl[at]5july.org

HAX 5 Juli-blogg (på engelska) »

Nu kan den totala övervakningsstaten bli verklighet

Enligt media har amerikanska FBI:s nu teknik för ansiktsigenkänning klar att sjösätta. [ Newsweek» | ArsTechnica» | Gizmodo» ]

Detta är intressant på många sätt. Inte minst är ansiktsigenkänning en av nyckelkomponenterna i det EU-finansierade forskningsprojektet Indect.

Indect-projektet går ut på att koppla samman bland annat automatiserad kameraövervakning, analys av medborgarnas aktiviteter på nätet och en mängd olika dataregister. På så sätt hoppas man kunna förutse och därmed även stoppa sådant beteende som staten anser vara icke önskvärt.

Här talar vi inte längre om massövervakning som datalagring eller det NSA & FRA har avslöjats med att ägna sig åt. Nu handlar det om i princip total övervakning, där dagens massövervakning bara är en beståndsdel.

Vad som anses vara icke önskvärt beteende beror naturligtvis på vilka politiker (och byråkrater) som för tillfället råkar sitta vid makten.

Läs mer om Indect här: Wikipedia » | Indect»

Eller se filmen nedan.


[Direktlänk»]

Notera att detta inte är Science Fiction – utan ett projekt som utvecklas av EU, finansierat med dina skattepengar, just nu. Detta kan väldigt snart vara den verklighet vi är tvingade att leva i.

Storebror: Är det så här vi vill ha det?

[Direktlänk»]

Långa skuggor över Europa. Del 2.

EU:s politiska elit är inte road.

Dess mål är en ständigt fördjupad europeisk union. Det vill säga mer överstatlighet, mer centralstyrning och mer kommandoekonomi.

Att folket inte är med på tåget har den än så länge kunnat strunta i. Men förra helgens resultat i valet till Europaparlamentet är ett tydligt tecken på att det jäser där ute. Lite beroende på hur man etiketterar folk, så är upp till en fjärdedel av ledamöterna i det nya parlamentet EU-kritiska.

Så vad skall EU:s härskande politiska klass göra nu? Hur kommer de att gå till väga för att behålla kontrollen?

Att reformera, decentralisera och demokratisera vore en väg. Men det är inte de europeiska maktpartiernas väg.

Eftersom Europa i princip helt saknar saklig, intellektuell och liberal EU-kritik kommer de att vifta bort kritiken i Europaparlamentet. Vilket inte är så svårt när den framförs av främlingsfientliga, nationalister, rojalister och en handfull rödgardister.

Allt EU:s ledare kan göra är att försöka stärka sitt grepp om makten. Verktygen för detta är redan på väg in i den politiska kvarnen.

Datalagringsdirektivet måste omarbetas. Vågar man gissa att det inte kommer att upphävas, utan bara nödtorftigt putsas upp så att massövervakningen kan fortsätta?

Under mandatperioden som kommer skall EU även besluta om sitt framtida system för övervakning och analys av alla medborgares, företags och organisationers bankaffärer.

Räkna även med att systemet med registrering av våra resor steg för steg kommer att byggas ut. Och då gäller det inte bara flygresor – utan även våra tågresor, bilhyror och hotellövernattningar. (Detta har redan diskuterats i EU:s ministerråd.)

Striden om nytt persondataskydd i EU pågår redan för fullt. Maktpartierna och de flesta medlemsstater har ingen förståelse för att medborgarna vill ha kontroll över sina egna persondata. I detta paket ingår även nya regler för statlig övervakning av folket.

Den upphovsrättsreform som skall komma de närmaste åren kan också användas för att kontrollera människor. Ser man inte upp kan nätleverantörernas budbärarimmunitet komma att skrotas, vilket öppnar för en omfattande kontroll av allt vi gör på internet. Och om man inte får rimliga undantag i upphovsrätten kan den komma att användas för att begränsa yttrandefriheten.

Den hårt kritiserade europeiska arresteringsordern kommer att byggas ut med en europeisk utredningsorder. Samkörning av all slags polisiära register inom EU har redan påbörjats. Och med EU-finansierade forskningsprojekt som Indect hoppas man kunna koppla kameraövervakning till ansiktsigenkänning, beteendeanalys och olika register.

Därefter är det bara att stärka greppet över folket ytterligare, när makten känner sig hotad.

Det är så makten fungerar.

Datalagringen är en del av den globala övervakningsapparaten

Justitieminister Beatrice Ask (M) har mycket goda skäl för att begrava frågan om datalagringen i en utredning till efter valet. Datalagringen är nämligen en viktig kugge i det maskineri för global massövervakning som regeringen och sossarna är delaktiga i att skapa.

Datalagringen handlar inte "bara" om att man registrerar data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Nyckelfrågan är hur denna information är tänkt att användas.

Polisen väsnas och säger att det blir svårare att bekämpa brott om datalagringen stoppas. Vilket ekar ihåligt, eftersom polisen redan utan datalagring har omfattande möjligheter att begära ut data (och innehåll) vad gäller telekommunikationer till och från människor som är misstänkta för brott.

Här kan man göra ett par observationer...

• Säkerhetspolisen har försökt förmå tele- och nätoperatörerna att ge dem automatiserad tillgång till de data som lagrats i enlighet med datalagringsdirektivet. Misstanke, prövning och utlämning skulle då ersättas med att polisen bara behöver trycka på en knapp.
• Detta öppnar för automatisk synkning mot andra register och system. Till exempel sådant som det EU-finansierade forskningsprojektet Indect jobbar med. Det vill säga att koppla kameraövervakningen på gator och torg till ansiktsigenkänning, datoriserad beteendeanalys och till ordningsmaktens / statens andra system för övervakning och andra register.
• I övervakningsstatens andra ända har de juridiska skyddsmekanismerna luckrats upp på senare år. Till exempel har rättslig prövning för utlämning av misstänkta till andra länder, med den europeiska arresteringsordern ersatts med att en åklagare bara behöver kryssa i en ruta på en blankett.

...vilket är saker som passar in perfekt i det globala övervakningspusslet. Vore man konspiratoriskt lagd skulle man kunna misstänka att allt vore ett beställningsjobb från NSA och det övervakningsindustriella komplexet.

Det handlar alltså inte "bara" om vilka data som lagras om våra telekommunikationer. Det handlar inte "bara" om hur detta hanteras i Sverige. Det handlar inte "bara" om människors rätt till privatliv – utan även om rättssäkerhet och om rättsstatens principer.

Det är därför EU-domstolens beslut om att upphäva datalagringsdirektivet är så viktigt. Det är därför domstolens beslut om att datalagringen strider mot de mänskliga rättigheterna är centralt. Det sätter effektivt en käpp i hjulet för de krafter som vill rulla ut övervakningsstaten.

Nu vrider sig justitieministern som en mask på en krok för att slippa ta debatten, för att skjuta frågan framför sig tills efter EU-val och riksdagsval och för att hitta något sätt att ta sig runt EU-domstolens dom.

Men det behövs inga utredningar. EU-domstolen har nämligen redan klargjort vad som är centralt i frågan: Urskiljningslös massövervakning av folkets telekommunikationer, utan konkret misstanke om brott är inte OK och skall inte förekomma.

INDECT - Uppsamlingsheat

Det surras åter om det EU-finansierade Indect-projektet. Detta är ett forskningsprojekt som syftar till att övervaka och analysera information om sådant som staten menar kan vara problematiskt.

Det handlar bland annat om att anlysera material från till exempel bloggar, forum och sociala nätverk på internet. Men det är även fråga om att använda sig av automatiserad kameraövervakning (enligt uppgift med anisktsigenkänning) för att ligga steget före de medborgare som eventuellt kan tänkas mopsa sig på ett eller annat sätt. Allt detta samkört med andra befintliga register och övervakningssystem.

Ett sådant här system kan bli verkligt potent när det samkörs med de sociogram som finns i bland annat FRA:s och kriminalpolisens databaser. För att inte tala om de amerikanska och brittiska registren. Eller EU:s 18 olika övervakningsregister.

Likheterna med det amerikanska (globala?) TrapWire-projektet är tydliga. I båda fallen handlar det om "threat detection" alternativt "indicative surveillance". "Pre Crime" är en annan benämning. Och i båda fallen är det fråga om ett massivt intrång i medborgarnas rätt till privatliv.

Det som syns utåt vad gäller Indect är att en liten grupp ledamöter i Europaparlamentet bevakar frågan ställer kritiska frågor. Och att alla ledamöter får e-post från hundratals medborgare varje vecka, som protesterar mot Indect. (Tyvärr är det mail som bygger på en gemensam mall, vilket minskar dess genomslagskraft.)

Bara för att det är Europas skattebetalare som finansierar Indect-projektet, skall man inte alls vara säker på att dess rimlighet kommer att prövas i någon form av demokratisk process. Detta är saker som mycket väl kan skötas internt på EU:s Generaldirektorat för Inrikes Frågor.

(Vilket är ett lite förvirrande namn. Vad det handlar om är motsvarigheten till engelskans "Home Affairs" – det vill säga polis, delar av rättsapparaten, övervakning, gränsskydd m.m. Detta gernaldirektorat är mer känt under sin engelska förkortning GD HOME eller franskans DG Intérieur.)

Och ansvarig EU-kommissionär för GD HOME – EU:s "inrikesminister" – är ingen mindre än Sveriges Cecilia Malmström.

Detta borde vara en guldgruva för medborgarrättslig aktivism, grävande journalistik och politiker som tar sitt demokratiska uppdrag på allvar (i den mån några sådana står att finna).

Resurser:
Wikipedia om Indect och TrapWire.
Indects hemsida.
Stopp-Indect
ZDNet: Global TrapWire, INDECT protest planned Saturday, October 20
ZDNet: Wikileaks uncovers TrapWire surveillance: FAQ
Indect-taggade bloggposter på denna blogg. (Scrolla ner lite för de poster som har mest substans.)

Onda aningar om EU:s eID...

Två ärenden som snart är på ingång i EU-apparaten är en översyn av eSignatur-direktivet respektive frågan om eAuthentication. Än så länge är det dock svårt att hitta något konkret om vad som är på gång.

Vad vi vet är att eSignatur-direktivet skrevs i en annan teknisk verklighet, i förra århundradet – och att det fått kritik för att det inte ens var i takt med tekniken när det skrevs.

Gemensamma riktlinjer för elektronisk signatur i kontakt med till exempel banker och myndigheter kan kanske vara en bra sak på en gemensam, inre marknad. Men kommer det att stanna vid det?

Vi vet att frågan om ett EU-ID-kort har bubblat (men aldrig diskuterats offentligt, eftersom man är rädda för att britterna då kommer att gå bananas). Vi vet också att det finns de som tycker att ett fysiskt ID-kort med chip och/eller något slags eSignatur för all uppkoppling mot internet skulle smaka fågel. Och så har vi hela anti-terrorindustrin, som vill blippa oss i allsköns sammanhang. För att nu inte nämna de skattebyråkrater som vill hålla koll på alla transaktioner. Man kan även tänka sig att folket som sysslar med EU:s Indect-projekt är mycket intresserade av dessa frågor...

Vi får se vad som kommer upp på bordet. Men jag har mina onda aningar. Om du snubblar över någon konkret information, då får du gärna tipsa om den här i kommentarerna.

Vart leder övervakningsstaten?

Efter FRA-omröstningen hörde man en del borgerliga politiker säga att man kanske borde försöka skaffa sig en helhetsbild av övervakningsstaten. Sådant hör man inte längre, vilket får mig att tro att det bara handlade om nervositet för en knapp riksdagsmajoritet förra mandatperioden. (Nu för tiden har sossarna och regeringen gjort upp om FRA, som därmed har bred politisk uppbackning.)

När justitieminister Ask (m) presenterade Stockholmsprogrammet för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) – då hävdade hon att det inte finns tid för att stanna upp och utvärdera övervakningsstaten och kriget mot terrorn innan man rusar vidare.

När EU-kommissionen försökte utvärdera datalagringsdirektivet fick man inte in de uppgifter som behövdes. Men av de uppgifter man ändå fick in, kan man dra slutsatsen att teledatalagring varken är nödvändig eller effektiv. (Det finns mycket som tyder på att datalagringen snarare missbrukas.)

Och när Europol skulle utvärdera avtalet om överlämning av data om europeiska banktransaktioner till USA (Swift-avtalet) – då visade det sig att bristande dokumentation och allmänt hemlighetsmakeri gjorde en utvärdering omöjlig.

Så när det gäller övervakningsstaten – då har våra politiker ingen överblick, inga utvärderingar att dra slutsatser från och ingen vettig bild av vart man är på väg. Vilket är ansvarslöst och farligt.

Samtidigt är allt på väg att bli ännu värre.

Britterna är nu på väg att införa övervakningslagar som ger staten tillgång till både trafikdata och innehåll, i princip i realtid, vad gäller alla telekommunikationer i öriket. I USA innebär den föreslagna CISPA-lagen en massiv övervakning av allt som sker på internet. EU-projektet Indect jobbar på att koppla ihop kameraövervakning och ansiktsigenkänning i realtid med beteendeanalys, databaser och register. FN jobbar på projektet Q6/17, som går ut på att alla datafiler skall kunna spåras till upphovsmannen.

Att det saknas helhetsperspektiv och utvärderingar är ett problem. Att det dessutom saknas en samhällsdebatt om hur massiv övervakning påverkar folk är ett annat. Våra politiker, deras funktionärer och övervakningsindustrin trampar gasen i botten – utan att någon riktigt vet vart vi är på väg.

Kombinera sedan detta med en maktapparat där allt mer makt överförs från medborgare till politiken, från enskilda länder till EU och från politiker och demokratiskt valda organ till ansiktslösa byråkrater.

Vill man skriva en dystopisk bok om övervakningsstaten – typ 1984 – då finns alla beståndsdelar redan på plats eller i pipelinen. I verkligheten.

Övervakningsåret 2012: Några exempel

I USA är den så kallade SOPA-lagen på väg genom lagstiftningens maskineri. Web-domäner runt om i världen kommer att stängas ner ifall nöjesbranschen och andra så mycket som anser att de innehåller upphovsrättsskyddat material. Sociala nättjänster som Facebook, Twitter och Blogger kommer att tvingas stänga av användare på än lösare grunder, för att rädda sig själva. Någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske. Och möjligheten att få rättelse i efterhand är mycket begränsad.

Om vi stannar i USA, så är nya regler som tillåter militären att fängsla människor utan rättslig prövning på väg att bli verklighet. USA kommer att kunna använda detta för att plocka in i stort sett vem de känner för, var som helst i världen. (Även civila egna, amerikanska medborgare på amerikansk mark.)

Tyska företag har nu färdigställt utrustning som kan lagra allt som sker på internet. Detta innebär att om någon gör något brottsligt, då blir det möjligt att backa bandet och kartlägga alla personens tidigare kontakter och hela sociala nätverk. (Plus saker som till exempel politisk åskådning, tro och sexuella preferenser.) Så även om inte du gör något fel eller olagligt kan du ändå komma att bli indragen i olika härvor bara för att någon du känner eller kanske bara har haft kontakt med är misstänkt för något fuffens.

Detta är teledatalagring på syra. Och EU:s datalagringsdirektiv, det kommer upp för förnyad behandling i riksdagen nästa år. Data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner skall lagras. Så att man kan rita kartor över vem du har haft kontakt med, när och var. Åter igen riskerar helt oskyldiga människor att råka ut för mycket obehagliga överraskningar.

För övrigt skall EU:s datalagringsdirektiv nu omarbetas. Är det någon som tror något annat än att det kommer att bli värre?

EU håller också på att ta ett grepp om "cloud computing". Detta lär landa i att inte bara våra telekommunikationer, utan även våra filer på nätet kommer att kunna registreras och övervakas.

Så har vi ACTA-avtalet, som bland annat innebär att våra internetoperatörer tvingas bli nätpoliser, med ansvar för vad deras kunder gör i deras kablar. Detta kommer att medföra övervakning av allt som sker på nätet. Samtidigt kommer man att tvingas ställa upp hårda krav på vad du får göra på internet. Det kommer inta bara att handla om vad som är lagligt, utan även om vad ängsliga operatörer anser är lämpligt.

EU är även på hugget vad gäller internetcensur. Trots löften om att det bara skulle handla om barnporr diskuteras redan blockering av till exempel spelsidor på nätet. (Och av blockering av betalning till sådana.) Nätspel och nätpoker kommer i princip att stoppas (utom vad gäller statliga monopol och ett fåtal licensierade siter).

I EU byggs nu även en omfattande säkerhetsbyråkrati upp. En av delarna är European Network and Information Society Agency, ENISA. Information från övervakning och register kommer att delas mellan medlemsstaterna i enlighet med den så kallade konvergensprincipen. Och unionens kapacitet för underrättelseverksamhet kommer att stärkas.

Den kritiserade europoeiska arresteringsordern kommer att utökas med en europeisk undersökningsorder. När den träder i kraft kan svensk polis bli tvungen att lägga tid och kraft på att utreda "brott" som till exempel abort, på uppdrag av andra EU-länder där sådan är hårt reglerad eller olaglig.

Framåt sommaren blir EU:s projekt för elektronisk identifiering aktuellt. Detta är en "harmonisering" som kan komma att leda fram till ett EU-ID-kort. (Som alla måste ha. Tänkbara användningsområden är att ett sådant kommer att krävas för flygresor, tågresor, bilhyra, hotellövernattningar, internetuppkopplingar och elektroniska transaktioner. Allt skall registreras. Alla skall kunna identifieras. Alltid.)

EU har dessutom ett antal projekt som rör "Internet Security" och "Cybercrime" i pipelinen, som kommer att haka i andra saker som beskrivs i denna bloggpost. Vi kommer även att få ett europeiskt "bank-FRA" som kommer att granska och analysera våra banktransaktioner.

Europeiska forskningsprojekt som till exempel Indect rullar på. (Kameraövervakning med ansiktsigenkänning och mönsteranalys i realtid, kopplat till olika register och andra övervakningsformer.) Fast nu under mer hemlighetsfulla former än tidigare, eftersom media och medborgare har varit lite för "nyfikna"...

Detta är bara några av de saker som ligger i pipelinen för 2012. Mycket mer är på gång. Utökad FRA-spaning till exempel. Och som vanligt säljer man ut integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna med hänvisning till kampen mot terrorismen, barnporren, fildelningen med mera. Allt går ju att motivera, om man bara anstränger sig lite...

Pengarna till Indect stryps

En god nyhet, som omväxling: Det EU-finansierade forskningsprojektet Indect har stött på patrull.

Indects mål är ett system som kopplar ihop till exempel kameraövervakning (med ansiktsigenkänning), web-övervakning och olika register till ett system där medborgarna kan övervakas i realtid. Läs mer här och här.

I dag fattade Europaparlamentet beslut om anslagen till forskningsprogram FP7, där Indect ingår. Och det blev riktigt bra...

"27. Stresses that all research conducted within the FP7 must be conducted in accordance with fundamental rights as expressed in the European Charter; therefore, strongly urges the Commission to immediately make all documents related to INDECT (a research project funded by the FP7 aimed at developing an automated observation system that constantly monitors web sites, surveillance cameras and individual computer systems) available and to define a clear and strict mandate for the research goal, the application and the end users of INDECT; stresses that before a thorough investigation on the possible impacts on fundamental rights is made, INDECT should not receive funding from the FP7."

Det vill säga att Indects pengar läggs i kylen, tills det klargjorts om verksamheten inkräktar på de medborgerliga fri- och rättigheterna. Och gör den det, då blir det inga stålar alls.

Detta beslut blev möjligt efter att Lena Ek (c) fått med sig Europaparlamentets industriutskott på begränsningar av vad FP7 får användas till.

Heja Lena! Mer pirat-takter!

Uppdatering: Lena Ek

Indect på korståg

Indect – det där EU-finansierade forskningsprogrammet som skall koppla ihop olika övervakningssystem och databaser med internetövervakning, kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid och "betendeanalys" – är en ständig källa till avslöjande bloggposter.

Nu är det Rasmus tur att gräva upp märkliga detaljer: Som att Indect bland annat skall syssla med att sniffa symboler på internet. Som till exempel pentagram och upp och nedvända kors. (Undrar just vad de tycker om det här..?)

Jag bara undrar: Varför? Har vi inte religionsfrihet i Europa?

I samma text som Rasmus citerar står det för övrigt svart på vitt att Indect även skall arbeta med ansiktsigenkänning på internet.

EU/EP: Kampanj mot Indect

I Europaparlamentet samlar man just nu namn för en written declaration som är kritisk mot Indect.

Indect är ett allt mer hemlighetsfullt forskningsprojekt som finansieras av EU. Det går ut på att koppla ihop register och övervakningssystem med kameraövervakning. I realtid. Med automatisk ansiktsigenkänning och datoriserad beteendeanalys.

Läs mer om written declaration no 82 om Indect här.

Om du vill hjälpa till kan du maila Europaparlamentets ledamöter och be dem underteckna WD82. Den behöver drygt 300 ytterligare underskrifter för att bli antagen.

EP: Written Declaration no 82 on Indect

I Europaparlamentet finns nu en skriftlig förklaring (written declaration) om Indect, som är intressant. [PDF]

Indect är ett av EU:s forskningsprojekt - som syftar till att koppla samman övervakningsdatabaser med liveövervakning (till exempel kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid). Allt toppat med mjukvara som anlyserar medborgarnas beteende. Orwell på syra, typ.

Än så länge har detta skett öppet. Projektet har till och med redovisats på en hemsida. Men eftersom det väckt "för stor uppmärksamhet" och fått för mycket kritik skall Indect nu bli mer hemlighetsfullt.

Written Declaration no 82 öppnar med att kräva att man måste respektera de medborgerliga rättigheterna i detta sammanhang. Den forsätter med att varna för vad Indect kan komma att medföra, speciellt om information hamnar i orätta händer. Därefter krävs öppenhet och att alla dokument som rör Indect skall vara offentliga. I texten antyder man även att Indect kan komma att bli en budgetfråga, om så krävs...

Detta är ett utmärkt initiativ, inte minst som det riktar uppmärksamhet mot att Indect just nu håller på att gå i u-läge vad gäller information till medborgare, media och politiker.

På Europaparlamentets websida för skriftliga deklarationer kan man följa hur det går med insamlingen av namn. För att en WD skall antas krävs att en majoritet - det vill säga minst 369 ledamöter - skriver under den. Än så länge tycks det inte vara någon rusning, direkt.

Här kan du göra en insats. Skriv till dina ledamöter i Europaparlamentet och be dem underteckna WD82!

Pirate MEP Christian Engström har redan skrivit under, F.Y.I.

[Samlingssida med poster om Indect på denna blogg.]

Det är fan så man blir tokig!

Redan i ruta ett hade den svenska polisen rätt generösa möjligheter till avlyssning och övervakning. För generösa, tycker jag. Sedan kom FRA, med sin automatiserade massavlyssning och sina sociogram. Och nu lägger regeringen i en högre växel och upprättar en aldrig tidigare skådad övervakningsstat med teledatalagringen. I enlighet med polismetodutredningens förslag kommer den att användas mycket generöst.

Det där med att använda tvångsmedel och ett jättelikt övervakningsmaskineri för att kontrollera att medborgarna inte ägnar sig åt små brott gör mig nervös. Det är, som vissa har påpekat, lite som om polisen skulle börja skjuta folk som går mot röd gubbe. Det saknar helt enkelt alla proportioner. Det är inte rimligt.

Och naturligtvis kommer en frikostig användning av teledatalagringens uppgifter att öka risken för missbruk, läckor och rättsövergrepp ytterligare.

Men detta är bara en del av helhetsbilden. På EU-nivå finns massor med förslag som kommer att inskränka vår rätt till privatliv, öka övervakningen, inskränka yttrandefriheten och begränsa de medborgerliga fri- och rättigheterna. Internetcensur, åsiktslagar, registrering av våra bankaffärer, registrering av våra resor och nya system som kopplar ihop alla Storebrors register med övervakning av medborgarna i realtid.

EU-Kommissionen, medlemsstaternas regeringar i ministerrådet och USA eldar på allt vad de kan för att bygga en övervakningsstat som - i praktiken - blir jobbig, obehaglig och orimlig att leva i. Möjligen även farlig.

Det går inte ens att få en vettig sakdiskussion med makthavarna. Förmodligen för att de inte vill. Den svenska EU-kommissionären, Cecilia Malmström, har i ett slag förvandlats från en liberal Kajsa Kavat till rena jävla Nurse Diesel. Och när hon ändå tvingas ta en diskussion - då visar det sig snabbt att hon faktiskt inte vet vad hon talar om. Nej, vi gör som vanligt i EU: Först beslutar vi, sedan debatterar vi och därefter tar vi reda på fakta...

I Sverige är politikerna inte ett dugg bättre. Ta justitieminister Beatrice Ask som exempel. Det statsråd som skall upprätthålla rättsstaten i Sverige tycks över huvud taget inte ha förstått det där med rättsstat och rättssäkerhet. Hon begriper till exempel inte att människor som är misstänkta för brott inte skall kunna straffas innan deras skuld är fastställd. Ja, hon förespråkar till och med återgång till medeltida strafformer som skamstraff.

Regeringen behöver för övrigt inte bry sig. Den menar, efter höstens riksdagsval, att den har fått väljarnas mandat att bete sig på det här sättet. Vilket i någon mening - tyvärr - stämmer.

Krydda sedan det hela med lite korporativism, moralpanik, populism, motvilja mot fri information och internethat. Och håll folket i fruktan för diffusa, påstådda hot. Sedan är soppan i princip färdig.

Vill vi - verkligen - ha det så här?

Indect: Självaste Orwell hade häpnat

Det har blivit dags för en uppdatering om EU:s Indect-projekt:

Projektet går bland annat ut på att koppla ihop olika register, data mining och övervakningskameror som använder ansiktsigenkänning i realtid. Så att staten kan hålla koll på allt den vet om medborgarna och samtidigt följa och övervaka dem när de rör sig i vårt samhälle.

Det har hänt en del på senare tid. Vi kan börja med några nedslag i den information som finns på Indects egen hemsida. Där talas bland annat om...

Insamling och analys av innehåll på nyhetssidor, bloggar och forum. (D4.1) Nya metoder för "relationship mining", det vill säga att bygga och analysera avancerade sociogram. (D4.2) Nya avancerade metoder för beteende-profilering. (D4.3)

Så vi får alltså: De nationella registren (i förekommande fall även avlyssning) + EU:s 18 register över medborgarna + kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid + input om vad media och medborgarna skriver om på nätet + uppbyggnad av nya, avancerade sociogram + beteendeprofilering av de registrerade och övervakade medborgarna.

Jag skämtar inte! Informationen finns på Indects egen hemsida. Orwell hade häpnat.

Och det där med hemsidan är tydligen ett "problem". Intresset från media, bloggare och medborgarrättsaktivister upplevs som ett störningsmoment. Så nu skall verksamheten bli hemlig.

Då summerar vi igen: Man håller på att utveckla en oerhört grundlig och synnerligen integritetskränkande övervakning – av aldrig tidigare skådad omfattning. Och nu har man bestämt att det inte är bra att medborgare, media och aktivister känner till den. Allt detta i ett samhälle där våra medborgerliga fri- och rättigheter och vår rättsstat sakta monteras ner – i namn av war on terror och på grund av politisk klåfingrighet.

Prosit!

Detta är nog ett ovanligt bra tillfälle att börja göra motstånd. På allvar.

Netzpolitik.org | Samma sida Google-översatt till engelska
FutureZone@ORF.at | Samma sida Google-översatt till engelska

Detta är helt enkelt inte rimligt

Vi befinner oss mitt i en brinnande valrörelse.

Oavsett vilket block som vinner, så kommer vi att få en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Med teledatalagringen kommer uppgifter om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar kommer att sparas och hållas tillgängliga för staten. Man kommer till och med att använda våra mobiltelefoner för att registrera var vi medborgare har befunnit oss, vid olika tillfällen.

Om detta hör vi i princip inget i den pågående valrörelsen – trots att man bygger upp en övervakning som i teknisk mening till och med går längre än i forna diktaturer som Östtyskland.

Oavsett vilket block som vinner valet, så kommer vi att ha kvar FRA:s automatiserade massövervakning av svenska folket – om än kanske i något modifierad form. Detta är en en avlyssning som har mindre med Sveriges försvar och militära säkerhet att göra än de flesta känner till. Enligt FRA:s egna uppgifter är regeringskansliet och UD stora "kunder". Det handlar med andra ord om politisk övervakning, i stor skala.

Om detta är det i princip helt tyst i den pågående valrörelsen – trots att frågan, som var ett riktigt politiskt trauma sommaren 2008, fortfarande är ett öppet sår.

Oavsett vilket block som vinner valet, så kommer Sverige att fortsätta ge stöd åt EU:s växande ambitioner på övervakningsområdet. EU har redan 18 olika register som övervakar medborgarna. Fler lär det bli. Och Sverige är med i olika forskningsprojekt om övervakning i EU. Till exempel Indect-projektet – som kommer att koppla ihop olika register med automatiserad kameraövervakning, vilket skapar en övervakningsstat som är långt mer förrädisk än någonsin Orwell kunde föreställa sig.

Om detta är det i princip helt tyst i den svenska valdebatten – trots att Sverige faktiskt är ett av de EU-länder som har varit pådrivande för att skapa den europeiska övervakningsstaten.

Detta är inte rimligt. Man får helt enkelt inte rulla ut en massiv övervakningsstat utan att politikerna ställs till svars för vad de redan gjort – och avkrävs svar om vad de tänker göra.

Valrörelsen är det enda tillfälle medborgarna har för att påverka politiken. Då är det oacceptabelt att de stora politiska partierna tillåts tiga ihjäl integritetsfrågorna.

Om massmedia tar sig själva och alla vackra ord om sitt uppdrag på allvar – då måste landets journalister ta tag i detta.

När politiker skapar verktyg för övervakning av ett helt folk – i tysthet – då måste det rimligen vara en del av det journalistiska uppdraget att belysa detta. I tid.

När en regering och oppositionens huvudspelare tillsammans försöker tiga ihjäl en fråga av denna dignitet i en valrörelse – då måste den "tredje statsmakten" ta sitt ansvar och göra just det som den förväntas göra i en demokrati.

För Piratpartiet skulle det naturligtvis sitta fint om integritetsfrågorna fick luft under vingarna lagom till valrörelsens slutskede. Men, det är – faktiskt – sekundärt.

Det primära är att man inte kan, inte får, rulla ut en massiv övervakningsstat i en demokrati utan grundlig debatt och kritisk granskning.

Precrime

FRA skannar alla telekommunikationer som passerar landets gränser. Vilket, med dagens teknik, även omfattar mycket av vår inrikes kommunikation. FRA kan bygga sociogram som visar vem som kommunicerar med vem. FRA har rätt att lagra data om till exempel våra politiska åsikter, religion och sexuella preferenser.

Teledatalagringen (EU:s datalagringsdirektiv) kommer att innebära lagring av data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar. Åter blir det möjligt för staten att se vem som kommunicerar med vem. Teledatalagringen gör även våra telefoner till spårsändare, som visar var vi har befunnit oss.

EU:s Indect-projekt går ut på att koppla ihop information från till exempel FRA och teledatalagringen med övervakningskameror. Dessa kan nu för tiden känna igen folk automatiskt och följa våra rörelser i samhället.

FN:s Q6/17-projekt går ut på att man skall kunna identifiera upphovsmannen till alla datafiler.

Med nästa SWIFT-avtal och med PNR får myndigheter (både i EU och USA) tillgång till information om våra bankaffärer, våra resor och massor av metadata kring våra resor. ACTA-avtalet kan komma att leda till att internetoperatörerna blir tvungna att granska all vår datatrafik.

Påhejade av Skatteverket driver handeln, facket och bankerna en kampanj mot kontanter. Vilket kommer att medföra att alla våra inköp registreras och därmed kan bli sökbara.

Detta är bara några exempel på vad som är på gång. Lägg till det alla register som redan finns om vår ekonomi, vår hälsa, våra vanor och våra liv. Plus att ordningsmakten redan i dag har rätt generösa regler för övervakning, i vissa fall utan att ens behöva presentera en konkret brottsmisstanke. Sammantaget växer bilden av ett totalt kontrollsamhälle fram.

Genom "data mining" kommer myndigheterna att få möjlighet att söka mönster i våra liv.

Detta kommer att motiveras med kampen mot till exempel organiserad brottslighet, olaglig fildelning, droger, barnporr och terrorism. (Och med käcka saker under rubriken "samhällsplanering".)

På så sätt anser sig myndigheterna kunna bekämpa brott redan innan de har skett. Vilket de naturligtvis tycker skulle smaka fågel. Men här finns mycket i andra vågskålen.

Till att börja med har vi själva synen på oss medborgare. Är vi undersåtar som skall kontrolleras så att vi alltid lyder? Eller är staten till för oss?

Vi har frågan om människors rätt till privatliv. Och alla de obehagliga konsekvenser som kan följa om vi inte har en sådan rätt.

Själva rättsstaten bygger på att envar skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen har bevisats. Det vi nu ser växa fram är ett samhälle där alla människor betraktas som potentiellt misstänkta för brott.

Och så var det det där om att "data mining" ofta flaggar fel. Tillfälligheter, olyckliga omständigheter, legitimt hemlighetsmakeri, dumhet och en massa annat kan resultera i missvisande indiciekedjor när uppgifter ur systemen ovan samkörs och analyseras. De människor och maskiner som sätts att övervaka oss kommer att ha till uppgift att söka mönster. Och vi vet att folk ofta tenderar att se mönster, även där sådana egentligen inte finns. Detta är rena receptet för rättsövergrepp.

Och i de fall där man får äkta indikationer på att "något är på gång" – vad skall man göra då? Får staten inskränka rättigheterna för människor som bara är misstänkta för något de kan komma att göra – och i så fall vilka rättigheter och hur mycket?

Är det till exempel OK att frihetsberöva människor för något de kanske kan tänkas komma att göra i framtiden? Hur konkret måste en sådan misstanke i så fall vara?

Hur stark måste intentionen att göra något olagligt vara för att staten skall ingripa? Hur skiljer man intentioner från fantasier, skitsnack och rykten?

Och ger inte detta staten möjlighet rättfärdiga i stort sett vilka rättighetskränkningar som helst mot enskilda individer – utifrån rätt vaga misstankar och ungefär samma resonemang?

Detta är förvisso inga nya frågeställningar. De är aktuella redan i dag. Men det kommer att bli ett helt annat läge den dag som staten vet eller tror sig veta i princip allt om oss alla. Då kommer statens motåtgärder att kunna sättas in allt tidigare. Det kommer att handla om betydligt fler människor. Och med tanke på att vi även har ett antal morallagar i vårt land kan sökparametrarna komma att bli... intressanta.

Detta är ett problemkomplex där man inte ens behöver frukta att makten i vårt land kan komma att hamna i fel händer, för att se hur saker och ting riskerar att gå över styr.

För inte ens ett hyggligt, modernt, demokratiskt samhälle med någorlunda rimliga rättstraditioner kan vara säkert på att gå rätt i denna moraliska och filosofiska labyrint.

EU:s nya skvallerbyråkrati

Med Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet "i hamn" kan EU nu börja bygga upp sin nya säkerhetsbyråkrati – EEAS.

Uppdraget faller på EU:s "utrikesminister" Catherine Ashton. (Här finns en uppenbar överlappning mellan portföljerna i kommissionen. Man skulle kunna tycka att detta vore en fråga för Cecilia Malmström – som har hand om polis, övervakning och andra frågor som hänger samman med Stockholmsprogrammet. Men så blir det tydligen inte.)

Det som nu sker är – enligt uppgift – att man börjar med att samla EU:s centrala underrättelseorgan under en hatt. Det handlar bland annat om...

Alla bilar i Holland skall spåras hela tiden

I Holland kommer alla bilar att utrustas med en GPS som låter staten hålla koll på hur mycket varje bil körs, var och när.

Detta sker med miljön som förevändning - och en "grön" kilometerskatt kommer att införas.

Samtidigt öppnar detta dörren för massiv övervakning. Staten alltid att kunna veta vart folk kör och när.

När systemet är på plats, då räcker det med ett par knapptryckningar för att koppla ihop det med till exempel Indect-systemets av nät- och kameraövervakning i realtid. Och med teledatalagringen (som ockå registrerar positioner, även för fotgängare). Sedan är övervakningen av medborgarna så gott som total.

Det är ingen vågad gissning att anta att liknande förlag kommer att dyka upp i Sverige. Eller på EU-nivå.

Länk

(Tipstack: Erik och Hans)