EP: Written Declaration no 82 on Indect

I Europaparlamentet finns nu en skriftlig förklaring (written declaration) om Indect, som är intressant. [PDF]

Indect är ett av EU:s forskningsprojekt - som syftar till att koppla samman övervakningsdatabaser med liveövervakning (till exempel kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid). Allt toppat med mjukvara som anlyserar medborgarnas beteende. Orwell på syra, typ.

Än så länge har detta skett öppet. Projektet har till och med redovisats på en hemsida. Men eftersom det väckt "för stor uppmärksamhet" och fått för mycket kritik skall Indect nu bli mer hemlighetsfullt.

Written Declaration no 82 öppnar med att kräva att man måste respektera de medborgerliga rättigheterna i detta sammanhang. Den forsätter med att varna för vad Indect kan komma att medföra, speciellt om information hamnar i orätta händer. Därefter krävs öppenhet och att alla dokument som rör Indect skall vara offentliga. I texten antyder man även att Indect kan komma att bli en budgetfråga, om så krävs...

Detta är ett utmärkt initiativ, inte minst som det riktar uppmärksamhet mot att Indect just nu håller på att gå i u-läge vad gäller information till medborgare, media och politiker.

På Europaparlamentets websida för skriftliga deklarationer kan man följa hur det går med insamlingen av namn. För att en WD skall antas krävs att en majoritet - det vill säga minst 369 ledamöter - skriver under den. Än så länge tycks det inte vara någon rusning, direkt.

Här kan du göra en insats. Skriv till dina ledamöter i Europaparlamentet och be dem underteckna WD82!

Pirate MEP Christian Engström har redan skrivit under, F.Y.I.

[Samlingssida med poster om Indect på denna blogg.]

INDECT - Uppsamlingsheat

Det surras åter om det EU-finansierade Indect-projektet. Detta är ett forskningsprojekt som syftar till att övervaka och analysera information om sådant som staten menar kan vara problematiskt.

Det handlar bland annat om att anlysera material från till exempel bloggar, forum och sociala nätverk på internet. Men det är även fråga om att använda sig av automatiserad kameraövervakning (enligt uppgift med anisktsigenkänning) för att ligga steget före de medborgare som eventuellt kan tänkas mopsa sig på ett eller annat sätt. Allt detta samkört med andra befintliga register och övervakningssystem.

Ett sådant här system kan bli verkligt potent när det samkörs med de sociogram som finns i bland annat FRA:s och kriminalpolisens databaser. För att inte tala om de amerikanska och brittiska registren. Eller EU:s 18 olika övervakningsregister.

Likheterna med det amerikanska (globala?) TrapWire-projektet är tydliga. I båda fallen handlar det om "threat detection" alternativt "indicative surveillance". "Pre Crime" är en annan benämning. Och i båda fallen är det fråga om ett massivt intrång i medborgarnas rätt till privatliv.

Det som syns utåt vad gäller Indect är att en liten grupp ledamöter i Europaparlamentet bevakar frågan ställer kritiska frågor. Och att alla ledamöter får e-post från hundratals medborgare varje vecka, som protesterar mot Indect. (Tyvärr är det mail som bygger på en gemensam mall, vilket minskar dess genomslagskraft.)

Bara för att det är Europas skattebetalare som finansierar Indect-projektet, skall man inte alls vara säker på att dess rimlighet kommer att prövas i någon form av demokratisk process. Detta är saker som mycket väl kan skötas internt på EU:s Generaldirektorat för Inrikes Frågor.

(Vilket är ett lite förvirrande namn. Vad det handlar om är motsvarigheten till engelskans "Home Affairs" – det vill säga polis, delar av rättsapparaten, övervakning, gränsskydd m.m. Detta gernaldirektorat är mer känt under sin engelska förkortning GD HOME eller franskans DG Intérieur.)

Och ansvarig EU-kommissionär för GD HOME – EU:s "inrikesminister" – är ingen mindre än Sveriges Cecilia Malmström.

Detta borde vara en guldgruva för medborgarrättslig aktivism, grävande journalistik och politiker som tar sitt demokratiska uppdrag på allvar (i den mån några sådana står att finna).

Resurser:
Wikipedia om Indect och TrapWire.
Indects hemsida.
Stopp-Indect
ZDNet: Global TrapWire, INDECT protest planned Saturday, October 20
ZDNet: Wikileaks uncovers TrapWire surveillance: FAQ
Indect-taggade bloggposter på denna blogg. (Scrolla ner lite för de poster som har mest substans.)

Pengarna till Indect stryps

En god nyhet, som omväxling: Det EU-finansierade forskningsprojektet Indect har stött på patrull.

Indects mål är ett system som kopplar ihop till exempel kameraövervakning (med ansiktsigenkänning), web-övervakning och olika register till ett system där medborgarna kan övervakas i realtid. Läs mer här och här.

I dag fattade Europaparlamentet beslut om anslagen till forskningsprogram FP7, där Indect ingår. Och det blev riktigt bra...

"27. Stresses that all research conducted within the FP7 must be conducted in accordance with fundamental rights as expressed in the European Charter; therefore, strongly urges the Commission to immediately make all documents related to INDECT (a research project funded by the FP7 aimed at developing an automated observation system that constantly monitors web sites, surveillance cameras and individual computer systems) available and to define a clear and strict mandate for the research goal, the application and the end users of INDECT; stresses that before a thorough investigation on the possible impacts on fundamental rights is made, INDECT should not receive funding from the FP7."

Det vill säga att Indects pengar läggs i kylen, tills det klargjorts om verksamheten inkräktar på de medborgerliga fri- och rättigheterna. Och gör den det, då blir det inga stålar alls.

Detta beslut blev möjligt efter att Lena Ek (c) fått med sig Europaparlamentets industriutskott på begränsningar av vad FP7 får användas till.

Heja Lena! Mer pirat-takter!

Uppdatering: Lena Ek

EU/EP: Kampanj mot Indect

I Europaparlamentet samlar man just nu namn för en written declaration som är kritisk mot Indect.

Indect är ett allt mer hemlighetsfullt forskningsprojekt som finansieras av EU. Det går ut på att koppla ihop register och övervakningssystem med kameraövervakning. I realtid. Med automatisk ansiktsigenkänning och datoriserad beteendeanalys.

Läs mer om written declaration no 82 om Indect här.

Om du vill hjälpa till kan du maila Europaparlamentets ledamöter och be dem underteckna WD82. Den behöver drygt 300 ytterligare underskrifter för att bli antagen.

Nu kan den totala övervakningsstaten bli verklighet

Enligt media har amerikanska FBI:s nu teknik för ansiktsigenkänning klar att sjösätta. [ Newsweek» | ArsTechnica» | Gizmodo» ]

Detta är intressant på många sätt. Inte minst är ansiktsigenkänning en av nyckelkomponenterna i det EU-finansierade forskningsprojektet Indect.

Indect-projektet går ut på att koppla samman bland annat automatiserad kameraövervakning, analys av medborgarnas aktiviteter på nätet och en mängd olika dataregister. På så sätt hoppas man kunna förutse och därmed även stoppa sådant beteende som staten anser vara icke önskvärt.

Här talar vi inte längre om massövervakning som datalagring eller det NSA & FRA har avslöjats med att ägna sig åt. Nu handlar det om i princip total övervakning, där dagens massövervakning bara är en beståndsdel.

Vad som anses vara icke önskvärt beteende beror naturligtvis på vilka politiker (och byråkrater) som för tillfället råkar sitta vid makten.

Läs mer om Indect här: Wikipedia » | Indect»

Eller se filmen nedan.


[Direktlänk»]

Notera att detta inte är Science Fiction – utan ett projekt som utvecklas av EU, finansierat med dina skattepengar, just nu. Detta kan väldigt snart vara den verklighet vi är tvingade att leva i.

Indect på korståg

Indect – det där EU-finansierade forskningsprogrammet som skall koppla ihop olika övervakningssystem och databaser med internetövervakning, kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid och "betendeanalys" – är en ständig källa till avslöjande bloggposter.

Nu är det Rasmus tur att gräva upp märkliga detaljer: Som att Indect bland annat skall syssla med att sniffa symboler på internet. Som till exempel pentagram och upp och nedvända kors. (Undrar just vad de tycker om det här..?)

Jag bara undrar: Varför? Har vi inte religionsfrihet i Europa?

I samma text som Rasmus citerar står det för övrigt svart på vitt att Indect även skall arbeta med ansiktsigenkänning på internet.

Storebrors nya verktyg: Indect!

Som om det inte vore nog ändå...

Nu kommer Indect-projektet.

Detta är ett EU-finansierat projekt som syftar till att ta fram modeller för övervakning och analys av nästan allt som sker på internet. Jag citerar ur The Daily Telegraph...

"According to the official website for Project Indect, which began this year, its main objectives include 'to develop a platform for the registration and exchange of operational data, acquisition of multimedia content, intelligent processing of all information and automatic detection of threats and recognition of abnormal behaviour or violence'."

"It talks of the 'construction of agents assigned to continuous and automatic monitoring of public resources such as: web sites, discussion forums, usenet groups, file servers, p2p [peer-to-peer] networks as well as individual computer systems, building an internet-based intelligence gathering system, both active and passive'."

Och på York Universitys hemsida kan man läsa att man har fått i uppdrag att arbeta med delar av projektet...

"Our focus is on novel techniques for word sense induction, entity resolution, relationship mining, social network analysis [and] sentiment analysis."

Man tänker alltså bygga upp en statlig – eller troligare överstatlig – övervakning med automatiserad analys av vad som sker på hela jävla internet. Det är i sig ett närmast orwellskt tilltag. Para så det med lite teledatalagring och trafikdata från FRA-avlyssningen. Skicka sedan in allt i den nya underrättelsebyråkrati som EU är på väg att bygga upp...

På Indects hemsida kan man även se hur det skissas på kopplingar till fysisk övervakning – till exempel med modern, datoriserad kameraövervakning som kan identifiera och följa enskilda individer samt analysera deras beteende.

Allt som inte är "normalt" kommer att flaggas. Politikerna och byråkraterna kommer att få prydliga PM som varnar dem för allt som kan hota eller ifrågasätta deras makt. Polis, underrättelsetjänster och myndigheter kommer att få örnkoll på all opposition, alla tänkbara protester, alla politiska initiativ och all annan form av medborgerlig uppkäftighet. Man kommer att kunna förekomma alla former av kritisk granskning, mediala avslöjanden och politisk aktivism. (Och på Skatteverket måste de hoppa jämfota av glädje.)

Projektet har redan fått drygt 110 miljoner skattekronor och samverkar med polis och forskare i tio olika EU-länder. Allt med EU:s välsignelse.

Nu är vi snart där. Du vet var.

Läs mer: The Daily Telegraph | Indects hemsida

(Tipstack: Simon)

Indect: Självaste Orwell hade häpnat

Det har blivit dags för en uppdatering om EU:s Indect-projekt:

Projektet går bland annat ut på att koppla ihop olika register, data mining och övervakningskameror som använder ansiktsigenkänning i realtid. Så att staten kan hålla koll på allt den vet om medborgarna och samtidigt följa och övervaka dem när de rör sig i vårt samhälle.

Det har hänt en del på senare tid. Vi kan börja med några nedslag i den information som finns på Indects egen hemsida. Där talas bland annat om...

Insamling och analys av innehåll på nyhetssidor, bloggar och forum. (D4.1) Nya metoder för "relationship mining", det vill säga att bygga och analysera avancerade sociogram. (D4.2) Nya avancerade metoder för beteende-profilering. (D4.3)

Så vi får alltså: De nationella registren (i förekommande fall även avlyssning) + EU:s 18 register över medborgarna + kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid + input om vad media och medborgarna skriver om på nätet + uppbyggnad av nya, avancerade sociogram + beteendeprofilering av de registrerade och övervakade medborgarna.

Jag skämtar inte! Informationen finns på Indects egen hemsida. Orwell hade häpnat.

Och det där med hemsidan är tydligen ett "problem". Intresset från media, bloggare och medborgarrättsaktivister upplevs som ett störningsmoment. Så nu skall verksamheten bli hemlig.

Då summerar vi igen: Man håller på att utveckla en oerhört grundlig och synnerligen integritetskränkande övervakning – av aldrig tidigare skådad omfattning. Och nu har man bestämt att det inte är bra att medborgare, media och aktivister känner till den. Allt detta i ett samhälle där våra medborgerliga fri- och rättigheter och vår rättsstat sakta monteras ner – i namn av war on terror och på grund av politisk klåfingrighet.

Prosit!

Detta är nog ett ovanligt bra tillfälle att börja göra motstånd. På allvar.

Netzpolitik.org | Samma sida Google-översatt till engelska
FutureZone@ORF.at | Samma sida Google-översatt till engelska

Vart leder övervakningsstaten?

Efter FRA-omröstningen hörde man en del borgerliga politiker säga att man kanske borde försöka skaffa sig en helhetsbild av övervakningsstaten. Sådant hör man inte längre, vilket får mig att tro att det bara handlade om nervositet för en knapp riksdagsmajoritet förra mandatperioden. (Nu för tiden har sossarna och regeringen gjort upp om FRA, som därmed har bred politisk uppbackning.)

När justitieminister Ask (m) presenterade Stockholmsprogrammet för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) – då hävdade hon att det inte finns tid för att stanna upp och utvärdera övervakningsstaten och kriget mot terrorn innan man rusar vidare.

När EU-kommissionen försökte utvärdera datalagringsdirektivet fick man inte in de uppgifter som behövdes. Men av de uppgifter man ändå fick in, kan man dra slutsatsen att teledatalagring varken är nödvändig eller effektiv. (Det finns mycket som tyder på att datalagringen snarare missbrukas.)

Och när Europol skulle utvärdera avtalet om överlämning av data om europeiska banktransaktioner till USA (Swift-avtalet) – då visade det sig att bristande dokumentation och allmänt hemlighetsmakeri gjorde en utvärdering omöjlig.

Så när det gäller övervakningsstaten – då har våra politiker ingen överblick, inga utvärderingar att dra slutsatser från och ingen vettig bild av vart man är på väg. Vilket är ansvarslöst och farligt.

Samtidigt är allt på väg att bli ännu värre.

Britterna är nu på väg att införa övervakningslagar som ger staten tillgång till både trafikdata och innehåll, i princip i realtid, vad gäller alla telekommunikationer i öriket. I USA innebär den föreslagna CISPA-lagen en massiv övervakning av allt som sker på internet. EU-projektet Indect jobbar på att koppla ihop kameraövervakning och ansiktsigenkänning i realtid med beteendeanalys, databaser och register. FN jobbar på projektet Q6/17, som går ut på att alla datafiler skall kunna spåras till upphovsmannen.

Att det saknas helhetsperspektiv och utvärderingar är ett problem. Att det dessutom saknas en samhällsdebatt om hur massiv övervakning påverkar folk är ett annat. Våra politiker, deras funktionärer och övervakningsindustrin trampar gasen i botten – utan att någon riktigt vet vart vi är på väg.

Kombinera sedan detta med en maktapparat där allt mer makt överförs från medborgare till politiken, från enskilda länder till EU och från politiker och demokratiskt valda organ till ansiktslösa byråkrater.

Vill man skriva en dystopisk bok om övervakningsstaten – typ 1984 – då finns alla beståndsdelar redan på plats eller i pipelinen. I verkligheten.

Fungerar kameraövervakning?

Nu kommer nya uppgifter om att kameraövervakning inte minskar brottsligheten (utom på parkeringsplatser).

Diskussionen lär fortsätta. Och då kan det vara bra att hålla i minnet att kameraövervakning inte längre är vad den en gång har varit.

Tills nu har det mest handlat om att bevakningspersonal har fjärrövervakat ordningen på en plats live ellar att man har haft en bandbackup som man kan titta på senare, om något skulle inträffa.

De nya systemen går mycket längre. Ansiktsigenkänning börjar nu bli tillräckligt effektiv och billig för att användas på bred front. Det innbär att istället för att bara övervaka en plats, så kan man nu identifiera och följa enskilda individer. Vilket känns en smula orwellskt.

Och EU-finansierade forskningsprojekt (inom ramen för Indect) jobbar med att koppla ihop uppgifter från register och datamining med datorstyrd kameraövervakning. På så sätt kan staten ha i de närmaste ständig kontroll på "problematiska" individer.

Precrime

FRA skannar alla telekommunikationer som passerar landets gränser. Vilket, med dagens teknik, även omfattar mycket av vår inrikes kommunikation. FRA kan bygga sociogram som visar vem som kommunicerar med vem. FRA har rätt att lagra data om till exempel våra politiska åsikter, religion och sexuella preferenser.

Teledatalagringen (EU:s datalagringsdirektiv) kommer att innebära lagring av data om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar. Åter blir det möjligt för staten att se vem som kommunicerar med vem. Teledatalagringen gör även våra telefoner till spårsändare, som visar var vi har befunnit oss.

EU:s Indect-projekt går ut på att koppla ihop information från till exempel FRA och teledatalagringen med övervakningskameror. Dessa kan nu för tiden känna igen folk automatiskt och följa våra rörelser i samhället.

FN:s Q6/17-projekt går ut på att man skall kunna identifiera upphovsmannen till alla datafiler.

Med nästa SWIFT-avtal och med PNR får myndigheter (både i EU och USA) tillgång till information om våra bankaffärer, våra resor och massor av metadata kring våra resor. ACTA-avtalet kan komma att leda till att internetoperatörerna blir tvungna att granska all vår datatrafik.

Påhejade av Skatteverket driver handeln, facket och bankerna en kampanj mot kontanter. Vilket kommer att medföra att alla våra inköp registreras och därmed kan bli sökbara.

Detta är bara några exempel på vad som är på gång. Lägg till det alla register som redan finns om vår ekonomi, vår hälsa, våra vanor och våra liv. Plus att ordningsmakten redan i dag har rätt generösa regler för övervakning, i vissa fall utan att ens behöva presentera en konkret brottsmisstanke. Sammantaget växer bilden av ett totalt kontrollsamhälle fram.

Genom "data mining" kommer myndigheterna att få möjlighet att söka mönster i våra liv.

Detta kommer att motiveras med kampen mot till exempel organiserad brottslighet, olaglig fildelning, droger, barnporr och terrorism. (Och med käcka saker under rubriken "samhällsplanering".)

På så sätt anser sig myndigheterna kunna bekämpa brott redan innan de har skett. Vilket de naturligtvis tycker skulle smaka fågel. Men här finns mycket i andra vågskålen.

Till att börja med har vi själva synen på oss medborgare. Är vi undersåtar som skall kontrolleras så att vi alltid lyder? Eller är staten till för oss?

Vi har frågan om människors rätt till privatliv. Och alla de obehagliga konsekvenser som kan följa om vi inte har en sådan rätt.

Själva rättsstaten bygger på att envar skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen har bevisats. Det vi nu ser växa fram är ett samhälle där alla människor betraktas som potentiellt misstänkta för brott.

Och så var det det där om att "data mining" ofta flaggar fel. Tillfälligheter, olyckliga omständigheter, legitimt hemlighetsmakeri, dumhet och en massa annat kan resultera i missvisande indiciekedjor när uppgifter ur systemen ovan samkörs och analyseras. De människor och maskiner som sätts att övervaka oss kommer att ha till uppgift att söka mönster. Och vi vet att folk ofta tenderar att se mönster, även där sådana egentligen inte finns. Detta är rena receptet för rättsövergrepp.

Och i de fall där man får äkta indikationer på att "något är på gång" – vad skall man göra då? Får staten inskränka rättigheterna för människor som bara är misstänkta för något de kan komma att göra – och i så fall vilka rättigheter och hur mycket?

Är det till exempel OK att frihetsberöva människor för något de kanske kan tänkas komma att göra i framtiden? Hur konkret måste en sådan misstanke i så fall vara?

Hur stark måste intentionen att göra något olagligt vara för att staten skall ingripa? Hur skiljer man intentioner från fantasier, skitsnack och rykten?

Och ger inte detta staten möjlighet rättfärdiga i stort sett vilka rättighetskränkningar som helst mot enskilda individer – utifrån rätt vaga misstankar och ungefär samma resonemang?

Detta är förvisso inga nya frågeställningar. De är aktuella redan i dag. Men det kommer att bli ett helt annat läge den dag som staten vet eller tror sig veta i princip allt om oss alla. Då kommer statens motåtgärder att kunna sättas in allt tidigare. Det kommer att handla om betydligt fler människor. Och med tanke på att vi även har ett antal morallagar i vårt land kan sökparametrarna komma att bli... intressanta.

Detta är ett problemkomplex där man inte ens behöver frukta att makten i vårt land kan komma att hamna i fel händer, för att se hur saker och ting riskerar att gå över styr.

För inte ens ett hyggligt, modernt, demokratiskt samhälle med någorlunda rimliga rättstraditioner kan vara säkert på att gå rätt i denna moraliska och filosofiska labyrint.

Långa skuggor över Europa. Del 2.

EU:s politiska elit är inte road.

Dess mål är en ständigt fördjupad europeisk union. Det vill säga mer överstatlighet, mer centralstyrning och mer kommandoekonomi.

Att folket inte är med på tåget har den än så länge kunnat strunta i. Men förra helgens resultat i valet till Europaparlamentet är ett tydligt tecken på att det jäser där ute. Lite beroende på hur man etiketterar folk, så är upp till en fjärdedel av ledamöterna i det nya parlamentet EU-kritiska.

Så vad skall EU:s härskande politiska klass göra nu? Hur kommer de att gå till väga för att behålla kontrollen?

Att reformera, decentralisera och demokratisera vore en väg. Men det är inte de europeiska maktpartiernas väg.

Eftersom Europa i princip helt saknar saklig, intellektuell och liberal EU-kritik kommer de att vifta bort kritiken i Europaparlamentet. Vilket inte är så svårt när den framförs av främlingsfientliga, nationalister, rojalister och en handfull rödgardister.

Allt EU:s ledare kan göra är att försöka stärka sitt grepp om makten. Verktygen för detta är redan på väg in i den politiska kvarnen.

Datalagringsdirektivet måste omarbetas. Vågar man gissa att det inte kommer att upphävas, utan bara nödtorftigt putsas upp så att massövervakningen kan fortsätta?

Under mandatperioden som kommer skall EU även besluta om sitt framtida system för övervakning och analys av alla medborgares, företags och organisationers bankaffärer.

Räkna även med att systemet med registrering av våra resor steg för steg kommer att byggas ut. Och då gäller det inte bara flygresor – utan även våra tågresor, bilhyror och hotellövernattningar. (Detta har redan diskuterats i EU:s ministerråd.)

Striden om nytt persondataskydd i EU pågår redan för fullt. Maktpartierna och de flesta medlemsstater har ingen förståelse för att medborgarna vill ha kontroll över sina egna persondata. I detta paket ingår även nya regler för statlig övervakning av folket.

Den upphovsrättsreform som skall komma de närmaste åren kan också användas för att kontrollera människor. Ser man inte upp kan nätleverantörernas budbärarimmunitet komma att skrotas, vilket öppnar för en omfattande kontroll av allt vi gör på internet. Och om man inte får rimliga undantag i upphovsrätten kan den komma att användas för att begränsa yttrandefriheten.

Den hårt kritiserade europeiska arresteringsordern kommer att byggas ut med en europeisk utredningsorder. Samkörning av all slags polisiära register inom EU har redan påbörjats. Och med EU-finansierade forskningsprojekt som Indect hoppas man kunna koppla kameraövervakning till ansiktsigenkänning, beteendeanalys och olika register.

Därefter är det bara att stärka greppet över folket ytterligare, när makten känner sig hotad.

Det är så makten fungerar.

EU:s nya skvallerbyråkrati

Med Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet "i hamn" kan EU nu börja bygga upp sin nya säkerhetsbyråkrati – EEAS.

Uppdraget faller på EU:s "utrikesminister" Catherine Ashton. (Här finns en uppenbar överlappning mellan portföljerna i kommissionen. Man skulle kunna tycka att detta vore en fråga för Cecilia Malmström – som har hand om polis, övervakning och andra frågor som hänger samman med Stockholmsprogrammet. Men så blir det tydligen inte.)

Det som nu sker är – enligt uppgift – att man börjar med att samla EU:s centrala underrättelseorgan under en hatt. Det handlar bland annat om...

Onda aningar om EU:s eID...

Två ärenden som snart är på ingång i EU-apparaten är en översyn av eSignatur-direktivet respektive frågan om eAuthentication. Än så länge är det dock svårt att hitta något konkret om vad som är på gång.

Vad vi vet är att eSignatur-direktivet skrevs i en annan teknisk verklighet, i förra århundradet – och att det fått kritik för att det inte ens var i takt med tekniken när det skrevs.

Gemensamma riktlinjer för elektronisk signatur i kontakt med till exempel banker och myndigheter kan kanske vara en bra sak på en gemensam, inre marknad. Men kommer det att stanna vid det?

Vi vet att frågan om ett EU-ID-kort har bubblat (men aldrig diskuterats offentligt, eftersom man är rädda för att britterna då kommer att gå bananas). Vi vet också att det finns de som tycker att ett fysiskt ID-kort med chip och/eller något slags eSignatur för all uppkoppling mot internet skulle smaka fågel. Och så har vi hela anti-terrorindustrin, som vill blippa oss i allsköns sammanhang. För att nu inte nämna de skattebyråkrater som vill hålla koll på alla transaktioner. Man kan även tänka sig att folket som sysslar med EU:s Indect-projekt är mycket intresserade av dessa frågor...

Vi får se vad som kommer upp på bordet. Men jag har mina onda aningar. Om du snubblar över någon konkret information, då får du gärna tipsa om den här i kommentarerna.

Kan man lita på staten?

Ett av argumenten i övervakningsdebatten (FRA, teledatalagring m.m.) är att man sätter potentiellt farliga verktyg i händerna på staten.

Kan vi lita på att staten är god och inte missbrukar dessa verktyg om 50 år? Kan vi lita på att alla våra politiker är goda, hyggliga demokrater om 25 år? Kan vi lita på att riksdagen i vart fall i någon mån upprätthåller principen om alla medborgares lika rättigheter och likhet inför lagen om tio år? Kan vi lita på att ingen korrumperad polis, övernitisk flyktingbyråkrat eller trängd pärmbärare på eget bevåg missbrukar dessa verktyg om fem år? Kan vi lita på att EU:s nya övervakningsbyråkrati kommer att vara mer finkänslig än till exempel USA:s dito, nu när den skall börja byggas upp på allvar?

För att titta framåt kan det ibland vara bra att även kasta ett öga i backspegeln. Vilket Janne Lindgren gör i denna bloggpost. Den manar till eftertanke.

Och i en uppföljare skriver han om hur Sverige, för bara drygt 60 år sedan, hade interneringsläger för bland annat politiskt "suspekta" individer. Där spärrades människor in - på tämligen lösa grunder - utan att få veta varför, utan att få veta hur länge, utan rättslig prövning och utan möjlighet att överklaga.

Man bör hålla i minnet att det inte ens krävs något ont uppsåt för att det ibland skall bli väldigt, väldigt fel. Det kan räcka med obetänksamhet, överdrivet nit, nyfikenhet, rädsla, principlöshet - eller att någon i politiken eller statsapparaten har målat in sig i ett hörn och tar till de åtgärder som han eller hon anser sig behöva ta till för att rädda ansiktet. Det saknas som sagt inte historiska exempel.

Därför får integritetsdebatten inte stanna upp. Snarare behöver det blåsas nytt liv i den, så att den blir en valfråga. Och det saknas inte infallsvinklar. FRA-lagen, till exempel. Eller teledatalagringen, som kommer att införas oavsett vilket politiskt block som vinner höstens riksdagsval. Frågor som Swift, PNR, SitCen och Indect är aktuella på EU-nivå. Vilket innebär att den regering vi väljer kommer att få direkt inflytande på dem i EU:s ministerråd.

De flesta gammelpartier vill för djur och jävlar inte ha upp dessa frågor på dagordningen inför nästa riksdagsval. Helt enkelt eftersom de varken har någon bra politik eller några bra svar. Vilket i sig är skäl nog för att se till att integritets- och övervakningsfrågorna kommer upp och ventileras.

Detta är helt enkelt inte rimligt

Vi befinner oss mitt i en brinnande valrörelse.

Oavsett vilket block som vinner, så kommer vi att få en aldrig tidigare skådad övervakningsstat. Med teledatalagringen kommer uppgifter om alla svenskars alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar kommer att sparas och hållas tillgängliga för staten. Man kommer till och med att använda våra mobiltelefoner för att registrera var vi medborgare har befunnit oss, vid olika tillfällen.

Om detta hör vi i princip inget i den pågående valrörelsen – trots att man bygger upp en övervakning som i teknisk mening till och med går längre än i forna diktaturer som Östtyskland.

Oavsett vilket block som vinner valet, så kommer vi att ha kvar FRA:s automatiserade massövervakning av svenska folket – om än kanske i något modifierad form. Detta är en en avlyssning som har mindre med Sveriges försvar och militära säkerhet att göra än de flesta känner till. Enligt FRA:s egna uppgifter är regeringskansliet och UD stora "kunder". Det handlar med andra ord om politisk övervakning, i stor skala.

Om detta är det i princip helt tyst i den pågående valrörelsen – trots att frågan, som var ett riktigt politiskt trauma sommaren 2008, fortfarande är ett öppet sår.

Oavsett vilket block som vinner valet, så kommer Sverige att fortsätta ge stöd åt EU:s växande ambitioner på övervakningsområdet. EU har redan 18 olika register som övervakar medborgarna. Fler lär det bli. Och Sverige är med i olika forskningsprojekt om övervakning i EU. Till exempel Indect-projektet – som kommer att koppla ihop olika register med automatiserad kameraövervakning, vilket skapar en övervakningsstat som är långt mer förrädisk än någonsin Orwell kunde föreställa sig.

Om detta är det i princip helt tyst i den svenska valdebatten – trots att Sverige faktiskt är ett av de EU-länder som har varit pådrivande för att skapa den europeiska övervakningsstaten.

Detta är inte rimligt. Man får helt enkelt inte rulla ut en massiv övervakningsstat utan att politikerna ställs till svars för vad de redan gjort – och avkrävs svar om vad de tänker göra.

Valrörelsen är det enda tillfälle medborgarna har för att påverka politiken. Då är det oacceptabelt att de stora politiska partierna tillåts tiga ihjäl integritetsfrågorna.

Om massmedia tar sig själva och alla vackra ord om sitt uppdrag på allvar – då måste landets journalister ta tag i detta.

När politiker skapar verktyg för övervakning av ett helt folk – i tysthet – då måste det rimligen vara en del av det journalistiska uppdraget att belysa detta. I tid.

När en regering och oppositionens huvudspelare tillsammans försöker tiga ihjäl en fråga av denna dignitet i en valrörelse – då måste den "tredje statsmakten" ta sitt ansvar och göra just det som den förväntas göra i en demokrati.

För Piratpartiet skulle det naturligtvis sitta fint om integritetsfrågorna fick luft under vingarna lagom till valrörelsens slutskede. Men, det är – faktiskt – sekundärt.

Det primära är att man inte kan, inte får, rulla ut en massiv övervakningsstat i en demokrati utan grundlig debatt och kritisk granskning.

Nu står striden om det öppna samhället och om internets frihet

Avslöjandena om USA:s massövervakning av internet avlöser varandra. Veckans "nyhet" var att den amerikanska säkerhetsbyråkratin har fri tillgång till data om e-post, chattar och surfhistorik.

Länkar:
XKeyscore: NSA tool collects 'nearly everything a user does on the internet' »
Sökprogram låter NSA övervaka internet »
Surveillance and the Corrosion of Internet Freedom»

Detta skall läggas till den redan kända massövervakningen av den internationella internettrafiken från amerikansk och brittisk sida. Plus PRISM-programmets övervakning av bland annat alla större sociala medieplattformar på nätet.

Svenska politiker säger så lite som möjligt. Naturligtvis. FRA samlar redan in metadata, bygger sociogram och massövervakar våra elektroniska kommunikationer – på ett sätt som bevisligen bryter mot den redan mycket generösa FRA-lagen. Socialdemokraterna och den borgerliga alliansen har noll förtroende i dessa frågor.

Från EU hörs visserligen pliktskyldiga protester, men de ekar ihåligt. EU har tvingat alla medlemsstater att lagra data om alla medborgares alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Så även här är allt förtroende förbrukat. (Dessutom har EU omfattande register hos Frontex, Europol och med största säkerhet även hos de olika underrättelsehubbarna i unionen. För att nu inte nämna att EU finansierar forskning kring direkt orwellianska övervakningsprojekt, som Indect.)

Ovanpå allt detta skall läggas all övervakning, all censur och allt armvridande som förekommer i namn av kampen mot fildelning, droger, barnporr, trafficking och spelsiter på nätet. Och om lagen inte räcker till för att stoppa en verksamhet – då utövar makthavarna påtryckningar för att få privata aktörer (som till exempel kreditkortsbolagen) att döda verksamhet som de ogillar (till exempel Wikileaks).

Vad man kan göra mot den amerikanska övervakningen, mer än att bullra för att skapa opinion, vet jag inte riktigt. Men mot bakgrund av allt som nu har avslöjats är det dags att damma av FRA-frågan igen. Sossarna och regeringen skall veta att de kommer att ställas till svars för sitt svek. I EU är det snart dags att utvärdera och stöpa om teledatalagringen. (Gissningsvis kommer man att föreslå längre obligatoriska lagringstider.) Det kommer att bli en het strid. Eller ta frågan om "notice and action" (förenklade processer för att censurera förment upphovsrättsskyddat material på nätet, utan vidhängande rättslig eller rättssäker process). Här håller stridslinjerna redan på att dras upp.

Detta kommer att bli ett politiskt fältslag.

Det positiva är att denna strid byggs upp i lagom tid inför allmänna val. (EU-val i maj och riksdagsval i september nästa år.) Nu vore det väl fan om inte övervakning och internets frihet skulle bli valfrågor. Men det bygger på att folk engagerar sig – och att media (vars frihet och meddelarskydd också är i farozonen) vaknar.

Vi vet från FRA-striden, EU:s telekompaket och ACTA-omröstningen att det går att få upp dessa frågor på dagordningen – om man kombinerar politisk aktivism med ett starkt yttre tryck från medborgare och media. Detta arbete börjar på allvar efter sommaren, när politikens nya verksamhetsår börjar. Och det blir en strid som kommer att avgöra framtiden för vårt öppna samhälle.

Länkar om "notice and action":
EC Notice & Action Directive To Come Out Of The Drawer? »
Notice and action: the EU Commission’s Damocles moment »

Käre Lars Gustafsson,

Jag noterar på din blogg att du begär utträde ur Piratpartiet, i protest mot dess beslut att hantera drift och säkerhet för Wikileaks servrar. Jag anar att du skriver i vredesmod. För det här är inte riktigt likt dig.

Wikileaks skapar inte information. De bara återger vad som finns där ute – och som många helst skulle vilja se att media och allmänheten inte får vetskap om. Jag vägrar tro att du, som är en klok man, ställer dig på samma sida som de som vill mörka information. Stater som vill hålla sina medborgare ovetande. Företag som försöker lura sina kunder, anställda och aktieägare. Särintressen som spelar under täcket med makten. Du är inte en av dem, Lars.

När det gäller Afghanistan tror jag att jag tycker lika hett illa om talibanerna som du. I en perfekt värld skulle man snabbt kunna förvandla Afghanistan till en demokratisk nation som respekterar människorätt, medborgerliga fri- och rättigheter och mångfald. Men nu ser verkligheten inte ut så. Vilket, uppriktigt, plågar mig svårt. Istället har vi fått ett utdraget och väldigt besvärligt krig på halsen. Ett krig där både västs soldater och oskyldiga människor i Afghanistan dödas i tusental. Jag önskar att jag kunde vara hoppfull för detta land och dess folk. Men jag är rädd att det ser mörkt ut. Vi tycks vara på väg ner i samma malström som alla andra som försökt erövra detta land.

Men oaktat vad man tycker om kriget i Afghanistan: Det minsta man kan kräva är ändå att medborgarna i länder som USA och Sverige får veta vad som sker där, i deras namn. Och att de får en bild som inte är friserad – utan en rak rapportering om sakläget. Om vi inte får veta vad som sker, då kan vi inte heller bedöma vad som bör göras. Här är Wikileaks i dag vår bästa och viktigaste informationskälla. Den vill i vart fall inte jag vara utan.

Wikileaks är dessutom så väldigt mycket mer än de afghanska krigsdagböckerna. Ta till exempel en titt på deras sida för Sverige. Ömsom vin, ömsom vatten förvisso. Men så är det alltid med ofiltrerad information. Några saker som sticker ut är deras analys om internetcensur, lagrådsremissen för teledatalagringen (som har legat där sedan före EU-valet), arbetspappren för klimattoppmötet i Köpenhamn, avslöjande dokument om Swift-avtalet, information om EU:s övervakningsprojekt INDECT, underlaget för den senaste influensa-alarmismen (som ju visade sig vara överdriven), dokument som avslöjar sekter med mycket, mycket mera.

Är inte denna informationsdelning värd att försvara? I öppenhetens och demokratins namn? I kampen mot övervakningsstaten? I kampen mot alla dem som så gärna vill bestämma över alla andra, men som själva inte tycker om att bli granskade och ställda till svars? I sanningens och ärlighetens namn?

Nej, käre Lars. Jag kan inte se dig som en man som vill hemlighålla information som olika slags makthavare anser är obekväm. Jag uppfattar dig som en ärlig, orädd, begåvad och rättfram människa – inte som knähund åt någon.

Jag vore glad om du omprövade ditt beslut. Men du är en vuxen människa och du bestämmer själv. Och jag kommer att fortsätta att respektera dig och uppskatta ditt arbete hur du än beslutar att göra.

Med vänlig hälsning

Henrik Alexandersson
Libertariansk bloggare och piratpartist


Uppdatering: Gustafssons utträdesbrev publiceras även av Expressen Kultur.

Alla bilar i Holland skall spåras hela tiden

I Holland kommer alla bilar att utrustas med en GPS som låter staten hålla koll på hur mycket varje bil körs, var och när.

Detta sker med miljön som förevändning - och en "grön" kilometerskatt kommer att införas.

Samtidigt öppnar detta dörren för massiv övervakning. Staten alltid att kunna veta vart folk kör och när.

När systemet är på plats, då räcker det med ett par knapptryckningar för att koppla ihop det med till exempel Indect-systemets av nät- och kameraövervakning i realtid. Och med teledatalagringen (som ockå registrerar positioner, även för fotgängare). Sedan är övervakningen av medborgarna så gott som total.

Det är ingen vågad gissning att anta att liknande förlag kommer att dyka upp i Sverige. Eller på EU-nivå.

Länk

(Tipstack: Erik och Hans)

Datalagringen är en del av den globala övervakningsapparaten

Justitieminister Beatrice Ask (M) har mycket goda skäl för att begrava frågan om datalagringen i en utredning till efter valet. Datalagringen är nämligen en viktig kugge i det maskineri för global massövervakning som regeringen och sossarna är delaktiga i att skapa.

Datalagringen handlar inte "bara" om att man registrerar data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Nyckelfrågan är hur denna information är tänkt att användas.

Polisen väsnas och säger att det blir svårare att bekämpa brott om datalagringen stoppas. Vilket ekar ihåligt, eftersom polisen redan utan datalagring har omfattande möjligheter att begära ut data (och innehåll) vad gäller telekommunikationer till och från människor som är misstänkta för brott.

Här kan man göra ett par observationer...

• Säkerhetspolisen har försökt förmå tele- och nätoperatörerna att ge dem automatiserad tillgång till de data som lagrats i enlighet med datalagringsdirektivet. Misstanke, prövning och utlämning skulle då ersättas med att polisen bara behöver trycka på en knapp.
• Detta öppnar för automatisk synkning mot andra register och system. Till exempel sådant som det EU-finansierade forskningsprojektet Indect jobbar med. Det vill säga att koppla kameraövervakningen på gator och torg till ansiktsigenkänning, datoriserad beteendeanalys och till ordningsmaktens / statens andra system för övervakning och andra register.
• I övervakningsstatens andra ända har de juridiska skyddsmekanismerna luckrats upp på senare år. Till exempel har rättslig prövning för utlämning av misstänkta till andra länder, med den europeiska arresteringsordern ersatts med att en åklagare bara behöver kryssa i en ruta på en blankett.

...vilket är saker som passar in perfekt i det globala övervakningspusslet. Vore man konspiratoriskt lagd skulle man kunna misstänka att allt vore ett beställningsjobb från NSA och det övervakningsindustriella komplexet.

Det handlar alltså inte "bara" om vilka data som lagras om våra telekommunikationer. Det handlar inte "bara" om hur detta hanteras i Sverige. Det handlar inte "bara" om människors rätt till privatliv – utan även om rättssäkerhet och om rättsstatens principer.

Det är därför EU-domstolens beslut om att upphäva datalagringsdirektivet är så viktigt. Det är därför domstolens beslut om att datalagringen strider mot de mänskliga rättigheterna är centralt. Det sätter effektivt en käpp i hjulet för de krafter som vill rulla ut övervakningsstaten.

Nu vrider sig justitieministern som en mask på en krok för att slippa ta debatten, för att skjuta frågan framför sig tills efter EU-val och riksdagsval och för att hitta något sätt att ta sig runt EU-domstolens dom.

Men det behövs inga utredningar. EU-domstolen har nämligen redan klargjort vad som är centralt i frågan: Urskiljningslös massövervakning av folkets telekommunikationer, utan konkret misstanke om brott är inte OK och skall inte förekomma.