Jönssons lördagsvideo om Miljöpartiets gröna lögner + bonus-videos

Youtube »

• Bonusvideo: Edward Bernays and Group Psychology: Manipulating the Masses

Youtube »

• Bonusvideo: Is Everything Better Than We Think? Bjorn Lomborg & Jordan Peterson

Youtube »

• Bonusvideo: Wildest Moments of The Thick of It, Series 3 »

Youtube »

Den mörka tanken bakom SSU:s krav på att åldringar skall bli vegetarianer

Få har väl missat att Socialdemokraternas ungdomsförbund - SSU - vill att människor på åldringsboenden skall gå över till vegetarisk kost. För klimatets skull. Och för att det anses vara bra för dem.

I sig är förslaget vansinnigt. Äldre människor tappar ofta aptiten. De behöver sådan mat som de känner igen och tycker om. De behöver proteiner, fett, salt (speciellt när det är varmt) och även socker i rimliga mängder. De behöver den livskvalitet som god mat kan ge dem. (Och gärna lite vin, öl, en sup till sillen eller en sängfösare.)

Men det finns något större, mer ondskefullt bakom SSU:s förslag. Socialister är aldrig så glada som om de får en chans att ändra på folk. För dem duger vi människor inte som vi är. Vi - med våra olika preferenser - passar inte in i vänsterns ideologiska mall. Vi måste alla omformas till att bli likadana. Med tvång, om så krävs.

Historien ger många exempel på hur allehanda socialistiska projekt och utopier har slutat i elände, förtryck, misshushållning, ekonomiskt förfall och död. Vilket är ett pris socialisterna gång på gång tycks vara redo att betala - för att få sin vilja igenom.

Vad som kanske är mest stötande är socialisternas arroganta storhetsvansinne. De anser att människor inte är kapabla att bestämma över sina egna liv - men att staten och partiet är det. Vilket är att kräva att folket skall underordna sig en självutnämnd politisk elit.

Människor är olika. Vi har olika preferenser, smak, livsmål, drömmar, ambition, behov, förutsättningar och livsåskådning. Och det är bra. Det skapar ett öppet, pluralistiskt samhälle - och bättre förutsättningar för att vi skall kunna leva lyckliga liv. Att omfamna denna frihet är att respektera människan.

Friheten måste ständigt försvaras. Vilket SSU just gjort förfärande tydligt, på ett sätt som borde gå att förstå för varje rimlig och självständigt tänkande människa.

Förbudspolitik fostrar undersåtar

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Förbudspolitik fostrar undersåtar »

"Sett i ett vidare perspektiv kan man undra hur människor skall kunna lära sig att ta eget ansvar – när de ständigt curlas av staten vad gäller stort och smått. Man kan undra hur vi skall kunna bli en nation av självständiga individer när överheten hela tiden talar om för oss vad vi får, inte får eller förväntas göra – och vad man får tycka och säga."

När såg du en glad sosse senast?

Sossarna har det eländigt just nu. Då skall ingen annan få vara glad eller ha roligt heller.

På fredagen presenterades den utredning regeringen har beställt om danstillståndets framtid.

Eller rättare sagt, riksdagen har uttalat att danstillståndet bör avskaffas. Men eftersom de folkvalda är för flata för att fatta ens de mest självklara beslut på egen hand, så gav de regeringen i uppdrag att utreda frågan.

Det har nu skett, utifrån justitiedepartementets motsträviga direktiv. Och utredningen kommer fram till att... danstillståndet inte bör avskaffas. Som husse vill.

Det är en absurd läsning... Bland annat meddelas att dans kan medföra stora risker. Det är tydligen inte bra om för många dansar samtidigt. Där dans förekommer kan det ju också förekomma droger, våld och vapen. Och tänk om det sker ett attentat! Och hur skulle det se ut om vem som helst får ordna dans? Nej, menar utredaren, här behövs tillstånd. Saknas sådant kan arrangören bli dömd till sex månader i fängelse.

Tillstånd... för att få dansa. Fängelse för främjande av olaga dans. Själva tanken är absurd.

OK, utredaren kan tänka sig att göra undantag för om folk tar sig "en svängom" på den lokala kvarterskrogen. Men där någonstans går gränsen. (Om inte annat kan detta leda till en hel del intressanta gränsdragningsfrågor och rättsfall.)

Nu var det ju inte detta riksdagen bad om. Den ville ha en utredning om att avskaffa danstillståndet. Så på en av utredningens 106 sidor finns ett torrt förslag till alternativ lagtext som följer riksdagens beslut. Men utredaren konstaterar ampert att detta verkligen inte är något hon kan rekommendera.

I ett rimligt land skulle två regler gälla. Den ena är att brandskyddet skall vara tillfredsställande. Men det gäller å andra sidan frikyrkor, teatrar, varuhus, ABF-huset, skolor och överallt annars också. Den andra är att kringboende inte får störas efter klockan tio på kvällen. Detta oavsett vad det är för slags aktivitet som anordnas. Svårare än så behöver det inte vara.

Men sossarna... de drivs av en ständig frukan för att någon, någonstans, någon gång skall vara lycklig.

Länk »

P.S.

Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »

Stöd denna blogg på Patreon »

Låt folk göra som de vill!

Att den politiska och byråkratiska klassen är galen och inkompetent är ett problem i sig.

Men i grunden är hela systemet galet. Det respekterar inte individen, hennes frihet och hennes egenart. Enkelt uttryckt: Alla människor är olika – men systemet försöker tvinga alla att vara lika.

Det ligger liksom i sakens natur. Om man sätter upp en massa onödiga regler, då begränsar man människors fria val och egenmakt.

Låt mig ta ett exempel, i det lilla. Här i Berlin har jag på maximalt ett kvarters avstånd minst sex kioskbutiker som är öppna hela eller nästan hela dygnet, Spätis. Om jag vill kan jag köpa en öl klockan fem på morgonen. Eller en flaska whiskey. Eller en kopp kaffe.

I Sverige lägger man ribban så högt att ingen får eller kan ta eget ansvar. Överheten litar inte på att vi kan ta vara på oss själva. Man behandlar oss som barnungar, vilket är förnedrande – och i längden förmodligen även förödande för människors karaktär.

I Tyskland är det tvärt om. Du har ansvar för ditt eget liv och ansvarar för dina egna handlingar. Du får göra det mesta, så länge du inte stör andra människor. Var och en får vara salig på sin tro. Lev och låt leva. Så mycket trevligare det är.

I grunden är det väl enkel psykologi. Den som får makt över andra människor kommer också att vilja utöva sin makt över andra människor. Maktens berusning – att få bestämma över andra. Även om det så kräver att man måste använda tvång. Alla skall med.

Och i Sverige har vi överfört mer makt till den härskande politiska klassen än de flesta andra länder.

Det är den trenden som måste vändas. Kollektivt beslutsfattande skall bara användas när det är helt nödvändigt. I övrigt måste folk få göra som de vill.

Tänk dig...

Systembolaget - härskarteknik i folkhemmet

Systembolaget.

Själva ordet ger mig rysningar.

Ett statligt bolag – skapat för att behandla vuxna människor som omyndiga, som inte kan ta ansvar för sina egna liv och handlingar. En konstruktion som bygger på att folk inte vet sitt eget bästa, som förutsätter att om man låter medborgarna bestämma över sig själva – då kommer de att göra dåliga val. Vilken arrogans, vilken förfärlig människosyn.

Alkohol har många sidor. En är att sprit är landets vanligaste självmedicinering mot ångest. I många fall är denna ångest skapad av just staten, av systemet, av bristen på takhöjd i vårt samhälle. Sett i det perspektivet är det statliga alkoholmonopolet en oerhört cynisk konstruktion.

I Berlin kan jag gå ner till närmsta Späti (nigtshop) och köpa öl, vin och sprit mitt i natten – om jag vill. Man säljer till och med whiskey på bensinstationerna. Att öppna en liten bar tycks vara något som även vanliga människor får lov att göra. Vin till maten handlar man på samma ställe, vid samma tillfälle som maten. Och folk tycks klara av att bära denna frihet och det ansvar den medför, utan några större problem.

Svenska folket skulle också kunna hantera ett avskaffat alkoholmonopol. Jag är helt övertygad om den saken.

Men den härskande klassen anser att vi är undersåtar – människor som jämfört med sina ledare är dumma och underlägsna – som måste styras, kontrolleras och övervakas av en självutnämnd elit. Här ruckar överheten på själva demokratins grundläggande sätt att betrakta människan, för att kunna hindra folk från att springa ner och köpa en flaska rödvin till söndagssteken. Det är bortom Kafka-mässigt.

Plus att det tycks finnas någon märklig inställning hos många svenskar om att de själva skulle kunna hantera vin på Konsum, men att andra förmodligen inte har samma resning och självbehärskning.

Vilket visar att statens propaganda är mer förrädisk än man skulle kunna tro: Den får folk att identifiera sig med överheten – och att samtidigt se ner på sina medmänniskor. Vilket är ett fullständigt vidrigt förhållningssätt. Och mycket effektivt, som härskarteknik betraktat.

Stöd denna blogg »

Fosterland

Pensionärerna på Allégården i Göteborg får inte fortsätta den vinprovning som varit en ljuspunkt i många gamlingars liv i 15 års tid. [Länk»]

Det är naturligtvis lätt att tänka mörka tankar om de kommunala tjänstemän som drivit denna fråga till sin spets. Viss kritik förtjänar de säkert.

Men de lyder bara order. De är tvingade att följa reglerna. Och reglerna är beslutade av politikerna (på inrådan av tjänstemän i deras, högre, statliga sfär). Ansvaret vilar i slutändan hos riksdagen.

Och gissa vad? Svenska folket har röstat på dessa galningar; på politiker som makthungrigt vill styra och ställa, reglera varje aspekt av mänskligt liv; på politiker som anser att vuxna människor inte kan ta vara på sig själva; på politiker som vill ändra på folket.

Och en ändring blev det. Vinprovningen på Allégården har upphört, med omedelbar verkan.

Handlingar – inklusive att rösta – har konsekvenser.

Jag begriper inte varför alla envisas med att ge dessa idioter allt mer makt och pengar.

Svenska folket skulle vinna på att slappna av en smula

Läs min senaste text hos Mårtensson:

Svenska folket skulle vinna på att slappna av en smula »

"Ett samhälle som visar att det litar på individen och som ger henne frihet och ansvar för sitt eget liv är ett samhälle som står bättre rustat att möta utmaningar, hantera problem och bygga långsiktig hållbarhet."

Håll sossarna borta från sängkammaren!

"Sex är inte, och har aldrig varit, en enbart privat angelägenhet."

Detta skriver folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) på DN Debatt. Artikelns syfte är att lansera en statlig undersökning av svenska folkets sexvanor. Ministern menar att detta är nödvändigt för att "förändra attityder, normer och värderingar".

Detta är naturligtvis dumheter. Om vi bortser från företeelser som faller under Brottsbalken skall staten lämna medborgarnas sexliv i fred.

Men så ser inte sossarna på saken. De vill förändra attityder, normer och värderingar – vilket i klartext betyder att de vill lägga sig i svenska folkets sexliv. De menar att politiska pekpinnar skall styra hur vi knullar. De vill kontrollera våra liv ända in i sängkammaren.

Detta är så typiskt sossarna. De är aldrig så glada som när de får en chans att ändra på andra människor.

Sossesverige revisited

Det verkar som om sossarna börjar bli varma i kläderna.

Skatterna höjs. Pålagorna på företagande ökar. Mentholcigaretter förbjuds. Man överväger att censurera internet. Övervakningsstaten rullas ut ytterligare. Och så där håller det på.

Perspektivet är uppenbart. Socialdemokraterna ser sig själva som en självklar härskande politisk klass. Och de betraktar alla andra som undersåtar – som måste styras, kontrolleras och vars beteende måste korrigeras.

Att socialister kallar sig för demokratiska socialister innebär inte att de slutar vara socialister. Det handlar bara om att de driver sin tvångspolitik inom det demokratiska systemet. (Med stöd av många andra partier, skall tilläggas.)

Är detta verkligen den väg Sverige vill gå? Att flytta ännu mer makt från medborgarna till politikerna?

Förbudssverige näst värst i EU

Enligt tankesmedjan European Policy Information Center är Sverige näst värst i EU vad gäller förmynderi på områdena e-cigaretter, tobak, alkohol och mat. Endast Finland är värre.

The Nanny State Index 2016 »

I Sverige skall människor uppenbarligen styras, kontrolleras och förmanas. Vi behandlas som barn eller idioter. Vi berövas vårt personliga ansvar och vaggas in i inlärd hjälplöshet, där makten över våra egna liv läggs i statens händer.

Detta är förnedrande.

Bland de "friaste" länderna i förmynderi-indexet återfinns Österrike, Slovakien, Nederländerna, Luxembourg, Tyskland och Tjeckien. Det är länder som inte markant skiljer sig från resten av EU när det gäller folkhälsa – men där livskvalitén i flera avseenden är bättre.

Antingen är medborgarna fria individer med makt över sina egna liv och livsval. Eller så är de undersåtar som skall styras, övervakas och kontrolleras. I Sverige tycks så gott som alla politiska partier välja det senare synsättet.

Men varför skall vi lita på politiker och byråkrater – om de inte litar på oss?

Reclaim your life!


Läs även: Är Förbuds-Sverige här igen, Wikström? »

Sluta fippla med tiden!

Natten som kommer lämnar vi normaltid – för att ställa om klockorna till sommartid. Igen.

I ett drygt halvår framöver kommer alla att tvingas upp en timma tidigare på mornarna. För oss som inte är morgonmänniskor är detta en pina.

Det finns inget som hindrar den som vill från att gå upp en timma tidigare på mornarna. Varsågod. Men tvinga för den sakens skull inte alla andra.

Sommartid är ett uttryck för att medborgarna förväntas underordna sig makten och dess moraliserande ordningsmän. Gör si. Gör inte så. Händerna på täcket. Upp och hoppa i svinottan.

Vad vi ser är hur själva tiden relativiseras. Normaltid bygger på en enkel och begriplig princip – att klockan är tolv på dagen när solen står som högst på himlen. Detta gör man nu avsteg från, på grund av vad våra makthavare tycker att klockan bör vara. Det känns närmast sovjetiskt.

Sommartid är bara ett sätt att djävlas med folk. Sluta fippla med tiden!

Politikerna måste lära sig att lämna folk i fred

Politiker i allmänhet och sossar i synnerhet är aldrig så glada som när de får en chans att ändra på andra människor. Gör så. Låt bli det där. Händerna på täcket.

Detta är en attityd makthavare utvecklar när de vistas i maktens centrum så lång tid att de inte längre ser sig själva som folkets valda representanter – utan istället tror sig vara dess herrar.

Politik bör handla om att hantera ett litet antal frågor, som med nödvändighet hanteras bäst tillsammans. I övrigt skall politikerna lämna folk ifred att göra sina egna val i stort och smått.

Vanligt folk vill bygga ett gott liv för sig själva och de sina. Företagare vill lägga energi på att bygga verksamhet som skapar välstånd för dem och andra. Lärare vill i lugn och ro kunna ge barnen de kunskaper och färdigheter de behöver för att kunna gå in i vuxenlivet och samhället. Läkare vill göra sjuka människor friska.

Men ständigt ändras reglerna. Verksamhet omorganiseras stup i kvarten. Krav som inte alls har med kärnverksamheten att göra ställs upp i de mest oväntade sammanhang. Människors liv, attityder och handlingar förväntas anpassas till den härskande klassens subjektiva värderingar och politiska modenycker.

Samtidigt förfaller mycket av sådant som är viktigt, på riktigt.

Om jag alls kommer att rösta, då vill jag göra det på politiker som ser till att samhällets grundläggande funktioner fungerar som de skall – och i övrigt lämnar folk i fred.

Postmodernismen hindrar integration

Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att flyktingar och migranter tydligt informeras om västerländska och svenska samhällsvärderingar – och att det sker snabbt, innan de faller tillbaka i gamla mönster i brist på annat.

Men det är en plan med en svag punkt. Det är nämligen mycket oklart om det svenska samhället, dess medborgare, ledare och funktionärer är överens om nämnda samhällsvärderingar och förstår varför de är viktiga.

Vi tar ett exempel: Man skall respektera andra människors (även anhörigas) frihet, rätt att göra egna livsval, religionsfrihet och personliga integritet.

Men i dagens Sverige möts vi överallt av pekpinnar från andra – inte sällan staten – om hur vi bör leva våra liv i stort och smått. Så varför skall enskilda individer respektera andra individers fria val, om inte staten och den självutnämnda samhällseliten gör det?

Ett annat exempel: I vårt samhälle har staten monopol på våld. Det är polisen (inte släkt, gäng och klaner) som skall skydda oss mot övergrepp från andra och det är rättsväsendet som skall sköta rättsskipningen.

Men i dagens Sverige kan man inte lita på att polisen kommer även om det är skarpt läge – än mindre att den utreder brott, speciellt vad gäller så kallad vardagsbrottslighet. Vilket i sin tur gör rättsskipningen omöjlig. Vad sänder det för signaler?

Så grundproblemet kanske är att vi svenskar själva inte förstår och tillämpar de principer som vi vill att nyanlända skall rätta sig efter. Det är inte säkert att vi vet eller än mindre är överens om vilka dessa principer är. De kanske inte ens existerar.

Därför borde vi börja med att reda ut vår egen värdegrund. Eftersom människor är olika och vill göra olika val måste den med något slags nödvändighet vara minimalistisk – en minsta gemensam nämnare för mänskligt umgänge i ett civiliserat samhälle.

Här är mitt förslag: Alla människor skall ha så stor frihet som möjligt. Gränsen går där man kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom. Alla människor skall vara lika inför lagen och ha lika rättigheter (och skyldigheter) inför det offentliga.

Det kanske låter som självklarheter. Men tittar man under huven, då är det inte alls så Sverige fungerar i dag. Istället driver vårt land omkring i något slags postmodern relativism, där inget är rätt eller fel och inget är bättre eller sämre än något annat – kombinerat med snipiga tillrättavisningar av den som ens antyder existensen av en objektiv verklighet eller principer. Vilket återspeglas i media, samhällsinstitutioner och politik.

Det är så att man blir förvirrad, frustrerad och uppgiven även om man är kärnsvensk. Hur skall det då inte vara för den som är nyanländ till vårt land? Vad har han eller hon över huvud taget att förhålla sig till?

Sverige styrs av en puritansk sekt

Allt fler av samhällets kommandohöjder har intagits av något slags puritansk sekt. Fast utan religiösa förtecken. Men med en väldigt stark tro.

Sektens medlemmar tror faktiskt – på fullt allvar – att de vet hur allt i samhället skall organiseras och vad som är bäst för alla andra. Att de själva är de goda människorna. Men i själva verket är de bara arroganta.

En mycket tydlig signal om vad som sker är att man till och med håller på att göra om språket – det vill säga själva det verktyg som människor använder för att kommunicera med varandra. På så sätt vill man komma åt våra tankar och våra attityder.

Folket skall omskolas! På sin kammare sitter utbildningsminister Gustav Fridolin och "reviderar" skolans läromedel i ämnet historia. Ur ett genderperspektiv. Det är faktiskt rätt anmärkningsvärt.

Samtidigt är stigmatiseringen av oliktänkande uppenbar, inte minst i sociala media med Twitter i en klass för sig. Det räcker i sammanhanget inte med att ha rätt i något slags objektiv, verifierbar mening.

Själva forskningen har kapats av sekten. Den som vill ha forskningsanslag måste redan i förväg göra klart att man kommer att komma fram till saker som tycks bekräfta och förstärka de påbjudna dogmerna.

(En belysande händelse är att en grupp forskare som förvisso tror på människans påverkan på klimatet nyligen avfärdades som klimatförnekare av de rättrogna. Skälet? Kättarna hävdade att kärnkraft kan vara lösningen på människans energi- och klimatproblem.)

Steg för steg vänjs vi till med nya läror. Politiker som en gång var emot sexköpslagen kan i dag höras propagera för att den även skall vara tillämpbar på svenskars beteende i andra länder. Det finns oskrivna regler för hur skolavslutningar och luciatåg kan bli garanterat politiskt korrekta. Till och med företagen tvingas skriva planer på hur de kan medverka till att bryta könsmaktsordningen, vilket känns en smula maoistiskt.

Nu senast utsågs översteprästen på Aftonbladet, Jan Helin, till kardinal (programdirektör) på Sveriges Television. Från politiskt korrekt pissrännejournlistik rakt in i Public Service mörka hjärta. Denna utnämning kommer att lyfta omskolningen av folket till helt nya nivåer.

Till och med djävla Sverigedemokraterna har gått och blivit politiskt korrekta. Välkammade. Tillrättalagda. Valbara. Redo att träda in. Assimilerade in i Maktapparaten och snart lika tråkiga och förutsägbara som alla andra. (Sverige skulle behöva ett riktigt missnöjesparti.)

De här människorna har dessutom tillgång till en omfattande övervakningsapparat – som bland annat registrerar data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Riksdagen arbetar för övrigt just nu med att göra det lagligt för staten att även rota i innehållet i våra kommunikationer, mobiler, datorer och plattor. Denna process sker helt öppet. Det finns nämligen ett värde för sekten i att människor vet att de kan vara övervakade. Det gör att medborgarna tänker sig för innan de öppnar munnen.

Sekten kontrollerar dessutom statens våldsmonopol.

Professor Roy Wallis vid Queens University i Belfast har definierat en sekt på följande sätt...

• Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
• Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
• Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
• Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
• Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
• Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
• Slutligen är sekten totalitär, det vill säga kräver totalt engagemang och försöker styra individens liv.

Till detta skall man lägga den klassiska varningssignalen för sekterism: Man utvecklar ett nytt, eget språk med termer som är konstruerade för att förstärka den världsbild man vill etablera.

Samtidigt saknar den svenska sekten struktur, organisation och formella ledare. Den bara är. Det är ett kotteri vars idémässiga plattform bygger på kvasifrågor, önsketänkande och trams. Och som låter de verkligt stora och viktiga samhällsfrågorna driva för vinden.

En särdeles tråkig sida av att människor förväntas räta in sig i ledet är att det skapar ett intellektuellt underskott. Istället för att tänja debatten anpassar sig folk till vad de tror att andra vill höra. Saklig analys, logik och objektiva fakta håller samtidigt på att bli omoderna företeelser. Vi får varken tänka fritt eller rätt längre.

Stöd denna blogg »

Vem är det som är självisk, egentligen?

Sossarna krattar för censur av spelsiter på nätet

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterar idag på DN Debatt en utredning med syfte att stärka den statliga kontrollen över spelmarknaden.

Speciellt är han irriterad över att det finns spelsiter på nätet som inte faller under svenska regler.

Som skäl för ny reglering anger han folkhälsan. Men det får nog bara ses som en fasad. Det lär snarare vara möjligheten att beskatta utländska spelbolag han vill åt.

I artikeln bollar Shekarabi med idén om att införa ett licenssystem, som ger utländska bolag (som då måste följa svenska regler och betala svensk skatt) rätt att anordna spel som vänder sig till svenskar.

Frågan man då måste ställa sig är vad som kommer att ske med de tiotusentals andra spelsiter som finns där ute på internet. Om bara vissa skall få verka i Sverige – hur stoppar man då alla de andra?

En modell kan vara att försöka stoppa svenska betalningar till utländska spelbolag som inte är licensierade i Sverige. Det är en principiellt tveksam metod. Den är inte rättssäker och lär få oönskade konsekvenser. Dessutom är metoden inte speciellt effektiv. Sätten att kringgå en sådan blockering är många. (Att använda Bitcoin är bara ett exempel.)

Då återstår en möjlighet – att blockera / censurera alla spelsiter som inte är licensierade i Sverige. (Och de kommer att vara väldigt många.)

Detta ställer många andra frågor på sin spets, av vilka den viktigaste är: Skall svenska staten censurera internet?

Nätcensur innebär, till sin natur, att folket hindras från ta del av viss information. Vilken information som drabbas kommer att bestämmas av politiker och byråkrater. Och när man väl börjar censurera internet – då är risken överhängande att man kommer att fortsätta med andra saker som våra makthavare ogillar. Därför skall den dörren hållas stängd.

Man kan dessutom fråga sig hur ett försök att stoppa utländska spelsiter står i förhållande till EU:s fria rörlighet. Varor och tjänster som är lagliga i ett EU-land skall som princip också anses vara tillåtna i alla andra. (Undantag kan göras med hänvisning till folkhälsan. Men med tanke på den aggressiva marknadsföring som bedrivs av statens spelbolag – Svenska Spel – så lär ett sådant försök till undantag falla platt till marken. För övrigt är det rätt uppenbart att detta mer handlar om att staten vill ha in skattepengar.)

Dessutom handlar det om paternalism och förmynderi. Staten (och speciellt sossarna) tycks mena att vuxna svenskar måste skyddas från omvärlden. Det är en djupt förnedrande attityd.

Nu gäller det att hålla ögonen på denna utredning, dess arbete och dess resultat. Risken för att den kommer att föreslå någon form av censur av internet är överhängande.

Länk: Licenssystem ska ge Sverige kontroll över spelmarknaden »

Stöd denna blogg »

Digitalradion och makten över informationen

Tekniska experter, Riksrevisionen... till och med FRA säger nej till digitalradion, DAB.

Men Sveriges Radio framhärdar. Public service vill lägga hundratals miljoner (det kommer att sluta med miljarder) på att ersätta FM-radion med DAB. Och de hoppas att svenska folket skall byta ut alla sina radioapparater i hem och bilar.

Samtidigt lyssnar allt fler på radio via internet. Det sker i datorer, på laptops, i smartphones, på tablets och snart är alla nya bilar ständigt uppkopplade. Nästan alla som vill kan lyssna nästan överallt, inte bara hemma vid radion vid köksbordet. Att i det läget försöka styra över folk till att byta radioapparater är naturligtvis dömt att misslyckas.

Att radiolyssnandet migrerar över till internet innebär dessutom att lyssnarna får tillgång till ett bredare utbud.

På nätet är utländska radiokanaler lika lättillgängliga som svenska. Utbudet av podcasts är stort och växande. Och nya webradiokanaler – som Bubb.la – är på väg att etablera sig. Samtidigt monteras gränserna ner mellan ljud, text och video. Folk hoppar mellan dessa olika bärare av information utan att ens tänka på saken.

Jag är rätt säker på att det är här skon klämmer. Sveriges Radio (och några markbundna kommersiella musikkanaler) vill hålla fast lyssnarna i ett tekniskt koncept där de slipper konkurrens.

Vilket knappast förvånar – när det kommer från ett företag som vill att alla som kan ta del av dess utbud skall betala licensavgift. Inte alla som lyssnar, utan alla som kan tänkas kunna lyssna.

Sveriges Radio lever kvar i radio- och tv-monopolets tid. Dess uppfattning om public service är att utbudet skall vara begränsat och kontrollerat. (Och gärna obligatoriskt.)

I grunden handlar detta om makt. Makt över samhällsdebatten. Makt över agendan. Makt över verklighetsbilden. Makt över informationen. Makt över lyssnarna.

Vilket applåderas av vänstern (och ibland av delar av borgerligheten) – som anser att folket inte är kapabelt att välja på egen hand.

Alternativet till public service är mångfald, öppenhet, fria röster, kritisk granskning, alternativ analys, kreativitet och nytänkande.

DAB är en kass idé, som bör gå i papperskorgen. Men på sätt och vis vore det intressant att se vad som händer om vi går över till digitalradio. Jag tror inte att folk kommer att köpa nya radioapparater. Istället kommer nästan alla att gå över till att lyssna över internet.

Vilket vore dödsstöten för Sveriges Radio. Så jag kan leva med det också, även om det innebär att man kastar skatte- och licenspengar i sjön.

Läs även:
• DAB – mest pinsamma projektet sen Vasaskeppet »
• Låt detta bli slutet på DAB-galenskaperna »

Åsiktsmaffians trams avleder folkets uppmärksamhet från sådant som är viktigt

Samhällsdebatten är både ängslig och arrogant – samtidigt.

Ofta landar det i att man vill ändra på människor. Vilket är tankebanor som politikerna, som stiftar våra lagar, inte är sena att haka på.

Det skall ändras på vårt språk och enskilda ord skall fulas ut. Det skall ändras på vår kulturhistoria, eftersom tidigare generationers kulturskapare inte uppfyller dagens krav på politisk korrekthet. Alla skall tvingas in i en feministisk analys. När det gäller människors etnicitet är förvirringen i tilltagande om vad man "får" och "bör" säga. Högljudda aktivister uppmuntrar politiker att stifta morallagar. Och politiken detaljstyr personliga saker, som vem av föräldrarna som skall vara hemma med nyfödda barn och hur länge. Detta för att bara ta några enstaka exempel.

Dagens politiskt korrekta moralpanik handlar om att motormässan i Jönköping inte uppfyller den självutnämnda åsiktselitens krav på köns- och rasbalans. [Länk»] Vilket är trams.

(Jag undrar för övrigt hur den fina bokmässan i Göteborg skulle stå sig i en fördjupad analys av klass och etnicitet. Men det räknas nog inte – eftersom bokmässan, till skillnad från motormässor anses vara ett arrangemang med något slags inbyggd, underförstådd godhet.)

Samtidigt finns det områden där det kanske vore läge att rota lite i samhällets attityder, men som totalt ignoreras av åsiktsmaffian. Det gäller sådant som respekt för människors frihet, egendom och säkerhet. Det gäller respekt och förståelse för våra medborgerliga fri- och rättigheter och principen att dessa skall vara lika för alla. Rättsstatens principer. Öppenhet och insyn i den demokratiska processen. På dessa områden är intresset vanligtvis obefintligt.

Ibland kan jag få för mig att allt trams som dominerar den svenska samhällsdebatten har ett syfte. Nämligen att avleda uppmärksamhet från sådant som är viktigt, på riktigt.